Citat:
Den efterfrågeflexibilitet som de sk. "forskarna" nämner är helt enkelt att man kopplar bort hela städer, större områden och industrier när nätfrekvensen sjunker under normen, och detta även när "tappet" är kortare än en sekund. Detta blir resultatet när den lagrade roterande energin i svängmassan inte längre finns tillgänglig.Problemet är att rapporten författats av forskare med kopplingar till vindlobbyn (https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger) och är full med felaktiga antaganden och direkt lögnaktiga påståenden.
Forskarna "förväxlar" vindkraftverkens märkeffekt med produktionssiffror för att få det att se ut som perioder med lite vind aldrig inträffar.
Siffran 42 minuter är uträknad med hänsyn till att det finns planerbara energikällor tillgängliga för att fylla batterier och vätgaslager så de kan användas under exempelvis höglasttimmen, som oftast inträffar då sämst förutsättningar för vind och solproduktion råder.
Att ladda batterier under höstens stormperiod är inte ett realistiskt alternativ sett till att det är en hel industrination som behöver energi, varför kostnaderna för energilagring knappast blir så små som Kåberger och "vindgänget" påstår.
För att få lite perspektiv på kostnadsfrågan så behövs runt 5 miljarder Teslabatterier av största typ för att ersätta Sveriges vattenmagasin.
Återigen gör forskarna misstaget att skenbart låta ett årligt överskott utgöra en garanti för att energi alltid finns tillgängligt när varken solen lyser eller vinden blåser.
Forskarna har precis lika fel som Anders Ygeman när han ständigt drar upp detta argument.
Överskottet kommer dessutom inom fem år förbytas till ett underskott och därmed behov av import från landets sydligaste elområden när Northvolt Hybrit och andra energislukande projekt drar igång för fullt.
https://www.di.se/nyheter/sodra-sver...-el-fran-norr/
Elnätet behöver "styvhet" i form av svängmassa för att kunna hålla nätfrekvensen på 50 Hz.
Forskarna påstår att kärnkraften inte bidrar med svängmassa, ett märkligt påstående eftersom vatten och kärnkraft bidrar med sådan eftersom generatorerna som alstrar energin är synkront kopplade (följer nätfrekvensen och bidrar därmed med ovan nämnda styvhet eftersom de tunga generatorerna fortsätter rotera och upprätthålla nätfrekvensen till skillnad mot vindsnurrorna som inte är synkront kopplade och därmed inte bidrar med svängmassa. Forskarna nämner detta i följande text, vilket visar att de inte förstått att svängmassa är den stödtjänst till elsystemet som de felaktigt påstår att kärnkraften inte bidrar med).
Här uppvisar forskarna sin totala okunnighet i frågan.
Svängningarna i nätfrekvensen sker på tider under en sekund, efterfrågeflexibilitet (elransonering med ett finare namn) är därför ingen lösning.
Det är oklart vad forskarna menar att batterier ska ha för inverkan på svängmassan. Kåberger och co kanske tänker sig att hela landet ska försörjas med el via HVDC inom de närmaste åren?
Syntetisk svängmassa har visat sig inte fungera på det sätt forskarna tror.
Tre forskare på SVK har skrivit en rapport som tydligt visar att syntetisk svängmassa enbart hjälper till med att säkra att frekvensen inte går under 49,0 Hz vid en storstörning OM vindkraftens produktion ligger i närheten av 80% som användes i försöksstudien.
Papperet diskuteras mer ingående i denna länk:
https://www.flashback.org/sp77599433
Forskarna "förväxlar" vindkraftverkens märkeffekt med produktionssiffror för att få det att se ut som perioder med lite vind aldrig inträffar.
Siffran 42 minuter är uträknad med hänsyn till att det finns planerbara energikällor tillgängliga för att fylla batterier och vätgaslager så de kan användas under exempelvis höglasttimmen, som oftast inträffar då sämst förutsättningar för vind och solproduktion råder.
