Spotpriset på elen nära 2kr/kwh idag, alltså nästa 4kr/kwh. Hur är det ens möjligt?

Under 2020 hade vi god tillgång till vattenkraft och Sverige exporterade nästan 37 TWh el, men under året importerades också drygt 12 TWh, vilket gav en nettoexport på knappt 25 TWh.

Sverige exporterade rekordmycket el förra året, och det är Finland som är den största kunden.

Europe's 70% rule may not come cheap

A European Commission goal to make 70% of countries’ cross-border transmission capacity available for trade with neighbours by 2025 may raise overall costs of electricity for the public, various observers told Montel.

The target, part of the EU’s so-called clean energy package, aims to better integrate European electricity markets, ensuring Europeans can access the cheapest sources of power across the bloc.

Some countries – like the EU’s biggest power market, Germany – have made less than 20% of their potential transmission capacity available to neighbours in recent years.

---

“But the transition will be costly – because if countries don’t want to change their bidding zones, they will have a lot of redispatch.”

One way countries could alleviate congestion would be to split their price zones, which historically follow national borders, along lines that better reflect network constraints. Scandinavian countries have pioneered this route.

In Germany, this would likely produce a northern, cheaper price zone dominated by wind energy and a southern more expensive zone dominated by industrial demand.

So far Berlin has resisted pressure from neighbours and the European Commission to split its market this way, allowing only a split of its former single price zone with Austria in 2018.

Against this backdrop and after consultation with stakeholders and Member States, the Federal Republic of Germany submitted the Action Plan Bidding Zone 28/12/2019 to the European Commission (EC) and the Agency for the Cooperation of Energy Regulators (ACER). The Action Plan Bidding Zone contains concrete measures by which Germany will counteract the structural congestion described above and raise the minimum capacity for cross-zonal electricity trading in stages up to 70% by 31/12/2025.

Ett dotterbolag till det statsägda kinesiska bolaget CGN har gått in som delägare i sex svenska vindkraftsparker de senaste åren, skriver DN. Det är något som får Oscar Almén på Totalförsvarets forskningsinstitut att höja ett varningens finger.

– Om Kinas andel av svensk elproduktion ökar skulle landet kunna använda inflytandet för att utöva påtryckningar på Sverige, säger han till tidningen.

Almén säger också att Kina är en flitig användare av ekonomiska påtryckningsmedel i världen. Till exempel när man valde att bojkotta H&M, eller när man bojkottade norsk lax efter att Nobelkommittén gav fredspriset till Liu Xiaobo 2010.

Enlig EU:s regler måste gasproduktion och gasdistribution skötas av fristående bolag. Det är det kravet de tyska myndigheterna nu anser att Nord Strteam 2 inte uppfyller.

Efter att gasledningsbolaget fyllt kraven från de tyska myndigheterna krävs ännu EU-kommissionens ställningstagande, skriver den tyska nyhetsbyrån Dpa. Det innebär enligt Dpa att det kommer att ta åtminstone fyra månader innan ledningen kan tas i användning

Då börjar nämligen omprövningarna av den svenska vattenkraftens miljötillstånd. Under en 20-årsperiod ska mer än 2000 anläggningar förses med moderna miljövillkor i linje med EU:s vattendirektiv. Förutsättningen för prövningarna sätts redan nu i december 2021, då Vattenmyndigheterna beslutar om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för alla svenska vatten.

Redan nu finns tydliga tecken på att det kommer bli en svår process för vattenkraftverken. Trots att det finns goda möjligheter att tillämpa mindre stränga krav genom olika typer av undantag, till exempel att klassa vatten som ”kraftigt modifierade” (KMV) fokuserar istället Vattenmyndigheterna ensidigt fokusera på den lokala vattenmiljön utan hänsyn till vare sig klimatnytta, kulturvärden, dammsäkerhet eller påverkan på lokalsamhällen

En stor del av svensk vindkraftsproduktion ägs av utländska intressen, som inte bara bygger och driver vindkraftverk utan också är upp-backade av så kallade Power Purchase Agreements (PPA). Ett PPA innebär att man sålt produktionen till en förbrukare, ofta redan innan kraftverket byggts och garanterar båda parter ett visst pris. Dessa ägare är inte särskilt engagerade i det svenska behovet av elförsörjning, utan vill kunna uppfylla kontraktsvillkoren i sina PPA som i stor utsträckning förutser elexport. Man har ingen möjlighet eller önskan om att bygga vindkraftverk på hemmaplan, därför söker man sig till de förment värdelösa landarealerna som Sverige erbjuder.

Under tiden brottas Sverige med en elbrist som, även om vi ännu inte upplevt större avbrott i elleveranserna, redan har medfört att företag inte
kan expandera och tusentals jobb kan inte heller skapas. Den förtida nedläggningen av ett antal kärnkraftverk har medfört att vi blir alltmer beroende av vattenkraften. Ett så kraftigt uttag av vattenkraft som i skrivande stund (oktober 2021) kan få digra konsekvenser längre fram om nederbörden inte spelar med. Dessutom har vi extremt höga priser, framförallt i södra Sverige. Tillgång och efterfrågan styr priset på en marknad, om all el som produceras i Sverige också användes i Sverige hade man sparat på nivåerna i vattenmagasinen och kunnat erbjuda Sveriges befolkning anständiga priser. Men nej, istället exporteras el i stor omfattning.

Varför? Svaret finns att hämta i PPA-erna. Likt de brittiska kolonisatörerna tvingar investerarna Sverige att exportera el till Europa, helt enkelt därför att de som smäller upp vindkraftverk i Sverige aldrig haft en tanke på att delta i Sveriges energiförsörjning. De måste istället uppfylla villkoren i sina PPA-er. Det vill säga exportera, oavsett den interna situationen i Sverige. De utländska investerarna är i stor utsträckning europeiska och amerikanska riskkapitalbolag och schweiziska banker, och även om de bedyrar att de gör det här av godhet och omsorg om planeten, får man anta att vinstintresset även spelar en inte helt oansenlig roll. Sympatin med de som beklagar sig när de får en skog av
200 meter höga torn som granne är i alla fall inte märkbar.

Att hävda att ett PPA-kontrakt innebär ”grön” el gäller inte enligt fysikens lagar och knappast i moralisk mening. Det är ett miljömässigt bondfångeri.