Hur ska jag få min farsa att sluta curla barnbarnen?

Min farsa har alltid varit riktigt curlande och jag kan nog med handen på hjärtat säga att jag var ett rätt bortskämt barn.
Fick allt jag pekade på när jag var liten, blev skjutsad överallt, fått betalt för allt när jag blev större. bostad, bil, hjälp med ungdomsjobb, allt. Hade ett glidarjobb som gjorde han i stort sett alltid fanns i krokarna om man behövde honom.

Nu bor jag rätt långt ifrån farsan och har själv fru och 3 barn. Klarat mig rätt bra och har ett välbetalt jobb.
Farsan är dock änkeman och kommer därför upp kanske varannan månad, bor här några veckor och snickrar på huset m.m.
Vi har kämpat rätt hårt för att våra ungar ska bli så självständiga som möjligt.
Enkla saker som man bör lära såna som går i förskola. Städa, kunna ta på kläder själv, hämta saker osv.
Men detta raserar han direkt när han kommer.
Ungarna behöver inte göra ett smack. Vill dom ha mjölk går han och hämtar, plocka under efter maten gör han åt dom. Dom behöver inte ens ta på sig skor och jacka för det gör han åt dom.
Frugan sa till honom "XXX du kan väl dra upp dragkedjan själv"
Då tittade farsan bara på henne och sen gjorde han det åt XXX ändå.
Jag ser så jävla mycket i min egna bortskämda uppfostran och tänker bara nejnejnej.
Och ja, vi har tagit upp detta med honom men det går in genom ena örat och ut genom andra.
Frugan har växlat ifrån "Ja men mor och farföräldrar skämmer alltid bort sina barnbarn" till "Din pappa är ju för snäll" och tycker att det är skönt när han har dragit.
Vad ska jag göra? Ställa ultimatum? Jag vet inte om han fattar om jag inte bokstavligt blir rätt otrevlig.
Det känns som vi bygger upp uppfostringsspillrorna igen när gubben har stuckit.
Börjar gå i tankebanorna att det vore bäst om han inte kom alls...

Vi hade samma här med en förälder och det blir klart frustrerande, man blir galen när 8-åringen får en radiostyrd helikopter för 16+ år.

Men barnen lever ju trots allt mycket mer tid med er, och snart nog blir de större och förstår att det är bra att kunna göra saker själv, och vad som är rimligt att få.

Så jag tänker att man får försöka ha tålamod. En dag blir ens föräldrar för gamla, och då kommer ni att vara tacksamma för att barnen hann skapa en relation med dem och har fått omsorg och minnen av dem.

Det är svårare att förklara varför föräldrarna inte verkar bry sig alls, eller är elaka mot barnbarnen.

"raserar på ett smack"...

Du ska sätta dig ner och prata om det med honom.
Inte i förbifarten eller en mening just när han gör eller gjort nånting du/ni inte vill.

Era regler gäller i ert hem, det måste han respektera.

Vad han gör förändrar inte era barn sådär.

Han verkar vara underbar pappa och farfar som ni ska uppskatta. Har man aldrig haft ngn som riktigt brytt sig låter detta som en dröm. Var tacksamma !

Så det är OK att han hjälper er (snickrar på huset) men inte barnbarnen?

Låt barnen bli bortskämda av farfar. Barn vet, även från en tidig ålder, att olika saker gäller beroende vilken vuxen det är. Så länge de inte spelar ut er mot varandra ("farfar skulle minsann...") så är det inga problem. Ni är OK med att få guldkant på tillvaron, låt då också barnen få det.

Låt dem få goda minnen av honom. Han kommer inte finnas för evigt så förstör inte deras upplevelser.

Jag vill att han ska vara i deras liv.
Men jag står inte bakom hans uppfostran som helt klart har format mig till det sämre.
Han curlar fortfarande bort mig och ser mig som ett barn fast jag är en vuxen karl med 3 barn.
Hade jag gått och köpt en bil av en modell som han inte godkänt hade han fått panik.

Du jag kan säga dig att ingenting av hans snickarprojekt har jag bett honom om.
Han gör vad som behöver göras, för jag är uppenbarligen 13 och omyndigförklarad.
Behöver jag säga att han åkte hit, närmare 70 mil för att vara med på husvisningen innan vi köpte huset?

Stödjer TS till 100%! Håller med wes420, du måste få honom att förstå ni försöker uppfostra era barn till att bli starka och självständiga, inte några jävla curlingmesar. Han måste lära sig att angående era barn så gäller era regler. Om han inte vill respektera det så kanske han bör stanna hemma ett tag.

Så han förstör alltså ert hus?

Nej men försök inte att få det att låta som att vi utnyttjar honom för allt han gör insisterar han på.
Tills jag kanske säger att det där ger du fan I, det är mitt hus och du behöver inte byta dom där fönstren har jag sagt.
Behöver jag säga att han har all tid i världen och alltid haft?

Det är bara varannan månad och han skämmer bort dem. Det får far- och morföräldrar göra medan föräldrarna tar hand om vardagsslitet

Det är normalt att skämma bort barnbarnen.
Men jag sätter gränsen att knyta skorna på någon i flera veckors tid som KAN knyta sina skor själv.
Det är inte att skämma bort nån, det är curlande.