Frågor om Jehovas Vittnen

Tack, det var snällt.


Det är stor skillnad mellan Giovanni och Johan, till skillnad från Jehova och Jahve.
Ett bättre exempel är det exemplet jag gav dig tidigare, det svenska namnet "Björn" som t.ex. amerikanare har svårt att uttala och istället säger "Byoorn".

Jag tror knappas dom som heter "björn" blir upprörda över att amerikanare inte uttalar deras namn korrekt.

Du gör en höna av ett ägg.


Du förvränger, vi anser att det inte går att bevisa vilket uttal är korrekt. Som du kunde läsa i artikeln så säger man: "Därför erkänner åtminstone vissa forskare att uttalet ”Jehova” inte är så ”monstruöst” när allt kommer omkring."


Förkortningen "Jah" bevisar inget, lika lite som smeknamn bevisar hur man uttalar det riktiga namnet, här är några exempel:

Till de vanligaste metoderna för att skapa ett smeknamn med utgångspunkt i ett förnamn är att ta den första stavelsen, förlänga ett konsonantljud och hänga på ett -e. Till denna grupp hör Affe (för Alf/Alfred/Alfhild), Roffe (för Rolf), Uffe (för Ulf), Fredde (för Fredrik), Danne (för Dan/Daniel), Jocke (för Joakim), Micke (för Mikael), Lasse (för Lars), vigge (för Viggo), Nisse (för Nils), Hasse (för Hans), Kalle (för Karl), eller Ville (för Vilhelm), "Tjalle" (för Charles), "Ragge" (för Ragnar)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Smekna...C3%A5_personer

Om man t.ex. tar Jocke och Joakim, så kan man inte veta om det ska vara ett a om man bara har konsonanter i namnet Joakim, alltså JKM. Om man går efter din logik, så skulle namnet uttalas Jockim, eller Jockam eller något annat.

Jag hör att du med stor sannolikhet är ett vittne. Hur länge har du varit ett vittne?

Sedan 1994.

Intressant!! Är du uppväxt i sanningen eller kom du utifrån?

Där tycker jag att du har helt fel. Att du ens påstår det visar att du inte fattat hur stor skillnaden faktiskt är. "Björn" och "Byoorn" har både samma antal stavelser och samma betoning, och det är tydligt ett försök att faktiskt uttala ett namn så nära som möjligt med det andra språkets uttalsregler.

Man kan på intet sätt säga samma om "Jehova" och "Jahve", där det både skiljer mellan antalet stavelser och var betoningen läggs i uttalet. Det finns alltså inget som tyder på att de båda skulle kunna ha kommit från samma uttal, och är det inte samma uttal från början så är det heller rimligen inte samma namn, även om båda skulle råka kunna skrivas som JHVH på hebreiska.

Därför gav jag exemplet Giovanni och Johan eftersom de uppvisar just det problemet med olika antal stavelser och olika betoning. Ser du problemet nu?


Här förvränger du vad jag skrev. Jag har inte påstått att ni anser att det skulle gå att bevisa vilket uttal som är korrekt. Jag skrev bara att ni valt att använda namnet på ett sätt som inte anses vara det korrekta. Alltså inte att det inte anses vara det av er, utan av den stora majoriteten. Ni har ju själva skrivit att det endast är "vissa" forskare som erkänner att uttalet ”Jehova” inte är så ”monstruöst”. Alltså endast "vissa" forskare anser det inte vara så ”monstruöst”, även om de kanske inte ens själva tycker att det är korrekt så har de alltså gått med på att det i alla fall inte är så ”monstruöst”. Ni har alltså majoriteten emot er, vilket var min poäng med att ni alltså trots att ni visste om det valde det minst sannolika uttalet, och dessutom har ni anget ytterst tveksamma grunder för varför ni valde det sättet att skriva. Det är vad jag påvisade.


Så mina exempel på hur namn som skrivs med tre av fyra av tecknen är inte giltiga därför att de skulle vara smeknamn?
Vilka belägg har du för det påståendet?
Du har ju bara höftat till med hur svenska smeknamn bildas, men det har högst sannolikt inte ett dugg att göra med hur man gör i hebreiskan, så du famlar bara efter halmstrån.

