Är suicidprevention av psykvården verkligen etiskt rätt?

Mmmm, de e väll så. Jag håller på att inse "den grejjen" nu, men har precis kommit ut på "andra sidan" o så e man lite "rebellisk". Tur att ja e äldre (strax över 30), så, då kanske "emo-perioden" inte varar så långe...

Om en människa vil ta sitt eget liv så borde det vara en mänsklig rättighet! Ja det är jävligt för de efterlevande, men någon jävla form av värdighet måste vi ha! Sen finns det säkert de som ser det som att personen inte visste vad den ville egentligen, visst så kan det vara, men lite spill får man räkna med. Med det sagt, det finns oftast en annan lösning.

Jag skulle nog säga att om en person tänker någorlunda rationellt så är det inte speciellt svårt att ta livet av sig utan att bli hindrad. Så de som blir hindrade tänker inte klart.

Därför är det ok att stoppa folk från att ta livet av sig.

Ett vettigt argument. Om man vill dö så har nästan alla den möjligheten. Även tex blinda och rullstolsbudna utan ben och armar kan ta färdtjänst upp på en backe och bara rulla ut eller kränga sig över en balkong och falla med huvudet före mot gatan.

Nja, med en del handikapp blir det betydligt svårare. Om du ska göra det genom att rulla nedför en backe eller hoppa från en balkong är risken stor att du inte dör.

Det är inte helt trivialt om man vill försäkra sig om att dö. Du måste dels se till att metoden är säker i sig själv, och dels att du inte kan råka klanta till det av rädsla. Ta exempelvis att ta en bil och köra in i en bergvägg i 150km/h. Det finns inte en suck att du överlever det. Men om du väjer eller bromsar i sista stund kan det bli en krasch som gör dig invalid. Gift är också vanskligt om man inte har koll. En annan sak som kan komplicera det hela är om du vill att det ska vara garanterat smärtfritt eller om det ska vara garanterat att du inte skadar någon annan. Och en till är om du inte vill ha hjälp av någon.

Jag skulle tro att lite pentylstubin runt halsen blir extremt svårt att överleva

https://www.youtube.com/watch?v=CNWI1V_I2eU

Med tanke på att droga förutom alkohol är olagligt så faller det ganska väl att självmord skulle vara olagligt.
Nu är det inte det. Men du kan trots allt bli "omhändertagen" av staten.

Vet inte vad jag ska tycka om det, men med svensk psykvårds historik gissar jag att det är dåligt.
Tippar på att dom fått otaliga att ta livet av sig under åren.

Oftast funkar det så i Sverige. Fina ord, fin tanke, motsatt effekt.

Ja, deras suicidalitet kan uppkomma ur en brått insättande kris de inte klarar av att hantera och därför inte klarar av att tänka klart kring.

Det värsta ett samhälle kan göra är att börja acceptera självmord. Jag har sett så många människor som med lite vägledning och hårt arbete lyckats få väldigt fina givande liv.

Nej, det är naturligtvis fel. Samhället bygger på hyckleri. Om samhället vore ärligt skulle det tvärtom se till att tillhandahålla dödshjälp till åtminstone alla myndiga människor.

Du har enligt andra inlägg kontakt med psykiatrin. Det är sådant här de lurar folk att intala sig.

Ditt inlägg beskriver bara hur det fungerar. Det är inte alls samma sak som att det är moraliskt rätt.

Livet saknar inneboende värde, och dessutom har ingen någon moralisk rätt att tvinga någon annan att leva.

Utan tillgång till skjutvapen eller sprängämnen är det inte lätt att göra det säkert och samtidigt smärtfritt. Även med skjutvapen eller sprängämnen så är det våldsamt och obehagligt. Det borde bara gå att hämta ut 10 gram pentobarbital på apoteket. Man skulle inte neka en hund eller katt en sådan död, men en människa nekar man det, och naturligtvis anstränger sig hycklarlandet Sverige extra för att djävlas med folk som vill lämna denna skitvärld säkert och oblodigt.

Jag bad inte om att få komma till denna världen men borde ha en rättighet att få lämna den om jag vill... Jag har rätt grova psykiska problem och psykiatrin har inte vart nån hjälp alls för mig, tvärtom mår jag oftast sämmre efter mötena där, har rätt grov adhd t.ex som jag inte får rätt medicin för, under hela min uppväxt blev jag i tvingad metylfenidat trots att jag alltid sagt att den ger mig stark ångest och gör mig nervös.. har försökt att få elvanse utskrivet i 3 år nu, då det är den enda adhd medicinen som funkar för mig men de vägrar utan vill hellre testa annat och annat har funkat riktigt värdelöst..
nu har jag bestämt mig att om inte jag lyckas fixa jobb tills i sommar så kommer jag ta självmord i höst, får vara nog nu.
Får jag inte elvanse så är det 100 procent slut för mig, kommer inte ens försöka söka jobb då jag inte kommer orka och vara för virrig och skit.. och adhd är bara ett av problemen jag har,
van att inte kunna somna som nu inatt ska jag dygna, skulle säga jag dygnar runt 70 dagar per år just nu, och är vaken ofrivilligt 2 dygn i sträck runt 10 gånger per år. Har även haft rätt grov social ångest som jag först nu lyckats bli bättre med, önska jag kunde fått benzo för några år sedan så jag kunde tvinga mig själv ut i sociala sammanhang och träna bort den sociala ångesten, men bara fått theralen mot ångesten och de funkar bara som placebo för vissa som tror dom har ångest. haft sån ångest att de varit omöjligt att fungera socialt, blivit för obekvämt och inte bara för mig då det smittar av sig när folk märker av min ångest.

Jag ser inte döden som något negativt, upplever du tillräckligt med skit gör du inte det tillslut, tvärtom de perioder jag bestämt mig för självmord har jag haft en otrolig frid över att veta att allt snart är över. Tycker såklart synd om min familj så ska försöka skriva bra självmordsbrev och ordna så bra jag kan innan jag avslutar detta elände, jag kan inte leva för att de gör ont för dom om jag tar mitt liv.

Dom som har livslånga sjukdomar då?