Noll självkontroll. Livet är grymt. Och annat

Jag har noll självkontroll.
Känns som att fri vilja inte ens finns.

Jag har inget att leva för.

Jag är ensam.

Jag tänker på självmord vanligtvis flera gånger i veckan.
Jag är rädd för att jag en dag får för mig att begå självmord.
Jag vill inte leva men inte heller ta livet av mig.
Det kan inte uteslutas helt att självmord skulle leda till negativa konsekvenser för nästa liv. Jag vill inte ta några som helst risker att få ett ännu sämre nästa liv.

Livet är helt obegripligt orättvist/ojämställt och grymt.
Läste nyligen om en man som har 23 kvinnor samtidigt, seriösa förhållanden alltså. Medan en del andra män aldrig kan få en enda kvinna.

Livet/existensen är absurt och ett mysterium. Det är få som tänker på hur konstigt existensen egentligen är.
Vad får man ens ut av livet i slutändan? Inget? Varför allt detta lidande då? Om man ska lida så vill man ju få ut något av det. Man skulle aldrig jobba utan att få lön för mödan.

Är en man i 30-40 års åldern.
Inte överviktig. Ser ok ut. Har jobb.

Istället för att jaga kvinnorelationer skulle du i alla fall delvis satsat på att jaga vänskapsrelationer. Är troligen försent nu, det är svårare hitta vänner som 35+.

Du hade varit en god givare i en vänskapsrelation och därmed även fått i en vänskapsrelation. Hjälpt en vän och fått hjälp. Det hade minskat din ensamhet kraftigt.

I dagsläget måste du få kontroll över ditt psyke, du måste så att säga sätta dig i kapten-sistsen. Du är kapten över ditt eget liv. Inte ödet eller något annat. Så måste du börja hitta en hobby och plocka bort några självmordstankar från huvudet helt och hållet.

Börja göra något för andra, inte bara för dig själv. Hjälp äldre människor med olika saker t ex. Engagera dig i hjälpverksamhet till andra svenskar i nöd - VidDinSida t ex. Gör det helt förutsättningslöst.

Du lever ett kasst liv därför att du har blivit matad med bullshit hela ditt liv. Kalla det för en box eller Matrix eller vad du vill men du måste komma ut och tänka utanför det. Systemet vill att du ska må som du gör just nu därför att det gynnar det, ledande grupper och business intresserade grupper vill inte ha en stor population som är framgångsrik som dem själva och därför investerar dem miljonbelopp årligen på att reklamera, sprida bullshit/propaganda och sälja dig skräp som du blir beroende av och som inte tar dig någon vart.

Du är fast, du måste bryta dig loss och inse att du har blivit rövknullad hela ditt liv och nu måste du bita ihop och våga satsa. Just nu har du inget att förlora. Jobba, fixa lite cash och våga slösa dom på investeringar som kommer generera pengar tillbaka. That's all.

Förhoppningsvis får du ett spontant spirituellt uppvaknande snart och ser förbi det hela och börjar minnas varför du är här. Först då kan du se igenom denna sjuka värld och se helheten hur det fungerar. Det finns något extremt mycket större än det här och du är här för att vakna upp till det faktum och börjar arbeta mot det istället.

Nu är jag relativt yngre än dig, och inte heller varit levnadsglad senaste tiden.

Men något som alltid utmanat mig på ett väldigt positivt sätt, är målet att bli sin egen bästa vän.

Det finns något så jäkla vackert att uppnå en trygghet och tillit i sitt eget huvud. Att acceptera och ändra sig för att komma överens med sina känslor, eller hitta verktyg för att hantera dem. Räkna med att man, oavsett vad, bara finner genuin lycka i sig själv. Viktigt att reflektera över om man behöver en omställning i livet för att kunna nå dit.

Låter ju som ett jävligt överväldigande mål… Men glädjen och styrkan kommer från de små målen man tar dag för dag som successivt leder sig närmare.

Köp Carl Jungs böcker och läs

Dom åren får du aldrig tillbaka. Tänk på det istället.

High five för noll självkontroll. Sitter nu med uppgifter jag hade hela sommarn på mig att göra, men skjuter upp det även nu.

Det är väl bra att livet är ett absurt mysterium, det finns massa saker man kan hitta på. Nästa liv får du ta då, det är detta liv som räknas nu. Det är bara å göra något nytt, vända på stenar och stockar, knata genom skog och internetforum. Titta på film och titta på blommor. Det finns ingen mening direkt, men mår man bra så bryr man sig inte om sånt.

Har du inget att förlora har du mycket att vinna. Släpp loss lite och vänd upp och ner på allt.

Ja, livet suger ibland. Har själv haft självmordstankar i över 10 år fram till för något år sedan. Det är bara att kötta igenom.

