__________________
Senast redigerad av populopidus 2022-12-30 kl. 17:43.
Senast redigerad av populopidus 2022-12-30 kl. 17:43.
Jag ska faktiskt försöka sluta dricka alkohol nu iom det nya året 
Jag har noterat vilket gift det egentligen är. Så blir en nofap och ingen alkohol och det som jävlas med mig kommer jag slå av huvudet på 
Fatta vad all min ilska kommer gå till, har redan nästan exploderat och dragit fram slaktkniven när något miffo stått i rulltrappan utan att flytta sig, är helt instabil just nu.
Jag har noterat vilket gift det egentligen är. Så blir en nofap och ingen alkohol och det som jävlas med mig kommer jag slå av huvudet på Fatta vad all min ilska kommer gå till, har redan nästan exploderat och dragit fram slaktkniven när något miffo stått i rulltrappan utan att flytta sig, är helt instabil just nu.
Citat:
Hej, hur har det gått för dig?
Om du kan sköta det snyggt så kan cannabis vara en betydligt bättre vän än glaset.
Även om du väljer att berusa dig 24/7 så kommer det att vara rena hälsokuren jämfört med alkoholen. Så länge du håller dig till det, och som sagt sköter det snyggt. (Vilket är en baggis jämfört med alkohol.) Du verkar uppstyrd i övrigt så du klarar det galant om du ger dig fan på det!
Hade själv garanterat inte kunnat klippa med alkoholen annars. Nu snart tre år alkoholfri och det känns som att läkningen pågår än idag, både själsligt och fysiskt. Kanske mitt livs bästa beslut.
Om du kan sköta det snyggt så kan cannabis vara en betydligt bättre vän än glaset.
Även om du väljer att berusa dig 24/7 så kommer det att vara rena hälsokuren jämfört med alkoholen. Så länge du håller dig till det, och som sagt sköter det snyggt. (Vilket är en baggis jämfört med alkohol.) Du verkar uppstyrd i övrigt så du klarar det galant om du ger dig fan på det!
Hade själv garanterat inte kunnat klippa med alkoholen annars. Nu snart tre år alkoholfri och det känns som att läkningen pågår än idag, både själsligt och fysiskt. Kanske mitt livs bästa beslut.
Cannabis är inte min grej, dessvärre. Har haft perioder då jag rökt en del med vänner som är regelbundna användare. I slutet av dagen blir jag mest ängslig och orolig av det, även om det har sina stunder.
Citat:
Hur har det gått för dig? Känner igen mig rätt mycket i det du skriver. Jag ruttnar också inifrån. Senaste året har jag börjat förfalla. Supit mig dyngrak ensam hemma 2-3 dagar i veckan. Längtat efter ursäkter att ”bara ta ett glas”. Men ett glas slutat ofta med 2-3 flaskor och minnesluckor. Nu är det slut med det. Jag ska lyckas!
Självklart kan och ska du lyckas. Du verkar ha helt rätt inställning.
Jag drack ett par gånger i december. Stillsamma kvällar med familj och vänner, några glas och inget mer. Helt okontroversiellt m a o. Men trots det har jag bestämt mig för total avhållsamhet nu på obestämd tid, som jag var inne på tidigare. Tror jag måste omdefiniera hela mitt förhållande till alkohol. Kanske kommer jag aldrig dricka igen, kanske börjar jag igen. Det viktigaste är att jag åtminstone ger mig själv en "chans" vara helt nykter en längre period och jag känner mig helt tillfreds med att vara det, så till den grad att jag t o m sagt till kollegor att jag numera inte dricker alkohol. Var på en after work igår där jag drack alkoholfritt t. ex. Jag ska inte ha några medaljer för det, men det känns bra inombords att ta steget så tydligt utåt. Har knappt fått en fråga om det, vet inte om jag har haft tur men folk har varit väldigt chill med det. Det enda jag sagt är att jag inte känner någon lust att dricka längre, jag tror inte mina problem varit jättekända sedan tidigare iofs.
