Citat:
Ursprungligen postat av
PolackenPatrik
Jag tror medelklass-svennar i finare närförorter röstar vänster för att de saknar verklighetsförankring, så enkelt är det. De har ingen jävla aning om hur det ser ut i förorterna. Sen tror de också att de är antirasister fast de egentligen är de värsta rasisterna av alla, då de alltid går runt och tycker synd om blattarna som om de är dumma i huvudet och lägre stående. Varför ska en vit priviligerad jävla kärring i Bromma föra blattarnas talan vad de vill eller inte vill.
Jag bor i ett bostadsområde med i princip 100% medelklass svennar och det är väldigt blandat hur man tagit in Verkligheten och sakernas tillstånd på djupet och förstår samhällsutvecklingen. En del gör det, andra inte. Vissa är som höns som blir ledda och matade av det politikerna säger eller vad som skrivs i msm. Andra tänker självständigt och märker att något är fel i grunden. Det är oftast personer med stor livserfarenhet. Som har varit med lite. Som träffat många olika sorters människor, som rört sig i många olika miljöer i samhället. Som kanske rört sig i samhället marginaler och randområden. Det jag menar med samhällets marginaler behöver inte bara betyda ekonomiskt utan även vad gäller livsstilar, subkulturer, över- underklass, droganvändning osv. Det underlättar om du rört dig personligen i flera marginaler så att säga. De som endast varit fast i mitt tycke äcklig svensk medelklass är egentligen inget annat än zombies, boskap till de som har den egentliga politiska och ekonomiska makten.
Naivast och mest blåsta upplever jag de kvinnor i övre medelåldern vara som enbart levt ett liv innanför medelklass svenne borgen. Som suttit på ett kontor hela livet med en trygg anställning med statlig eller kommunal arbetsgivare. Vinpimplande infantila vrak som Trygghetsknarkar våldsamt och är i grunden oändligt bortskämda och förstörda.
När jag studerade på universitetet på 90-talet var jag för en i princip totalt fri och obegränsad invandring. Det var en självklarhet, alla som hade en annan åsikt var rasister. Sedan rullade livet på, jag började jobba i områden som Rinkeby och Tensta, jag upplevde på nära håll förhållanden och verkligheten från ett annat perspektiv och oftast funkade det som jag hade fått lära mig av likasinnande vänner och på universitet, av politiker och av msm inte alls. Det blev större och större revor i verklighetsuppfattningen. Det här är en smärtsam process som kan liknas lite med filmer som "The Matrix". Somliga får ordentliga identitetskriser men alla har det jobbigt ett tag i övergångsperioden. När du väl tagit dig ur detta tillstånd så är dt faktiskt lite som Neo i Matrix för att fortsätta med den jämförelsen. Man bokstavligt talat ser hur systemet är uppbyggt, man känner igen hyckleri, förljugenhet, falskhet direkt när man hör det.