Men om det nu faktiskt skulle råka vara så att det är jämförbart, hur vet du då att det inte är ert "o" som skulle ha kommit till på så vis att det faktiskt är "Jehonatan" och "Jonatan" som är smeknamnen?

Det finns ändå uttrycket "Hallelujah", som knappast kan tolkas som ett smeknamn och det finns dessutom betydligt färre namn med tre av fyra av tecknen som skrivits med ett "o" än det finns namn där samma tre tecken skrivits ut som "Jeh".

Jag växte upp i det närmaste en ateistiskt/neutral miljö, ingen av min familj, mina vänner och bekanta, inga skolkompisar var troende, i alla fall var det ingen som pratade om det eller visade det.

Jag var intresserad av vetenskap på många olika sätt, och jag antog att evolutionsteorin var bekräftad och sann, men senare undersökte jag det närmare, och förstod att det byggde på många antaganden.

Jag hade funderingar på varför samhället och världen ser ut som den gör, varför människor ljuger, luras och är elaka mot varandra. Jag kom fram till olika slutsatser som jag fick bekräftat när jag läste hela NT/Grekiska skrifterna på en kort tid, och jag förstod att sanningen finns i bibeln. Detta var 1993, när jag var 23 år gammal.

Men det första intresset av att läsa bibeln, fick jag genom att två Jehovas vittnen ringde på dörren, och vi började ett bibelstudium. Men en kort stund senare blev jag involverad i en karismatisk, frälst kristen församling, som hade kopplingar till Livets Ord. Jag blev involverad i denna församling genom en kompis som hade blivit frälst i USA. Jag ringde honom för att jag ville berätta att jag studerade bibeln med Jehovas vittnen, han var just då på väg till ett möte i denna församling, han hade inte varit på ett möte på länge, och jag sade att jag kunde följa med, för jag tyckte det var intressant med bibeln.

På det här mötet fick jag en översättning som heter "Levande Bibeln". Det var en översättning som är lätt att läsa, men senare förstod jag att den översättningen t.ex. hade tagit bort verser som talar om att homosexualitet är en synd. I alla fall så läste jag hela NT/Grekiska skrifterna på kort tid och förstod att sanningen finns i bibeln. Och på grund av att det var denna församling som hade gett mig översättningen, så trodde jag att det var dom som hade sanningen.
Men senare började jag se saker och höra saker som inte stämde överens med vad som står i bibeln. T.ex. när dom hade ett förmöte bakom låsta dörrar, innan allmänheten kunde komma. Där höll dom t.ex. på med tungotal och att skrika "försvinn Satan" på olika sätt, och dom tog på stolarna för att "välsigna" stolarna så att besökarna skulle bli frälsta.
Dom skrek och härjade så mycket att man såg på barnen att dom var förskräckta, och t.o.m. grät. Då förstod jag att det här kan inte vara enligt bibeln. Och vid ett tillfälle fick jag höra någon säga: "treenigheten", och undrade vad det var för något, och dom förklarade att Jesus var Gud, trots att jag hade läst i bibeln att Jesus är Guds son.
Och dom hade sagt till mig att inte öppna dörren nästa gång Jehovas vittnen kommer, för dom är farliga. Jag öppnade inte, men jag hade dåligt samvete för det, och även det är konstigt, att man nästan förbjuder mig att tala med Jehovas vittnen.

Senare, när jag började förstå mer och mer att inte allting ligger rätt till, så träffade jag ett av dom Jehovas vittnen som hade studerat med mig, vi bestämde oss för att återigen börja studera tillsammans. Och jag frågade om min kompis kunde följa med, som ett stöd kan man säga. Men på mötet insåg jag att min kompis var väldigt okunnig i bibeln, och Jehovas vittnen hade logiska och förnuftiga svar, så där insåg jag plötsligt att det är Jehovas vittnen som förstår sanningen i bibeln. Så jag fortsatte att studera ned Jehovas vittnen, jag tyckte det gick för sakta, så jag studerade på egen hand väldigt mycket, med många olika böcker som alltid hänvisade till bibeln med citat eller bibelställen, och alltid med logiska förnuftiga, i det närmaste vetenskapliga resonemang. 6 månader senare blev jag döpt.

Som sagt, du gör en höna av en fjäder(inte ägg )

Jehovas vittnen har inget problem med att börja använda Jahve istället för Jehova, om det visar sig att det finns bevis för att Jahve är det korrekta uttalet.

