Citat:
Ursprungligen postat av
Xigege
FN är tandlöst under nuvarande konstruktion med vetorätt för ett antal utvalda permanenta medlemmar, därtill av daterat snitt.
En rimligare konstruktion vore om man kunde införa majoritetsbeslut i ett nytt säkerhetsråd, som elementärt består av Kina, Indien, USA, EU, AU, Asean och OSS.
FN har 193 medlemsstater varav bara ca 1/3 ansers vara "demokratier". Gränslinjen är dock suddig.
I det stora hela fördelar FN om pengar från demokratier till diktaturer. Det är en av de få saker man är överens om. Här är de 10 största bidragsgivarna:
- USA
- UK (Storbritanien)
- Japan
- Tyskland
- Frankrike
- Canada
- EU (som egen enhet; EU har obsevartörsstatus i FN)
- Sverige
- Norge
- Holland
Observera att alla dessa är demokratier. Observera också att ingen arabisk oljestat finns med bland de största givarna.
De 10 största givarna står för ca 80% av hela FNs budget (fast i lite olika proportion vad gäller olika ändamål).
Mottagarna är ofta kleptokratier och krigsherrar som använder landets pengar för att bedriva krig mot sina grannar och vars befolkningar därför lider.
Mottagarländerna är med i FN i huvudsak därför att dom därmed kan få bidrag och därför kan 1/3 (~ demokratierna) föra en dialog med dem. Man kan komma överens om saker (även om överenskommelser inte alltid hålls) och man har ett forum där man kan mötas.
Om FN gör nytta eller inte får väl var och en själva bilda sig en åsikt om. Vissa saker är ju uppenbarligen kontraproduktiva, medan andra saker kan det vara någon nytta med.
Skulle man få mer nytta av varje biståndskrona utan FNs inblandning? Javisst!
Skulle man få till allt som FN idag ändå gör? Knappast.