Fallskärmshoppare död i Västerås (2022-08-06)

Rapporten är nu färdigställd:
https://sff.se/index.php/nyheter-art...6-augusti-klar

Där finns även länk till hela rapporten som detaljerat berättar händelseförloppet.

Det där kommer inte jag ihåg. Kanske någon med färskare erfarenhet kan utveckla.

Driftstörning är något som kan åtgärdas, eller alternativt landad med.

Felfunktion är något som inte kan åtgärdas utan man måste genomföra losskoppling av huvudskärm och aktivera reserven.

Så grovt sett går gränsen vid en viss sjunkhastighet.

Jag bedömde grovt hopparens sjunkhastighet till 17 m/s (+rotation) vilket ju medför svåra skador vid landning. (och sannolikt landade han väl med ännu högre hastighet efter cut-away på låg höjd) Jag gissar att höjdmätarna idag ger sjunkhastigheten.

Så RI:s kommentar handlar om att i denna situation inse att felfunktionen inte går att landa med (men kanske går att åtgärda), och dra reserven direkt.

Då är jag med.

Tittar jag snabbt på hans Protrack II så verkar den avge en "siren" vid sjunk över 13 m/s. Den aktiverades tydligen, vill jag minnas det stod i utredningen. (sista larmet var ställt på 650m)

Nej, eller nja.. gränsen går inte vid sjunkhastighet utan vilka egenskaper skärmen har och om det är något som man kan åtgärda.

Ex driftstörning:
* Pilotskärmen ligger över skärmen på framkanten istället för flyger efter. Skärmen flyger som vanligt och kan landas utan åtgärd.

* Styrlina har gått av. Ta bort den andra bromsen och flyg och landa lungt och flära mha bakre bärremmar.

Ex Felfunktion:

* Bärlina har gått av. Man kan inte veta hur skärmen beter sig och man ska byta.

* Lineover, en av bärlinorna ligger över skärmen och påverkar dess egenskap.

Sen finns det saker som börjar som driftstörning, men antingen utvecklas till/beroende på höjd är en felfunktion ex:

* Snodd. Enstaka varv kan man sparka ut, men om man inte gör det eller hinner alla varven innan för mycket tid/höjd förlorats så blir det en felfunktion man måste cutta.

* Slider upphängning, slidern kommer inte hela vägen ner. Man kan ofta pumpa ner den, men om den fastnar för högt upp så påverkas skärmens egenskaper negativt.


Vad som verkar ha hänt att hopparen trott att det bara var snodd som kunde arbetas ut. Dock så hade ena bromsen lossnat (vilket han antagligen inte såg/viste om) så skärmen var i konstant sväng som blev till dyk.

Sedan arbetades det för länge med det istället för att avbryta och använda reserven.

Tidigare i tråden har det hävdats att det var en HP-skärm. Så var icke fallet.

Man skall alltså tolka RI:s kommentar som att det gäller att veta när man skall dra reserven. Men som sagt, det kanske hade gått att arbeta ut snodden. Han vred kort stund åt fel håll, sedan fick han ned snodden men för sent. Jag såg inte riktigt hur långt ned han fick snodden. Han fick den nog aldrig så långt ned att han kunnat släppa chockbromsen. (Chockbromsar behövdes inte på de äldsta rundskärmarna.)

Verkligen tragisk olycka. Nyttigt för alla att lära av.

Snoddar har väl blivit mycket vanligare med fykrantsskärmarna? Men bör ju inte vålla problem.

Här är snodd på en fyrkantig reserv https://www.youtube.com/watch?v=9Ewq715Vcl0

Ytterligare någon metod. Han verkar dra ned vänster bärrem för att minska rotationen på reserven.

Tack! Länk till detta inlägg är nu infogat direkt efter trådstarten.

/Moderator

Finns det klara instruktioner för snodd? Det verkar vanligare numera och kraftigare snoddar med rotation?

Nybörjare: dra reserven

Mer avancerade:

1. kolla om någon chockbroms släppt, om så skett släpp den andra

2. om bärremmarna hamnat olika högt, försök dra ned den höga remmen så de hamnar på samma höjd

3. välj metod: sparka och dra isär bärremmarna eller vrid bärlinorna. Fastställ rotationsriktning noggrant.

Kolla höjden efter var tredje spark/viridning. Närmar ni er 400m dra reserven direkt

Tränar man på sådant här? Så man vet exakt hur man skall vrida bärlinorna och till sist sig själv?

https://www.youtube.com/watch?v=PzqT-fTJDqE&t=17

Nu skall inte jag skriva FI, men man kan ju försöka skapa lite debatt, för att befrämja säkerheten.

