Svenska Akademien: ledamöter och kommande ledamöter, Nobelpriset i litteratur [/Mod]

Inte någon gång tidigare har Akademin valt in en ledamot som bara är kritiker. De kritiker som har blivit invalda har varit kritiker OCH författare eller kritiker OCH t ex professor i litteraturvetenskap.

Apropå kriterier: Ingrid Carlberg är varken professor (akademiker) eller kritiker. Och inte heller författare, skulle jag säga. Hennes skönlitterära produktion består av fyra barnböcker. Framförallt är hon journalist. Boken Pillret är journalistik i bokform, en vidareutveckling av en serie reportage hon gjorde för DN. Hon har skrivit två biografier, en över Raoul Wallenberg och en över Alfred Nobel, också i allt väsentligt journalistiska arbeten. Efter det att hon blev invald har hon skrivit det närmaste hon kommit ett skönlitterärt verk, en historisk berättelse.

Jag tycker hon är en utmärkt journalist. Det går att argumentera för att det skrået också ska få plats i Akademien.

När Pynch föreslog Blomqvist som ledamot trodde han kanske att Svenska Akademins uppgift bara är att dela ut Nobelpriset, när det i själva verket är så att Nobelpriset är en mycket liten del av Akademins uppgifter. Flertalet ledamöter är författare, sen finns det alltid en jurist och en del litteraturvetare, historiker och språkvetare på hög akademisk nivå.

Svenska Akademin är en arbetsgemenskap av högt bildade människor och jag finner det absurt att de skulle vilja ha en kommunist och judehatare som vid 40 års ålder inte lyckats ge ut en enda bok och vars enda avtryck är att hon skapar konflikt efter konflikt för konfliktens skull.

Edit: Carlberg må vara journalist men hon har skrivit böcker och vunnit Augustpriset.

Rebecka Kärde är väl för ung fortfarande. Annars en utmärkt litteraturkritiker.
Anders Cullhed lite för gammal.
Gabriella Håkansson skulle vara roligt.
Men de kan mycket väl plocka någon från forskarvärlden som inte gjort sig bemärkt i offentligheten.

Är det Blomqvist du syftar på här? Allvarliga anklagelser...

1. Hon säger det själv i podden.
2. Läs hennes "krönikor" där hon till exempel skriver om att Israel mördar barn och torterar folk för skoj skull samt att alla som stöder Israel ljuger. Hennes skrivande har sedan 7 oktober helt dominerats av Israel. I princip varenda artikel hon skriver i GP tar på något sätt upp de onda judarna och det spelar då ingen roll om det handlar om bokkritik, Israel skall in på ett hörn ändå.
3. Se till exempel hennes exempellösa angrepp på Göteborgs stadsteaters dåvarande konstnärlige ledare där hon inte drar sig för att i ena stunden skriva negativt om honom i tidningen, inklusive lögner, och i andra stunden tala negativt om honom i privata sammanhang.
4. Hon utnyttjar dessutom hela tiden sin plats i tidningen för att skydda sina personliga intressen. Kritiserar någon hennes skyddsling Freud blir det genast ett rasande motanfall helt befriat från fakta. Se till exempel hennes dåraktiga krönika om Christian Dahlströms senaste bok, som ju är ett angrepp på hennes husgud Freud, där hon i ett rus av vansinne menar att det inte är Freuds fel att Quick-utredningen havererade.
5. Man kan inte förvänta sig mer av en människa som ingår i gruppen runt Per Magnus och rentav betalar för att bli psykoanalyserad av densamme.

Att skriva en populärhistorisk biografi om en känd svensk kulturpersonlighet tycks numera vara en bra väg in i akademien. Journalisten Carlberg skrev en biografi om Alfred Nobel, väl anpassad att tjusa såväl August-juryn som Akademien, och den senast invalda Anna-Karin Palm gav oss en gedigen Lagerlöf-biografi, men dessa två författares övriga meriter verkar inte särdeles imponerande. Carina Burman kan
med sin hyllade Bellman-biografi m.m. möjligen stå näst på tur för ett inval, men för mig framstår Johan Svedjedal som den mest givna kandidaten bland litteraturvetare. Han borde ha varit en given kandidat att efterträda Kjell Espmark på stol nummer 16.

Svedjedal är duktig, för all del, och en trägen arbetare. Sitter dock redan i den konkurrerande akademien, Samfundet De Nio, och han kanske nöjer sig med det. Det är inte så vanligt att folk medverkar på bägge håll (även om Kerstin Ekman väl hade dubbla stolar ett tag).

Det finns nog en poäng i att folk inte sitter på två stolar.