Ju äldre jag blir, desto mer avig blir jag mot andra människor

Positivt tänkande? Det låter som något som säljs in som "personlig utveckling" från någon grandios snubbe i dyr kostym och kritvita tänder i någon amerikansk bok som folket på din HR-avdelning vill pitcha i något slags vagt projekt om "trygg och utvecklande arbetsmiljö" och som ni alla på firman kan tävla om att lajka ikapp till tonerna av Kumbaja my lord. Eller?

Du låter som en sur gubbe nu 🙂

Nä men det är klart att man kan vidta mått och steg för att må mentalt bättre. Du är ju inget viljelöst mähä.
Träna.
Vara i naturen.
Skör om dina sociala relationer.
Och ja. Att tänka positiva tankar gör dig gladare än att tänka negativa tankar. Det är inte rocket science.

touche!

Men...

Ja absolut till allt - utom det faktum att man inte bör förtrycka negativa tankar, utan härleda dem, utröna dem, var kommer de ifrån, finns det fog för dem? Leder det fram till en insikt om att du nog kanske genom ditt liv varit en smygtoxisk gubbjävel som familj, vänner och kollegor smyger på äggskal runt, som ständigt försvarar ditt grandiosa, sköra ego med härskartekniker... Ja, det är inga positiva tankar direkt, men på andra sidan dem så kan det finnas en bättre version av dig själv. Om du håller för att gå genom skogen där den förefaller som mörkast för just dig.

Eller att man ägnat sitt liv åt att sitta och spy vedervärdig och nedsättande skit över än den ena, än den andra på flashback istället för att göra upp med det faktum att din mamma var en elak, mentalt liten omogen jävel som gav dig ambivalent anknytning och ett relationsmönster som gjorde att du blev tillsammans med och skaffade barn med en liknande kvinna - och faktiskt har en liknande typ av chef.... Vilka du alla hatar men inte vågar göra upp med/mot, utan hellre spyr ut din undermedvetna frustration över din egen otillräcklighet på kärringar, invandrare, judar, låginkomsttagare, höginkomsttagare, bögar eller fan vet vad.

Det här är heller inte en process man kommer igenom enkom genom att "tänka positiva tankar".

Ändrar mig från positiva tankar till konstruktiva tankar, only for you.

Tackar ödmjukt! Vår tid är nog en där man drar likhetstecken mellan "positiva tankar" och "konstruktiva tankar" (like och tummen upp-kulturen). Och det är tyvärr ganska få av oss som föds med gener och i en miljö och där endast positiva tankar leder oss till "bergets topp". De flesta av oss behöver adressera det hela, som du säger - genom konstruktiva tankar. En del av dem är jäkligt mörka, tunga, jobbiga, svårsmälta och känns "egoförgörande" (men man mår i längden gott av att gå lös på egot med rasp och hyvel).