Citat:
Ursprungligen postat av
U22
Jag fyller snart 27 år.
Jag har tidigare i år varit timanställd som obehörig lärare (studerar till lärare samtidigt och förväntas vara klar till sommaren 2024). Tjänade inte guld direkt men det gick att betala hyra och leva på lönen åtminstone. Men min arbetsplats började gå back ekonomiskt, och de bad mig därmed att gå. Sagt och gjort.
Har sökt många nya jobb, men ingen vill anställa mig. Får hela tiden mail om att de har valt att gå vidare med andra sökare. Blir inte ens kallad på intervju. Har bett flera andra att läsa mitt CV och ge feedback. Alla har sagt att mitt CV ser bra ut.
Man hör hela tiden att det är lärarbrist och att det är så lätt att få det jobbet. Knappast för mig... jag har till och med ringt skolor och berättat om mina kvalifikationer, trodde de skulle bli glada av att nån visar intresse för ett bristyrke, men jag får bara höra "Våra lediga tjänster publiceras online, sök där", och så upprepas det som jag skrev ovan igen.
Arbetsförmedlingen kan inte hjälpa med särskilt mycket. A-kassan vill inte hjälpa mig då jag procentuellt har jobbat för lite. CSN kan jag inte få längre då jag tagit maximum.
Lever på mitt sparkapital just nu. Men när den är slut (vilket är rätt snart), vad ska jag göra då?
Som grädden på moset så går mitt hyreskontrakt ut i augusti nästa år. Då kan jag bli hemlös. Med 4 års köpoäng i Stockholm känns det hopplöst.
Jag har senaste tiden börjat känna av de första tecknen på depression. Alla jobb som finns på platsbanken är redan sökta, så det finns inte så mycket mer att göra i min vardag, än att gå runt och ha ångest över livet.
Jag kämpar verkligen för att komma ur min situation, men det är inte normalt att inte kunna få ett riktigt jobb när man är 27. Vad kan jag göra?
Ska jag begå självmord och joina 27 Club? För det är helt seriöst den enda vägen ut som jag känner just nu.
Nä, ge inte upp. Det är många som haft det tufft vid 27 års ålder. Glappet mellan utbildning, jobb och annat i privatlivet prövar oss.
I väntan på lärarjobbet (forsätt sök de jobben ) så kan du söka jobb inom LSS, på boenden eller som boendestödjare hos kommunen eller andra bolag så länge. Jag tänker nämligen att det kan vara bra för dig att erfara och få kunskap om folk som tex har autism eller utvecklingsstörning. Du kommer ju genom åren få möta en del sådana elever i skolan som har funktionsnedsättning.
Så länge.
Flytta hem till mamma/pappa eller någon annan är inget misslyckande när det råkar bli så här. Du är en ansvarsfull person som bara råkar ha det tufft just nu. Det reder ut sig.
Kram
