Antinatalism

Ok, det kan man ju iofs säga. Andra håller på tills mods eller admin öppnar falluckan. Skillnad? "Självmord", för egen hand eller by proxy, är kanske bara just mongo, och iaf inte ett sätt fånga livet!

Nej, fullvuxna håller inte själva på som några fjortisar, men de gör barn!

Sluta skaffa barn, så föds det aldrig mer någon som får en vidrig cancertumör som långsamt dödar en samtidigt som den får att se jävligare ut än Ringaren i Notre Dame.

Jag GAV tidigare pengar till modeller på Chaturbate utan att kräva någon sexshow, ibland 10% av min egen inkomst varje månad.

Livet är bara idiotiskt och ondskefullt. Entropin gör att allt annat än korta ögonblick av lycka är bokstavligt talat omöjliga.

Det är nästan ingen som tycker att det mesta i livet är glädje och njutning, inte ens de rikaste och mäktigaste människorna som finns och ännu mindre de fattigaste och olyckligaste stackars jävlarna i de värsta skitländerna. Däremot påstår de flesta att det är på det sättet, vilket gör att tragedin fortsätter helt i onödan.

Jag är definitivt frihetlig. Jag hatar alla lagar mot offerlösa brott och vill helst inte att det ska finnas någon stat och några lagar överhuvudtaget. Även om livet i sig självt är dåligt, så lägger staten sten på bördan med sitt vidriga förtryck.

Att fortplanta sig är det enda som jag skulle vilja neka någon. Det är inte ens mycket begärt, eftersom det är väldigt lätt att ha sex utan att göra någon gravid.

Att skaffa barn är grundfelet. Jag undrar hur ni NPCs är funtade. Där på Discord och på YouTube har jag själsfränder. Alla hatar vi löneslaveri, leda och lidande. Majoriteten hatar också kapitalisterna och staten. Jag undrar hur fan man är funtad när man tycker att någon (åtminstone i de flesta fall) som aldrig har bett om att få födas har en "skyldighet" att arbeta för att ens få äta och ha en bostad när den är äldre än 18 eller t.o.m. ännu tidigare.

Om ni åtminstone hade varit för medborgarlön och 20 timmars arbetsvecka och emot alla lagar mot offerlösa brott, men nej, nästan alla NPCs tycker att det är en "skyldighet" att arbeta lika länge som man gjorde för 125 år sedan, trots traktorer, lastbilar, motorsågar, borrmaskiner, grävmaskiner, robotar och datorer och att man bara ska få sitt uppehälle av samhället i undantagsfall och att det ska finnas massor av lagar som förpestar livet bara för att hålla människor kuvade och för att sysselsätta nollor till byråkrater.

Lyssna på JoJo Holly: The Emptiness of All Things

eller Marc AntiNatalist: Wage slaves incorporated

Den där transpersonen med det rosa håret är bokstavligt talat klokare och moraliskt högre stående än alla politiker på riks- och internationell nivå och alla miljardärer tillsammans på hela jorden. Bara det visar hur otroligt sinnessjuk denna värld är. Nästan allting är helt uppochner.

Sluta sätta nya människor till att sträva, lida och dö för ingenting i detta onda, sjuka helvete!

Om livet är så fruktansvärt, varför tar man inte bara tag i saken och tar livet av sig?
Det är ingen som tvingar en att leva och om man verkligen vill göra slut på det så skulle det inte vara några problem så länge man är lite handlingskraftig.
Varje kväll du går till sängs för att sedan vakna upp igen, det ger ändå ett slags bevis för att du väljer det här livet framför döden.
Jag kan köpa påståendet om att livet för de flesta innehåller mer lidande än njutning men kanske man kan finna mening på andra sätt.
Det finns till och med rullstolsbundna som lyckats skapa sig en värdig tillvaro.

Man blir fegare som vuxen, helt enkelt. Som barn är det lätt att ta livet av sig om man kan göra det utan lidande. Om vi hade haft vapen hemma när jag var någonstans mellan 8 och puberteten, så hade jag nästan säkert blåst skallen av mig, men eftersom min far var och är en feg tönt, hade vi inga vapen, fast farfar, gammelfarmors bror m.fl. släktingar var jägare.

Det är detta som Hamlet talar om i sin monolog, för övrigt, fast han för censurens skull var tvungen att tala om rädslan för ett straff i efterlivet istället: https://www.youtube.co/watch?v=SjuZq-8PUw0

Blir livet för outhärdligt, t.ex. om jag blir som killen med den vidriga tumören i näsan, så tar jag livet av mig ändå.

Om man inte förmår att ta livet av sig är det enda anständiga att vara antinatalist och göra sitt bästa för att övertala andra till att vara det också. Även om det inte är särskilt modigt är det fortfarande 10000 gånger modigare än att vara en NPC och natalist, som skapar helt nya individer som ska lida för ingenting.

Jag tror inte viljan är tillräckligt stark då, lider man tillräckligt mycket så får man till slut nog.
Om det fanns ett piller som först gjorde dig lugn och sedan dödade dig, hade du svalt det då?

Han hade nog föredragit några bärs och en god köttbit istället för det pillret.

Ja, det är de små sakerna som gör livet meningsfullt.

När skrev jag att det mesta i livet är glädje och njutning? Det har inget med saken att göra.
Även ett fåtal ljuspunkter kan ge en mening i livet, även hårt slitsamt arbete kan göra det om man upplever att det fyller ett syfte.

Jag har rest i många fattiga länder och där träffat lyckliga levnadsglada människor, faktiskt ofta i högre grad än här i Sverige. Några av mina starkaste minnen i livet upplevde jag i en regnskog med människor som hade en bråkdel av vad jag har materiellt, dels pga den fantastiska naturen men också för den inblick i deras liv jag fick.

Ditt påstående om att du är frihetlig samtidigt som du önskar neka andra att få barn visar bara hur inkonsekvent dina resonemang är.
Du har inte bara fel i dina slutsatser du har fel i ditt sätt att resonera.