Att ladda batterier under höstens stormperiod är inte ett realistiskt alternativ sett till att det är en hel industrination som behöver energi, varför kostnaderna för energilagring knappast blir så små som Kåberger och "vindgänget" påstår.
För att få lite perspektiv på kostnadsfrågan så behövs runt 5 miljarder Teslabatterier av största typ för att ersätta Sveriges vattenmagasin.
Återigen gör forskarna misstaget att skenbart låta ett årligt överskott utgöra en garanti för att energi alltid finns tillgängligt när varken solen lyser eller vinden blåser.
Forskarna har precis lika fel som Anders Ygeman när han ständigt drar upp detta argument.
Överskottet kommer dessutom inom fem år förbytas till ett underskott och därmed behov av import från landets sydligaste elområden när Northvolt Hybrit och andra energislukande projekt drar igång för fullt.
https://www.di.se/nyheter/sodra-sver...-el-fran-norr/
Elnätet behöver "styvhet" i form av svängmassa för att kunna hålla nätfrekvensen på 50 Hz.
Forskarna påstår att kärnkraften inte bidrar med svängmassa, ett märkligt påstående eftersom vatten och kärnkraft bidrar med sådan eftersom generatorerna som alstrar energin är synkront kopplade (följer nätfrekvensen och bidrar därmed med ovan nämnda styvhet eftersom de tunga generatorerna fortsätter rotera och upprätthålla nätfrekvensen till skillnad mot vindsnurrorna som inte är synkront kopplade och därmed inte bidrar med svängmassa. Forskarna nämner detta i följande text, vilket visar att de inte förstått att svängmassa är den stödtjänst till elsystemet som de felaktigt påstår att kärnkraften inte bidrar med).
Här uppvisar forskarna sin totala okunnighet i frågan.
Svängningarna i nätfrekvensen sker på tider under en sekund, efterfrågeflexibilitet (elransonering med ett finare namn) är därför ingen lösning.
Det är oklart vad forskarna menar att batterier ska ha för inverkan på svängmassan. Kåberger och co kanske tänker sig att hela landet ska försörjas med el via HVDC inom de närmaste åren?
Syntetisk svängmassa har visat sig inte fungera på det sätt forskarna tror.
Tre forskare på SVK har skrivit en rapport som tydligt visar att syntetisk svängmassa enbart hjälper till med att säkra att frekvensen inte går under 49,0 Hz vid en storstörning OM vindkraftens produktion ligger i närheten av 80% som användes i försöksstudien.
Papperet diskuteras mer ingående i denna länk:
https://www.flashback.org/sp77599433
Hur långa avbrotten blir och hur svår återstarten blir eller tom. omöjlig har man inte tagit i beaktande
Vad konsekvenserna blir i stora industriprocesser, (eller exempelvis sjukhus där reservkraften tar tid att få igång, och om den ens räcker till???) där hela maskineriet stannar och processen måste börja om från noll har man ingen aning om.
Hur stora blir förlusterna/förstörelsen och hur lång tid tar det att återställa processen och starta om när strömmen kommer tillbaka?
Detta är frågor, problem och kostnader som läggs på kunden och inte leverantören/staten.
Metall, pappers och övrig industri som är beroende av tillförlitlig avbrottsfri elförsörjning kommer att helt enkelt lägga ner verksamheten och flytta om detta blir verklighet.
För de med brett tekniskt kunnande och erfarenhet av tung industri med elmaskiner/utrustning i MW-klassen är svaret givet. Det finns ingen grund eller förnuft i att fortsätta driften i ett land där elförsörjningen beror på vind och sol, samt att oförutsägbara driftsavbrott är vanligare än att det finns oavbruten strömförsörjning. Elpriset i sig gör produktionen riskfylld och även periodvis förlustbringande som vi redan sett för exempelvis pappersindustrin och den slutliga dödsstöten blir de fullkomligt oförutsägbara avbrotten.
Vi kan inte mer än gratulera folket till att medvetet ha valt regeringar som skapat detta scenario.
