Citat:
Ursprungligen postat av
ExConvict
Det är lite borderline, men klarar att trycka bort våldsimpulser. Ansvarskänslor gentemot de närmaste hjälper att sätta spärrar (har fru o småbarn).
Däremot har det hänt att man jag jag har skrikit på folk på ett sätt som måste te sig omotiverat för ngn som aldrig upplevet insidan. Det är det där med att inte backa osv.
Ibland känns det tröttsamt och man tänker ungefär som att folk borde kunna se vad jag är kapabel till och inte ens tänka på att jiddra. Men så funkar det naturligtvis inte och det är då det klickar till.
Tur det, så du slipper fler vändor på kåken, låter som du kan det där redan. Ansvarskänsla över sin familj är en vacker manlig egenskap, jävligt vacker. Fortsätt kämpa
Nej, så fungerar det inte. Jag är världens största och uppenbaraste mes, och ingen vågar bråka med mig. Ironiskt på nått sätt och jag förstår att det är frustrerande.