Nu uppstår då den intressanta frågan, kan man väcka åtal för förtal mot en person som är död, men som var levande då han förtalades?
Då uppstår ju också följdfrågan om några andra påföljder kan tänkas i om förtalet dessutom ledde till den förtalades död.
Det beror så klart på omständigheterna, och är tämligen långsökt, så det lär väl inte kunna ske.
Men det hade fan i mig inte varit mer än rätt.
Hela upprinnelsen till dessa juridiska funderingar är drevet mot Mats Löfving och inte minst den "rapport" som utredaren men också den självutnämnde domaren och bödeln Runar Viksten sammanställt.
I nämnda rapport slår Viksten fast att det är ställt utom rimligt tvivel att Löfving och Staaf haft ett intimt förhållande och att detta i sin tur innebär att Löfving gjort sig skyldig till jäv, och avslutar det hela med att konstatera att Löfvings högsta chef bör överväga att skilja Löfving från sitt jobb.
Problemet är bara att den "samlade bedömning" som Viksten själv gjort och som han lägger till grund för slutsatsen att relationen är ställd "utom rimligt tvivel", inte grundar sig på någonting annat än rykten. Rykten som dessutom bara har en enda källa, och det är Staaf själv.
Därmed blir det pinsamt tydligt att hela rapporten inte är någonting annat än ett direkt plumpt förtal av Löfving.
För att ett allmänt åtal om förolämpning skall kunna komma på fråga, så måste brottsoffret själv ha gjort en brottsanmälan, vilket inte skett och nu inte kan ske i detta fallet. Frågan är då om någon kan agera i BO's ställe i ett fall som detta, ex.vis, dödsboet.
Man kan möjligen tänka sig gärningen förtal av avliden, men faktum är ju att Löfving var vid liv när förtalet skedde, även om det fortfarande pågår då rapporten ligger uppe på polisens hemsida.
Då uppstår ju också följdfrågan om några andra påföljder kan tänkas i om förtalet dessutom ledde till den förtalades död.
Det beror så klart på omständigheterna, och är tämligen långsökt, så det lär väl inte kunna ske.
Men det hade fan i mig inte varit mer än rätt.
Hela upprinnelsen till dessa juridiska funderingar är drevet mot Mats Löfving och inte minst den "rapport" som utredaren men också den självutnämnde domaren och bödeln Runar Viksten sammanställt.
I nämnda rapport slår Viksten fast att det är ställt utom rimligt tvivel att Löfving och Staaf haft ett intimt förhållande och att detta i sin tur innebär att Löfving gjort sig skyldig till jäv, och avslutar det hela med att konstatera att Löfvings högsta chef bör överväga att skilja Löfving från sitt jobb.
Problemet är bara att den "samlade bedömning" som Viksten själv gjort och som han lägger till grund för slutsatsen att relationen är ställd "utom rimligt tvivel", inte grundar sig på någonting annat än rykten. Rykten som dessutom bara har en enda källa, och det är Staaf själv.
Därmed blir det pinsamt tydligt att hela rapporten inte är någonting annat än ett direkt plumpt förtal av Löfving.
För att ett allmänt åtal om förolämpning skall kunna komma på fråga, så måste brottsoffret själv ha gjort en brottsanmälan, vilket inte skett och nu inte kan ske i detta fallet. Frågan är då om någon kan agera i BO's ställe i ett fall som detta, ex.vis, dödsboet.
Man kan möjligen tänka sig gärningen förtal av avliden, men faktum är ju att Löfving var vid liv när förtalet skedde, även om det fortfarande pågår då rapporten ligger uppe på polisens hemsida.