Citat:
Läs om, läs rätt.
För som jag skrev: vita lögner behöver man inte vara empatistörd för att komma med (dessa är vanligt förekommande och kan tom. vara en del av att vara en social person).
Men svarta lögner, som sätter en oskyldig person i fängelse för våldtäkt och som får ens närmaste att må dåligt över vetskapen att man blivit våldtagen. Kräver att man är empatistörd. Eller att man drivs av oresonligt hämndbegär eller att väldigt speciella saker står på spel (liv och död eller ens egna barn etc.).
Och inget i vare sig FUP eller domen pekar på att målsägande skulle vara empatistörd. Inget pekar heller på att hon skulle vilja sätta dit den dömde pga. oresonligt starkt hämndbegär. Och inga andra starka motiv lyser fram. Och vad gäller skadeståndet, så kommer det med stor sannolikhet bara vara en symbolisk siffra i domen. Den dömde har med stor sannolikhet inte möjlighet att betala ut det (ah tog ju inte ens taxi hem den där kvällen). Och Brottsoffermyndigheten har sällan möjlighet att betala ut skadestånd. Och ville hon ha tillbaka sitt ex, så är en våldtäktslögn mycket vanskligt... Många män har svårt att ta tillbaka ett ex som blivit våldtaget. Det är därför våldtäkter används i krig: det splittrar familjer.
Kort och gott: finns ingen anledning för målsägande att falskt tillvita den dömde.
Men finns gott om anledningar för den dömde att våldta målsägande. Han var kåt, kåt på målsägande, alkoholpåverkad. Förmodligen van att få som han vill (därav epitetet fuckboy) osv. Så han hörsammar inte hennes "nej", "nej jag vill inte", att hon knuffar bort honom och kniper ihop sina ben. Han vill ligga och forcerar sig fram till ett ligg. Märker förmodligen inte att hon är rädd och at hon av rädsla blir "medgörlig". Utan det är nog mer bara nice för honom. Han fick som han ville. Dagen därpå är han inte längre alkoholpåverkad och då lyssnar han in att hon inte vill på ett helt annat sätt. Inte lika lätt för honom att forcera sig fram då.
Finns teknisk bevisning innan våldtäkten att målsägande inte ville ha dit den dömde. Rättsmedicinalverket styrker målsägandes version om hur hon fick sina blåmärken. Och stödbevis (i form av vittnesuppgifter) beskriver en traumatiserad målsägande efter våldtäkten.
Inget styrker den dömdes version. Inget.