Jag har heller inte gått på några möten eller så, känner inte behovet. Har börjat gymma lite smått och tycker det känns bra även om det var fruktansvärt den första veckan. Mår bättre än vad jag gjorde när jag skrev mitt inlägg här sist. Och jag skulle ljuga om jag sa att det inte är en härlig känsla av mallighet som kommer över en när man sitter och smuttar på en club soda medan man ser kollega efter kollega dynga ner sig med irish coffee och flera flaskor vin. Det är en närmast osund känsla av skadeglädje att tänka på hur de mådde imorse som jag ändå tillåter mig själv att känna.
Jag slutade dricka för ungefär 3,5 år sedan. Innan festade jag. Började dricka alkohol när jag var 12, och från 15 så var det folkölsfyllor varje vecka och från 18-30 krogen varje vecka. Efter 30 blev det lugnare, öl hemma och krogen några gånger i månaden.
Alltid jobbat inom restaurang också, en miljö där alkoholromantiken är stark.
Jag drack hårt dom åren, ute 2-3 gånger i veckan. Hamnade i problem, ofta slagsmål, ibland fyllecell och borttappade nycklar, mobiler, cyklar, brutna revben och cykelolyckor...
Ibland mindes jag knappt någonting, kollade kontoutdrag för att se var jag varit och meddelanden och telefonsamtal för att se vad jag gjort.. såg sliten ut och vägde för mycket.
Men, i sena 30-årsåldern slutade jag dricka, inte för att jag hade problem längre men mina vänner hade skaffat familj och flyttat till förorternas villor och tog jag några öl själv till maten hemmavid en fredag blev jag bara trött.
Så, det dog helt enkelt ut.
Jag började även träna och försöka förbättra min hälsa.
Det har gått bra och går bra.
Tyckte det var lite jobbigt på fester och kan tycka det fortfarande, då är det människorna som är jobbiga. Folk blir ju idioter när dom dricker, vilket man märker tydligt när man är nykter.
Blivit lite förvånad att vissa inte respekterar att jag inte dricker, senast för ett par veckor sedan så hade vi jobbfest. En kvinna som är helt normal, förnuftig och reko på alla vis tjatade flera tillfällen att jag bara skulle dricka lite, det var ju så lång tid kvar till jag skulle köra..
Jag stod emot, och vem tror ni körde hem henne där på natten..
Brukar i alla fall dricka alkoholfri öl på fest eftersom det ger en liten placeboeffekt att jag faktiskt blir berusad på nåt skönt sätt och känns lite skojigare på fest än bara pepsi max.
Har på dom här åren druckit mellanöl vid ett par tillfällen när jag varit på dejt för att slipa ner kanterna lite och det har fungerat fint.
Alltid jobbat inom restaurang också, en miljö där alkoholromantiken är stark.
Jag drack hårt dom åren, ute 2-3 gånger i veckan. Hamnade i problem, ofta slagsmål, ibland fyllecell och borttappade nycklar, mobiler, cyklar, brutna revben och cykelolyckor...
Ibland mindes jag knappt någonting, kollade kontoutdrag för att se var jag varit och meddelanden och telefonsamtal för att se vad jag gjort.. såg sliten ut och vägde för mycket.
Men, i sena 30-årsåldern slutade jag dricka, inte för att jag hade problem längre men mina vänner hade skaffat familj och flyttat till förorternas villor och tog jag några öl själv till maten hemmavid en fredag blev jag bara trött.
Så, det dog helt enkelt ut.
Jag började även träna och försöka förbättra min hälsa.
Det har gått bra och går bra.
Tyckte det var lite jobbigt på fester och kan tycka det fortfarande, då är det människorna som är jobbiga. Folk blir ju idioter när dom dricker, vilket man märker tydligt när man är nykter.
Blivit lite förvånad att vissa inte respekterar att jag inte dricker, senast för ett par veckor sedan så hade vi jobbfest. En kvinna som är helt normal, förnuftig och reko på alla vis tjatade flera tillfällen att jag bara skulle dricka lite, det var ju så lång tid kvar till jag skulle köra..
Jag stod emot, och vem tror ni körde hem henne där på natten..
Brukar i alla fall dricka alkoholfri öl på fest eftersom det ger en liten placeboeffekt att jag faktiskt blir berusad på nåt skönt sätt och känns lite skojigare på fest än bara pepsi max.
Har på dom här åren druckit mellanöl vid ett par tillfällen när jag varit på dejt för att slipa ner kanterna lite och det har fungerat fint.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
