Citat:
Ursprungligen postat av
platyzma
Så är det, men efterträdaren kanske åtminstone är vid sina sinnes fulla bruk.
Någon gång måste även Ryssland förändras, eller gå under.
Dom försökte ju
1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för förändring (på ryska: perestrojka) och öppenhet (på ryska: glasnost) samt ökad demokratisering.
Dessa förändringar innebar att livet blev allt friare i Sovjetunionen. Samtidigt ökade frihetskraven från flera av Sovjets republiker, främst från de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) som ville uppnå självständighet.
Slutet för Sovjetunionen
Den 19 augusti 1991 meddelades det från Moskva att Gorbatjov var avsatt som Sovjetunionens president. Nio personer hade tagit över makten. Kuppmakarna sa sig vilja stoppa Sovjetunionens sönderfall. Det visade sig dock att armén stödde Gorbatjov. Dessutom blev Boris Jeltsin - en f.d. högt uppsatt partimedlem - en centralgestalt i motståndet mot kuppmakarna. Kuppen misslyckades...
ANNONS
Kuppen kom att betyda slutet för kommunistpartiet och Sovjetunionen som stat. Det visade sig att kuppmakarna påskyndade den utveckling som de försökt förhindra. Allt fler stater förklarade sig vara självständiga trots att Gorbatjov vägrade att acceptera att Sovjetunionen upplöstes.
Den 25 december 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens president. Sovjetunionen fanns inte längre.
Ett nytt Ryssland
När Sovjetunionen föll samma uppstod återigen landet Ryssland som en egen självständig stat. Det nya Rysslands första president blev Boris Jeltsin.
Som ledare för Ryssland försökte Boris Jeltsin förändra det ekonomiska systemet. Statlig egendom började säljas ut till privatpersoner. På hösten 1993 beslöt Jeltsin att jorden skulle privatiseras. Jeltsin hade haft problem med det i parlamentet och i oktober 1993 ockuperade en del parlamentsledamöter det ryska parlamentet. Omfattande strider pågick inne i Moskva innan upproret slogs ned. Jeltsin efterträddes den 7 maj 2000 av Vladimir Putin som Rysslands president.