Den här killen har haft snodd förut ...
https://youtu.be/YVUzjlljdUQ?t=38

Hans teknik är nästan bäst. Först vrider han ned snodden så han kan ta spjärn mot bärlinorna. Sedan håller bara i bärlinorna med en hand och snurrar sig själv med den andra. Färdig med den! (två gånger i videon)

Man ska absolut inte dra reserven så fort man får snodd om man är nybörjare.

Kort snodd är en driftstörning, lång snodd är en felfunktion. Om snodden är ett eller ett par varv är den kort, om den trycker fram ditt huvud eller ser lång ut är den lång. Om du inte har en fallskärm som går att landa med vid beslutshöjd ska du byta till reserven. Exakt hur man sparkar ut en snodd, var man ska hålla händerna osv beror på diverse olika faktorer och är inget det finns någon specifik lösning på. Det viktiga är att man fattar vilket håll man ska sparka åt och att man ger upp i tid om det inte löser sig eller blir värre.

En storm 135 med en hoppare vars uthoppsvikt ligger runt 88 kg bör flygas av en expertpilot enligt tillverkaren, det gör att skärmen beter sig mer som en högprestandaskärm och är betydligt mer oförlåtande än vid lägre vingbelastningar.

Det var inflation på termen HP-kalott när jag höll på men i sammanhanget så är det hårklyverier. Liten skärm, hög vingbelastning -> kräver erfarenhet och innbär högre risker samt att driftstörning = felfunktion

Jag har själv provat att hoppa med en mindre version av den skärm jag gjorde närmare 500 hopp med. Det var en uppväckande upplevelse trots min ganska stora erfarenehet på skärmtypen då den mindre kalotten flög på ett mycket annorlunda sätt jämfört med vad jag var van vid. Skärmen var rejält mindre förlåtande och svarade betydligt agressivare på mina manövrar. Skärmen anses dock vara en nybörjarskärm vid måttlig vingbelastning, idag krävs det minst 100 hopp för att få hoppas samma skärm med 'min' vingbelastning enligt regelverket.

Jag verkar dock haft fel, olyckan berodde på förlust av höjdmedvetenhet och mållåsning (fixa problemet med huvudskärmen). Verkar som om AAD'n var frånslagen under hoppet annars hade den sannolikt räddat livet på hopparen. Mycket tragiskt.

Intressant att läsa dina erfarenheter. Jag har hoppat en del rundskärm för länge sedan och enstaka hopp med fyrkant när de kom. Jag fick mycket respekt för de, förmodligen enkla, fyrkantsskärmar som fanns då.

Vad jag kommer ihåg av denna olycka så var AAD:n inkopplad men han föll inte tillräckligt fort för att den skulle aktiveras. Jag kommer inte ihåg exakt. Men hade han inte 40 sekunder från ungefär 800 tilll 100 meter det skulle bli ungefär 18 m/s. Vad jag förstår måste man falla med det dubbla för att en modern AAD skall aktiveras.

Man kan falla i en hastighet man omkommer i utan att en modern AAD aktiveras. (Vad jag förstår utan att ha hoppat med sådana.)

Jag antar att det också beror på de moderna skärmarna. Det går att dyka så snabbt att AAD:n ställs in på så hög hastighet att den i stort sett bara aktiveras i full fart (vilket naturligtvis är till hjälp). (I detta fall gjorde han ju även cut-away på 100 m höjd, vad jag minns.)

Här är en annan tråd där jag försökt uppskatta fallhastigheterna.

(FB) Västerås: Fallskärmshoppare avliden (2022-09-10)

(FB) Västerås: Fallskärmshoppare avliden (2022-09-10)

Eftersom man inte fick ut någon data från AAD'n i olyckan så antog jag att den inte var aktivierad. Nu när jag läst på lite är aktiveringshastigheten 35m/s så du har helt rätt, AAD'n hade inte gjort någon skillnad då fallhastigheten var 20-25m/s (jag har aktiviering av elevcypres fastnitat i mitt minne tyvärr). Samt hur man hanterar en Cypres efter en olycka är viktigt för att sparad data kan hämtas ur den, särskilt om den inte aktiverats.

S12 i utredningen har data från hopparens Pro Track så några uppskattningar behöver inte göras kring fallhastigheten.