Diskoteksbranden i Göteborg 1998, hur ser det ut idag?

Handlingar från den tiden har för länge sedan arkiverats i någon bergsgrund, det är inte USB-stickor på rad som ligger där. Och arkiverade handlingar som fortfarande finns hos myndigheter ska enligt rådande direktiv ligga i något som går att likna vid säkerhetsbunkrar. Stå pall emot bränder och så vidare. Digitaliseras inte i efterhand.

man hoppas verkligen att dessa svin inte har ett vidare bra liv

"Långsprötad silverfisk – här för att stanna
[Det sa bara poff och sen började de dyka upp överallt]
Intendent på museum i Västsverige.

Det har under detta arbetes gång framkommit att långsprötad silverfisk
på kort tid etablerat sig och nu är spridd över hela landet med stabila och
reproducerande populationer (Figur 15). Enkätsvar från organisationer i
nästan hela landet, allmänhetens observationer (Figur 7a, Figur 15), vitt-
nesmål från flera län samt egna observationer i tre större magasin/arkiv i
Stockholmsregionen befäster resultatet. En större svarsfrekvens på enkäten
väntas från organisationer som upplevt problem med långsprötad silverfisk
än de som hittills undsluppit, men erfarenheterna från museer och arkiv
överlappar väl med allmänhetens rapporter och bygger vidare på erfaren-
heter från museer i Europa (exempelvis i Österrike, som tidigare nämnts).
De flesta observationer av privatpersoner är gjorda under kallare årstider,
betydligt färre görs under maj – augusti månad (Figur 7A). En industrilo-
kal i Uppland rapporterar vid ett tillfälle en större härd där cirka 70 indi-
vider över tid fallit ned i en behållare. Annars är det främst enstaka fynd
som rapporterats, vilket är förväntat med tanke på att djuren lever solitärt
och är nattaktiva. Innan 2014 finns endast ett fåtal fynd, vid de två tillfäl-
len arten synliggjorts i media (år 2014 och 2016) har detta satt tydliga spår
i statistiken. I Danmark är det första dokumenterade fyndet från 2006, då
en individ observerades i Århus. I övrigt är ett tjugotal observationer rap-
porterade framförallt från Sjaelland. Få finska rapporter finns, men arten
omnämns i föreningsprotokoll från Helsingfors Entomologiska förening.
Det anges där att arten inkommit via import cirka år 2000 (https://ento-
mologiska.wordpress.com/motesreferat-1991-2000/, hämtad 2017-11-23). I
finsk media rapporteras att långsprötad silverfisk är funnen på 1990-talet i
Österbotten och Åbotrakterna (Sirén, 2016, 19 november). I Norge rappor-
teras arten 2015 och framåt i ett tiotal rapporter, och sannolikt väntas den
få en liknande spridning som i Sverige. De norska fynden finns i nuläget
främst från regioner kring Stavanger och Bergen (Hordaland, Rogaland
och Vest-Agder). Tidigare fynd i Oslo och Akershus omnämns från perio-
den 2013-2014 (Mattson 2014).

Med tanke på den snabba spridningen förväntas arten expandera vidare
och är sannolikt den vanligaste arten av silverborstsvansar i Sverige inom
kort. Eftersom långsprötad silverfisk lever i varma klimat kan orsaken till
den expanderande utbredningen intuitivt tänkas bero på klimatföränd-
ringar som ger upphov till ett varmare klimat, och redan idag förflyttas
den nordliga gränsen för många syd- och centraleuropeiska insektsarter.
Men med tanke på biologin och det synantropa levnadssättet bedömer jag
att ett allt jämnare klimat inomhus är en rimligare förklaring. Den van-
liga silverfisken missgynnas sannolikt av de allt torrare inomhus-miljöerna
som moderna tätningar av badrum och förrådslokaler innebär, vilket kan
tänkas öppna upp för den långsprötade släktingen som sprids snabbt via
nya kanaler (läs mer mer under Spridningsvägar). Ytterligare forskning är
nödvändig för att klargöra interaktioner mellan arterna. Vanlig silverfisk
har förvisso också rapporterats i högre grad de senaste tre åren (Figur
16A), men den relativa ökningen är mycket större hos långsprötad sil-
verfisk (Figur 16B). Antalet fynd reflekterar sannolikt i stor utsträckning
antalet observatörer i respektive region." (Riksantikvarieämbetet 2018, FoU-rapport, Långsprötad silverfisk i museer, bibliotek och arkiv i Sverige.)

"[...] TLV är en av många myndigheter som drabbades av den omfattande cyberattaken mot företaget Tietoevry i januari. Myndigheten kan ännu inte bedriva sin verksamhet till fullo. Diariet – som förlorades i attacken – kanske inte kan återställas." (https://dental24.se/nyheter/tlv-svar...orade-diarium/)

Stora majoriteten invandrare i Göteborg känner knappt till diskoteksbranden. 1998 är ett par miljoner muslimer sedan. Stora massan har invandrat eller fötts efter 98.
Jag skulle hävda att diskoteksbranden är rätt bortglömd i största allmänhet idag. Det är ingenting göteborgare går och tänker på, inte ens de som bor i närområdet runt Backaplan. Lokalmedia och politiker slutade uppmärksamma branden för ett årtionde sedan.

Det finns en man som förlorade 3 barn den kvällen. Jag är imponerad hur han har lyckats och lever idag. Jag själv hade nog aldrig klarat det.

Bland invandrare så var det rätt så få som ens bodde och levde i göteborg på den tiden, så det resonemanget kan jag förstå. Invandrarna blir som frågetecken när man diskuterar ämnet.

Men bland göteborgare och då menar jag svenskar är det ingen som inte vet om händelsen, det skulle isåfall vara småbarnen. Göteborgarna minns.

Invandrare som fanns här i Göteborg på den tiden känner förstås också till händelsen. Jag träffade för två-tre år sedan på en kille som överlevde branden, han hade vissa brandskador (ärr) efter händelsen. Pratade om händelsen givetvis eftersom han hade på-platsen-erfarenheter. Givetvis han såg ut som en invandrare, men pratade felfri svenska och var född i Sverige. Så uppenbarligen varit i Sverige sedan 80-talet då hans föräldrar troligen kom till Sverige. Givetvis ej heller muslim utan en av alla som flydde muslimernas härjande.

Vad gör gärningspersonerna idag?