I mitt fall två psykoser, fet och aldrig haft en brud. Men fokar på annat där jag kan bygga mitt liv. Det sitter i skallen och skallen går att ändra på. Men det tar tid och energi.

Eller så tar man livet av sig, vilket jag verkligen övervägt. Det som stoppade mig var den skada och sorg mina nära skulle få uppleva. Så jag gav fan i det. Såhär i efterhand gjorde jag rätt val, även om det såg nattsvart ut i över ett decennium.

Tagit till mig tankesätt som stöttar. Mediciner och droger. Men det som gett bäst resultat har varit att fejka det tills det är på riktigt. Leva som en robot tills man får nån jävla glädje. Har lång bit kvar men döden får vänta.

Problemet med många av er killar som mår dåligt är att ni ofta lägger på tok för stor vikt på brudar. Jag ser hyffsad ut, 7+ kanske och jag har alltid haft det lätt med brudar. Har varit med en hel del genom åren, men gjorde det mig lyckligare? Nej..

Idag är jag i medelåldern och inte speciellt intresserad av brudar då jag vet att de bara kommer med en massa problem. Det är detta ni inte fattar!

Är singel, vill inte ha barn eller brud. Grejen är den att jag inte känner mig fri i ett förhållande och idag tycker jag det bara är jobbigt att ragga på brudar och krångla. Har tröttnat fullständigt på det.

Får fortfarande en del förslag från en del brudar som ser halvskapliga ut, men jag nappar inte, nobbar dem oftast. Har inte ork med allt drama och den energi dessa förbrukar. Bättre att hålla på med nån hobby som man tycker är kul.

Iaf, ni måste inse att brudar inte är allt i livet, långt ifrån. Kan ni bara inse detta och släppa fixeringen av brudar så kommer ni kunna leva bra liv. Börja med någon rolig hobby istället. Skaffa lite roliga och sjysta killkompisar istället. Det ger tusen gånger mer..

Problemet med dig är att du inte fattar att det är viktigt för vissa killar att ha en tjej (men inte vilken tjej som helst), och att det gör dem lyckligare.

Men ja jag fattar att vissa killar inte bryr sig om eller blir lyckligare av tjejer. Kul för dig.

@ThinkRightly du tänker för mycket på dina problem.

Konsten är att inte bry sig så mycket och istället försöka göra saker som du mår bra av. Det är absolut ingen ide att bry sig om saker du inte kan påverka, det är meningslöst och bortslösad energi. Lite som att oroa sig för klimatet, eller om man kommer hitta en partner. Visst är det så att om man aldrig försöker eller inte är aktiv så är möjligheterna att hitta en partner mindre men å andra sidan kan du inte göra mer än du gör. Om det i sin tur inte räcker så är det inte mycket man kan göra åt saken anser jag.

Att hitta nya eller "äkta" vänner är nästan omöjligt, statistik och undersökningar säger att det är få som har detta, speciellt bland män. Tyvärr är det så i Sverige att kompisar ska man få i skolan och sedan förväntas man behålla dom hela livet, så fungerar det inte längre då samhället har förändrats speciellt i storstäderna. Men eftersom detta system finns kvar mycket pga kultur så kommer det inte ändras.

Det enklaste är att vara med i föreningar för olika saker, då har man en träffpunkt (typ som PRO för pensionärer) även om man inte sportar så mycket eller så. Det går ju att bara "finnas" till där och prata med folk då man träffas. Allt beror på vilka intressen man har och även om du inte ens är intresserad så kan du "fejka" lite att du är intresserad bara för att få sällskap och prata med folk. T.ex. på landet är det inte ovanligt med t.ex. motor, jakt, fiske osv. Även om du inte får äkta vänner så får du i alla fall kompisar och en stabil punk i din tillvaro, du har folk att prata med helt enkelt.

Det finns en hel del folk som är med i föreningar och gör annat än själva syftet, hjälper till med olika saker och bara finns där. Dom brukar dessutom ha sin egen grupp i själva föreningen som håller ihop.

Trixet är att sysselsätta sig med saker, har man för lite att göra är det lätt hänt att man börjar klättra på väggarna, får onda elaka tankar som inte försvinner. Jag har haft det i perioder men fått ganska bra kontroll över det, en del dagar eller veckor är riktigt dåliga men jag vet att det kommer gå över och bli bättre.

@ReasoningIsTheKey helt rätt, det är betydligt bättre mentalt att inte bry sig så mycket. Har man för stora förväntningar och förhoppningar är sannolikheten att det blir magplask mycket större. Det bästa är att vara sig själv eller den man är, det finns någon för alla där ute det svåra är bara att hitta dessa personer. Mycket handlar nog om vart man ska leta eller befinna sig för att kunna fånga någon i nätet så att säga.