Dubbelmoralen hos dig är att du använder uttalet "Jesus", när detta är 100% bevisat "fel uttal" jämfört med hebreiskan. Så varför inte attackera frälsta kristna, Svenska Kyrkan och alla andra som använder det felaktiga uttalet av Guds sons namn?

Har du inte läst vad jag skrivit, eller är det läsförståelsen som brister? Det finns bevis för uttalet "jahve" i texter som är 2500 år gamla och det finns, som jag visade, ett stort antal namn där tre av fyra av bokstäverna bevisligen uttalas "Jah" och även uttrycket "Halleluja" ("prisa/lovsjung (הַלְּלוּ) Jah (יָהּ)") använder det uttalet, eller säger ni "Hallelujehå"?.

Om ni inte säger "Hallelujehå" så är ni inte konsekventa i hur ni säger Guds namn.

Men har vi ens bevis för att det ska uttalas Jehova 🤔

Intressant resa! Får man då fråga hur det kommer sig att du hänger här på flashback och talar om Gud med andra som inte är vittnen? Vad tycker du om varningarna vi ständigt får om att vara försiktiga på nätet då vi lika gärna kan tala med avfällingar utan att veta om det? Jag tror inte du är som andra vittnen. Jag får en känsla av att du är av den vakna sorten

Har inte du läst vad jag skrivit, eller är det läsförståelsen som brister?
Enligt Jehovas vittnen finns det inga entydiga bevis åt ena eller andra hållet, och det är inte det viktigaste i bibeln hur man uttalar Guds namn, bibeln säger inte "uttala Guds namn korrekt, eller...". Mycket, mycket viktigare är att förstå att Gud överhuvudtaget har ett namn:

"Då sade Mose till Gud: »Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?

« Gud sade: »Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.« Och Gud fortsatte: »Säg israeliterna att Herren(JHVH), deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte. " (2 Mose 3:13-15 Bibel2000)

Guds namn är "JHVH" oavsett vilka vokaler man använder emellan konsonanterna.

Kan du inte istället anklaga Bibel2000 översättningen som helt tydligt döljer Guds namn helt och hållet, och helt inkorrekt ersätter Guds namn med titeln "Herren", det är ju en mycket större sak än exakt hur Guds namn uttalas.

Jag tror nog inte att Björn blir så upprörd när amerikanarna uttalar hans namn inkorrekt, däremot skulle han nog bli lite sur om amerikanarna kallade honom för "mannen".

"mannen" är inte ett namn överhuvudtaget och inte personligt, inte heller "Herren" är ett namn, det gör bara Gud opersonlig. Däremot om man vet att Guds namn är JHVH, så blir det mer personligt, oavsett hur man uttalar det. Och det gör att man förstår att Guds son har ett annat namn, Jesus, eller mer korrekt Jahshua/Jehoshua.

Men uttalet Jahshua vägrar du att använda, istället använder du uttalet Jesus bekymmerslöst. Det är tydlig dubbelmoral när du kritiserar hur Jehovas vittnen uttalar Guds namn, men totalt ignorerar hur kristenheten och du själv uttalar Guds sons namn.

Börja med dig själv, och börja kalla Guds son för Jahshua, kom sedan och kritisera Jehovas vittnen.

Nej, man kan inte bevisa åt ena eller andra hållet, men det finns bevis som pekar åt ena eller andra hållet.

Jehovas vittnen använder det uttal som har varit känt i Sverige i flera hundra år, t.ex. använde Erik XIV som var kung på 1560-talet valspråket: "Jehova Cui vult dat".

När han kröntes säger Wikipedia:

"Drabanter bar sköldar med orden "Jehova Cui vult dat","
https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_X...s_kr.C3.B6ning

Och det finns t.ex. en staty föreställande Karl IX i Kungsportsplatsen i Göteborg med Guds namn IEHOVAH:
https://upload.wikimedia.org/wikiped...6teborg_09.jpg

Och bland andra Karl X Gustav som regerade på 1650-talet, använde sig av Guds namn IEHOVAH när han präglade mynt:
https://historiesajten.se/mynt/13_3.gif

Det finns massor med exempel på att uttalet "Jehova" av Guds namn var allmänt känt när Jehovas vittnen började använda det uttalet.