Här är några som vet vad de pratar om till skillnad mot politikerna (NIMBY-minister Farmanbar och genominkompetenta fru Strandhäll inräknad) och ett fåtal professorer som är köpta av vindlobbyn för att föra fram rena lögner i en hopplöst fördummad debatt:
Citat:
”Sverige måste få en myndighet med totalansvar för elsystemet”
Ingen myndighet har helheltsansvaret för det svenska elsystemet. Regeringen behöver ge ett sådant uppdrag – att axla det långsiktiga ansvaret för Sveriges elförsörjning inklusive leveranssäkerheten, skriver Harry Frank, Paul Hangård, Jan Samuelsson och Hans Stackegård.
---
Beslut om utformningen av den framtida elförsörjningen är komplext och det är rimligt att beslutsfattarna stöder sig på expertkunskaper.
Vi menar därför att regeringen snarast bör uppdra åt lämplig myndighet till exempel Svenska Kraftnät (SVK) att axla det långsiktiga och övergripande ansvaret för Sveriges elförsörjning inklusive leveranssäkerheten.
SVK måste ges möjlighet att arbeta fokuserat och förutsättningslöst.
Förhoppningen är att detta blir startskottet till att Sverige återgår till den ordning som gällde på den tid då Sverige var världsledande på fossilfri elproduktion med hög leveranssäkerhet. Då lyssnade politikerna på landets samlade expertis innan beslut togs om utformningen av elförsörjningen.
---
Den stora förändringen av elsystemet som nu pågår borde, som skedde vid omläggningen vid början av 70-talet, leda till omfattande konsekvensanalyser och redovisning av hur man kan säkerställa trygg elförsörjning även i framtiden med fortsatt leveranssäkerhet av el efter behov av både effekt och energi vid alla platser och tidpunkter.
Det intryck man får är tyvärr att konsekvensanalyser, i den mån de görs, åtminstone inte redovisas offentligt utan man får intrycket att man istället siktar mot volymmål för vindkraft och solkraft utan att i tillräcklig utsträckning väga in övergripande systemaspekter.
Här nedan pekar vi på ett axplock av aspekter som vi tycker behandlas ofullständigt i den offentliga debatten och som behöver analyseras och rapporteras mera fullständigt.
• Kostnaden för vindkraft inklusive systemaspekter som brist på roterande massa och att kunna producera reaktiv effekt och därmed upprätthålla nätets spänning.
• Kostnaden för att uppfylla EU -lag från 2016 beträffande anslutningsförfarande för ny kraftproduktion med krav på att nytillkommen elproduktion ska bidra till systemdriften med stödtjänster och avhjälpande åtgärder som frekvensreglering, dödnätstart och ö-drift samt med krav på att minst 70 procent av landets nätkapacitet skall kunna användas för elhandel mellan länder.
• Kostnaden för förstärkning av stamnätets kapacitet och dess samband med tillgänglighet av ökad planerbar kraft i södra Sverige.
• Kostnaden i samband med att Seriekompenseringen av stamnätet måste kopplas bort för att kunna koppla in vindkraftsparker längs vägen eftersom seriekompensering anses ge ökad komplexitet vid maskade nät. Seriekompenseringen är mycket effektiv, om inte de befintliga 400 kV linjerna varit seriekompenserade hade man istället behövt 16 parallella linjer för samma överföringskapacitet. Bortkoppling av seriekompenseringen ger även som bieffekter ökad känslighet för solstormar som i värsta fall kan slå sönder stora delar av nätet och anslutna apparater som transformatorer..
• Kostnaden för kärnkraften och dess tidsbehov. Referens till en jämförelse mot kostnad och tidsåtgång för den kärnkraft som idag byggs i Sydkorea och Kina på 5 år.
• Kostnaden för vattenkraftens ökade behov av reglerbarheten. Med vattenkraften som reglerkraft till vindkraften får man som konsekvens ökat slitage i alla mekaniska delar i ett vattenkraftverk.
• Livslängden för produktionsenheterna. Ett vindkraftverk kan behöva bytas ut 3–4 gånger under ett kärnkraftverks livslängd.
• Kostnaden för ökat kraftigt elkraftbehov i norr då planerna på användning av elbaserad vätgas för stålframställning blir verklighet och el till batterifabrik samt serveranläggningar.
Varje omställning i elsystemet måste driva mot leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet på systemnivå och minskad klimatbelastning.
Harry Frank, före detta forskningsdirektör ABB Corporate Research, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien
Paul Hangård, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB
Jan Samuelsson, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB
Hans Stackegård, pensionerad elkraftingenjör Asea/ABB
https://www.nyteknik.se/opinion/sver...stemet-7026499
Energipolitiken styrs idag av blinda som leder blinda som utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys och kostnadsberäkning på vad en omställning till ett allt större förlitande på väderberoende energislag får för inverkan på landets förmåga att garantera energitillgången även under dagar då det är kallt och inte blåser, inte har en susning om vad den förda politiken får för konsekvenser.
Finns det egentligen några garantier för att en satsning som enbart i fråga om HVDC-ledningarna till de anslutningspunkter som helt ska bekostas av elkunderna (runt 500 miljarder om planerna helt uppfylls) blir lönsam eller ens kan garantera att elbrist inte kommer att uppstå när det inte blåser?
Nej det är ytterst tveksam då vädret som bekant är helt oberäkneligt. Så varför plöja ned pengar i ett projekt som utöver inkopplingen kräver en utbyggnad av gasturbiner som back-up samt ett förstärkande av stamnätet så det klarar tider av olönsam och därför meningslös överproduktion utan att göra den konsekvensanalys som inläggets författare efterlyser?
Ygeman gav i uppdrag till SVK att bygga anslutningspunkter för att genom dolda subventioner få till stånd en liknande byggboom som skedde när internationella riskkapitalbolag beslöt sig för att investera i landbaserade vindsnurror först efter att ha fått del av det "ymnighetshorn" i form av elcertifikat (subventioner) vars värde på senare tid, precis som utbyggnadstakten för vindsnurror närmat sig 0 (lite som lönsamheten för nämnda snurror).
Ygeman är känd för att skapa oreda och kaos då allt han tar i blir skit.
Satsningen på havsbaserad vindkraft kan bli ett gigantsikt misslyckande i 1000-1500 miljardersklassen, något som får Nuon-affären att framstå som en västanfläkt.
