Lärare protesterade mot lönekriterier - gav alla elever A i betyg

Jag hoppas att jag missuppfattat något. Ger ett högre betyg, som läraren sätter själv, en högre lön för densamme? Man slutar ju aldrig förundras över dumheten i det här landet.

I korthet ja. Ett längre svar är:
Enligt en modell, kallad New Public Management (insatt i Sverige av OECD genom 1981 års Riksdagsbeslut), mäts lärares och andra offentliganställdas löner i "prestationer", precis som ett privat företag. För att kunna mäta vad en lärare eller en sjuksköterska presterar (då vi arbetar med människor) har OECD kvantifierat kunskaper likt Expressen kvantifierar en bokrecension med getingar. Betyg har blivit ett pseudokvanta som används för att just mäta lärares prestationer som sedan utvecklas till en lön.

I det här fallet fick läraren hot om lägre lön om hon inte såg till att vissa elever fick högre betyg. Skolledningen styrde således lärarens myndighetsutövning genom arbetsgivarens arbetsledningsrätt (vilket i sig är ett brott mot Skollag och Förvaltningslag). Läraren reagerade på systemfelet genom att markera med att sprida rykten om, lova inför elever och sedan skriva in A på alla hennes 350 elever. Men det folk inte förstår är att hon aldrig fastställde betygen, hon hade aldrig skrivit på betygsboken. Hon hade alltså inte satt några felaktiga betyg. Skolledningen fick det hett bakom öronen när föräldrar hörde av sig och undrade vad som pågick. Skolledningen tvingade sedan läraren, tillsammans med en kollega att "ändra tillbaka betygen" (ännu ett brott mot skollagen). Läraren fick sedan en skriftlig arbetsrättslig varning.

Hade läraren däremot skrivit under betygsboken och då fastställt felaktiga betyg. Dvs. hade läraren satt felaktiga betyg och tagit 350 st felaktiga myndighetsbeslut, då hade skolledningen inte haft något annat val än att polisanmäla händelsen för tjänstefel, grovt brott samt anmäla händelsen till Skolinspektionen och LAN. Läraren hade då troligen får skaka galler och fått sin legitimation återkallat. Men nu fick hon enbart en civilrättslig/arbetsrättslig skriftlig varning för att hon inte hade följt rektorns order att sätta högre betyg på vissa elever.

Nej det ingår i lärarjobbet att sätta rätt betyg och det misslyckades hon totalt med.

Ja.. Och?
Tror du att det är ovanligt att anställda mäts mot olika KPI:er?
Varför skall kvinnodominerade yrken slippa det menar du? Ännu en särbehandling?

Kärringen misslyckades i sitt jobb och fick det påpekat av rektorn.. "skärp dig och se till att elevernas betyg höjs. Inget fel på eleverna eftersom dina kollegor lyckats bättre". Detta fick henne att bete sig som en bortskämd snorunge eftersom hon Vile ha samma lön som kollegorna trots att hin uppenbarligen gjort sämre jobb.

Sedan att du försöker skylla på rektorn eller avsaknaden av den slutliga signaturen är så djävla patetiskt att man saknar ord.

Hon har inte hamnat i tidningen utan anledning

Ja, det är mycket ovanligt att arbetsgivare sätter löner efter antalet av en viss typ av myndighetsbeslut. Haja att vi pratar myndighetsbeslut och inte ifall du har raggat upp tio kunder i din telefonförsäljning.

Tack.

Spanade in grundskolans beskrivning av ämnet Bild som ett exempel eftersom det va det jag snacka om tidigare och såg att där på https://www.skolverket.se/getFile?file=9785 fanns mycket riktigt mer klara direktiv

Bildens ämnesspecifika begrepp
Eleverna behöver utveckla ett språk och lära sig specifika begrepp för att kunna
analysera, samtala och skriva om bilder. I årskurserna 4–6 finns därför innehållet
ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehåll, uttryck och
funktioner. Med innehåll avses främst vad bilder visar fram genom olika konkreta
element, till exempel linjer, ytor, föremål, tecken och symboler. Med uttryck
avses främst hur bilden är gjord och hur detta påverkar vår tolkning av bildens
innehåll och funktion. Två bilder av samma hus kan uppfattas olika beroende på
om det exempelvis är en arkitektonisk ritning eller en målning. Med funktioner
avses främst för vilka ändamål bilderna skapats och vilka betydelser de får i olika
sammanhang.

Då blir det lite tydligare.

Det är nog skönt att kunna falla tillbaka på sånt om man är lärare.

Har men exempelvis en elev som är en naturbegåvni inom att måla egna tavlor men skiter i att lära sig etablerade termer för att beskriva konst lär det ju va svårt att betygssätta dom på egen hand, men då kan man åtminstone falla tillbaka på att skolverket inte tycker de ska få godkänt på denna punkt.
Detta har jag ingen egen åsikt kring men jag har ofta läst om att experter inom ämnen menat att standardiserad betygssättning inom viss ämnen vore dåligt.

Bara ett exempel på måfå kring betygsdiskussionerna under tidigt 90-tal


Läroplanskommitténs ämnesexperter i musik, svenska och matematik underkänner idén om generella betygssteg:

“Som framgår av följande kommentarer sida för sida är jag mycket kritisk till betygsberedningens förslag till nytt betygssystem. Det vore snudd på katastrof för svensk skola om systemet infördes. Det bygger på en felaktig föreställning om att det går att kvalitetsgradera all kunskap efter en endimensionell och generell kunskapshierarki.”
(Johansson, 1991, s. 2)

https://undervisningshistoria.se/hur...aterade-betyg/

(Med reservation för att jag kanske bara missförstått och det va en viss typ av betygsättning de ogillade - snarare än idén om nationella standardiserade prov)

Jag tycker det var en barnslig reaktion, men jag förstår frustrationen.


Det är ju några lärare här i tråden, hur ställer ni er inför möjligheten att relegera elever?



Edit: bara en ärlig fråga, undantaget skolplikt.

*Om ni fick möjligheten att avgöra huruvida barnen är mottagliga.


Jag har blivit tillfrågad om jag kan hjälpa till som lärare, men jag hade inte haft tålamod om eleverna inte ville lära sig.

Hur skulle relegering hjälpa? Det är inte barnen det är fel på, det är systemet som OECD har infört i Sverige.

Relegeringen hade återinfört ansvaret på föräldrarna, något som egentligen borde vara naturligt.

Ansvaret ligger ju på föräldrarna... De väljer ju skola fritt. Det är ju föräldrarnas otroligt obegränsade inflytande på skolan som har satt oss i den här situationen. Det som förhindrar total förlisning av svenskt skolväsende är kommunernas kontroll över placeringen av eleven. Hade inte kommunerna denna kontroll hade skolväsendet totalt förlist.

Den här diskussionen handlar inte om elever som barn. Den handlar om ett totalt grundstött skolsystem som har blivit så illa drivet att man behandlar myndigheter som företag och elever och dess föräldrar som kungliga kunder.

Det låter som om du håller med mig, men med en avståndstagande ton?