Jordskred vid E6 Stenungsundsmotet i Bohuslän (2023-09-23)

Är detta den rondellen?

https://minkarta.lantmateriet.se/pla...name=Rondellen


https://www.google.se/maps/@58.06941...l=sv&entry=ttu

Ju mer jag lär mig om området, desto mer fundersam blir jag över sättet att bygga den befintliga vägen.

Om jag förstått rätt så är den underliggande berggrunden inte alls slät; små bergåsar/partier sticker upp i dagen, eller nästan, och däremellan är det djupa (upp till åtminstone 20 meter) fickor med lera, grus, jord. Geologiskt insatta verkar mena, att förr eller senare uppstår större skred där de här fickorna ger sig iväg nedåt och drar med sig allt som är i vägen.

Att då bygga vägar som ligger direkt på marken är ju som att be om problem. Förr eller senare kommer ett skred som sopar undan vägen. När man tittar på kartor över E6 förefaller det som om det aktuella området bara är ett av flera med liknande förhållanden. När och var kommer nästa skred?

Ett mer hållbart sätt att bygga vore att bygga flera korta hängbroar där pylonerna förankras i de bergspartier som ligger ytligt, och att fundamenten utformas så att de tål belastningen av glidande jordmassor.

Kanske blir det dyrare att bygga (men är det helt säkert?), men vad sparar man inte på att undvika situationer som den nu uppkomna? Det kommer att kosta avsevärda summor att återställa vägen, de förstörda byggnaderna kostar åtskilliga miljoner, och den samhällsekonomiska förlusten av längre restider och nedstängda företag blir betydande.

Med korta hängbroar blir pylonernas höjd dessutom begränsad, och därmed byggkostnaderna.

Svaret är väl pengar. Det säkert hundratals potentiellt farliga sträckor längs E6 som i dagens läge inte är farliga. Men på grund av klimatförändringar eller oaktsamhet kan bli farliga.

Tycker det är lite offtopic och borde istället tas i egen tråd.

Det är inte baserat på Wilderängs blogginlägg utan på att Trafikverket tidigare meddelat var ett antal av deponierna som tagit emot massor ligger. Man måste komma ihåg att en del massor är sten som krossats till ballast och all sådan som används i västsverige kommer primärt från västlänken och medicinareberget. Detta berg är inte tillräckligt bra för att användas t.ex. vid betonggjutning utan det är främst för markutfyllnad. Man har t.ex. fyllt ut ett stort område i Viared sydväst om Borås med sådana massor.

Lermassorna från västlänken är en annan femma, man misstänker alltså att det lagts på en hel del ovanför rasområdet, men det är ännu inte bevisat.

Sänkorna kan vara ett problem om man belastar dem för tungt. Tänk kommunicerande kärl dvs de tunga massorna trycker ut kvickleran och vattnet som då rinner ner och drar med sig leran nedanför

Det har varit känt länge. Det är inte direkt så att man kört med osynliga lastbilar. Stenungsund ligger i sammanhanget inte särskilt långt bort. Borås/viared ligger betydligt längre bort. En stor del av massorna har dock lagts i ett antal grusgropar bla i kållered, tagene, hisingen nära oljehamnen mm. Vissa massor är bara deponerade tillfälligt eftersom de används t.ex. när man förbättrar jord med mineraler mm.

Är det fastslaget eller hållet för sannolikt att det är kvicklera i marken och att det är detta som rasat?

Eller rör det sig om annan jordart?

Nej det finns ingen information om kvickleror vid skredet. Däremot ligger området i en riskzon för kvickleror. Däremot finns det ler och siltjordar.

Wilderäng spekulerar fritt på sin blogg om att det är faktiska kvickleror på platsen.

Hade man inte rört den här åsen/kullen/bergmassivet så hade nog risken för skred varit extremt låg. Det har trots allt inte hänt något på en herrans massa år, kanske inte sedan kullen bildades.
Alla träd och annan vegetation har i alla tider fångat upp och lett bort (en hel del av) nederbörden och förhindrat den att nå den underliggande leran.
Att ta bort all vegetation och sedan belasta dessa dalgångar/fickor (alltså de som ligger mellan bergsklackarna) med 10,000 tals, kanske 100,000 tals ton jord och grus som gjorts här är vad som lett till katastrofen, inget annat.
Det är inga problem med att förlägga vägar där det finns lera så länge som man inte skapar konstgjorda laviner som gjorts här och även vid raset i småröd/munkedal 2006.
Jag tror att inga sådana här projekt kommer att bli tillåtna i framtiden om det finns underliggande lerlager och marken lutar det allra minsta.

Noterar att Trafikverket kände till att E6 flyttat sig 15 cm innan skredet, och nu inte vill uttala sig.

https://sverigesradio.se/artikel/sat...-innan-skredet

Jag avundas inte de som ska reda ut denna soppa...

Hängbroar? Du måste skämta. Vet du vad kostnaden skulle bli? Och till vilken nytta? Ett skred som detta skulle ta med sig pylonerna som ingenting, även om dom sitter mot berget.

Okej. Vi får se då.
Kvicklera har nämligen för vana att rämna från dalsidan, och underifrån, och då är det nedanom man bör fästa blicken först o främst, inte ovanom. (Även om både nedanom och ovanom lär vara väsentliga i en helhetsbedömning.)