Varför känner kvinnor solidaritet med sitt kön, men inte män till sitt?

Det är skumt ändå för kvinnor hatar kvinnor. De kan inte samarbeta i grupp!

Kvinnor konkurrerar på ett annat sätt, om andra saker, än män.

Män konkurrerar om tillgång till SÅ MÅNGA fittor som möjligt. Alla kvinnor får knulla så mycket de önskar, men de avstår oftast från de flesta män.

Kvinnor konkurrerar om tillgång till SÅ VÄRDEFULL MAN som möjligt. Anses mannen inte värdefull får han inte knulla henne. Och är mannen värdefull delar kvinnorna på tillgång till hans sperma, och övriga män blir utan.

Jag är kvinna men känner inte solidaritet med varje enskild kvinna bara för att hon är kvinna. Kvinnor är individer och väldigt olika och man kan inte gilla alla, (oavsett vilket kön personen bär).

Däremot om jag tex läser om kvinnorna i Afghanistan och hur illa de har det och hur inhumant de blir behandlade då känner jag medlidande för det är mina/våra medmänniskor och det är så mycket onödigt lidande. Livet är hårt nog ändå.

Jag känner även medlidande med tex unga män som skickas till totalt meningslösa krig och konflikter. Det är samma där, så mycket onödigt lidande.

Som kvinna känner jag medlidande med kvinnor som blir inhumant behandlade/våldtagna osv för jag kan leva mig in i skräcken/rädslan/smärtan de känner.

Men om jag stöter på tex en borderline kvinna som försöker manipulera mig känner jag noll empati eller intresse att bygga upp en djupare relation.

Det är förståeligt. Kvinnor är det svagare könet o ser således allting som en attack mot dom. Kvinnor bryr sig sällan om moral, vad som är sant eller falskt etc, utan bryr sig mer om att minimera konflikter i gruppen.

de klarar inte av att skilja mellan sak och person. Jag har jobbat på många olika kvinnodominerade arbetsplatser o man blir förvånad hur mycket skit det snackas bakom ryggen på samtliga medarbetare.

Handlar inte om solidaritet, utan om distans. En man har distans till sig själv, ett självförtroende. Vi kan skämta om våra brister utan större problem. En kvinna kan inte det. Det är av samma orsak att en kvinna alltid väljer "bad boys". Andra i omgivningen ser att killen är skit och kvinnan får beröm över hur bra hon är. En bekräftelse. Skulle en kvinna välja en bättre man så kommer kritiserande blickar på henne istället. Några tjejer klarar detta, men de flesta kan inte hantera det. Framför allt svenska kvinnor är jävligt svaga individer. Därför det finns så många singlar i Sverige.

Jag håller inte med dig, det gråts och gnälls i parti och minut på detta forum om hur attackerade män känner sig på grund av sitt kön ...

Det lät som att det var din misandri som talar.
Det är synd om människan. Inte bara kvinnan.

Jag tycker nog det finns vissa manliga gemenskaper också med inslag av bekräftande. Även här på Flashback ges en form av samtalsstöd för likasinnade i genusfrågan.

Men jag kan hålla med om att kvinnlig generell gemenskap verkar vara lite starkare.

Där kan jag ge dig helt rätt. Jag har varit/är i båda miljöerna.

Där kan jag inte hålla med dig. Jag tycker en del kvinnor är oerhört konfliktinriktade. Ofta på ett lite mer inlindat och "smidigt" sätt än män. Som man kan jag uppleva det som mer obehagligt eftersom det kan vara svårt att identifiera som tydlig konflikt och som spel.

Jag har skrivit detta förut, men jag upprepar mig:

Kvinnor bryr sig om barn och kvinnor.

Män bryr sig om barn och kvinnor.

Outalat är att ingen bryr sig om män.

Detta är hierarkin. Och den är biologisk.