2021 - året då Bajen sätter damallsvenskan på kartan

Eftersom du gillar när jag argumenterar emot dig, så kommer här lite mer.

Ser att AIK hade "hela" 233 pers på sin senaste hemmamatch. Är ungefär där man har legat under säsongen, men senast gick det inte skylla på restriktioner. Märkligt lågt intresse, och tveklöst så att de allra flesta av de 700 bortaplåtarna är köpta pga hypen runt att det är ett uppsnackat derby och inte pga att de egentligen har något intresse för laget. (skall dock sägas att 233 pers var fler än både Vasalund och Akropolis drog i sina senaste Superettan-matcher)

Givetvis till största delen samma sak med Hammarbys 15k (eller var det landar). De hade 755 pers senast och alla de där "tusen" med säsongsbiljett dök alltså inte upp. Fortfarande mycket att jobba med innan intresset är uppe på samma nivå som t ex för Eskilstuna som alltid drar över 1000 pers och senaste hade ungefär dubbelt så stor publik (1412) som Hammarby. (intressant att Eskilstuna även hade mer än dubbelt så många än AFC Eskilstuna i Superettan - ingen tvekan om att största damlaget är mer populära än största herrlaget i stan)

Svårt att dra slutsatser redan, såklart. Linköping har stadigt legat på ca 650 pers, men ännu inte spelat restriktionsfritt. Men tendensen är att de fortfarande har en klart större medianpublik än Hammarby. Vittsjös 322 pers senaste var en märklig siffra. De borde haft åtminstone över 500 när de äntligen fick spela restriktionsfritt, men kan finnas andra orsaker till den usla siffran. Kristianstads drygt 400 var heller inte bra.

Kanske man kan skönja att ungefär samma sak hänt Damallsvenskan som med herrarnas högsta serier, dvs att publiksiffrorna är klart vikande jämfört med före pandemin. Folk har hittat annat att göra och har inte återvänt till arenorna alls i den utsträckning klubbarna hade hoppats på. Eller så tar det bara lite tid och vi kan inte dra några slutsatser förrän nästa säsong.

Men visst kan 15k på en dammatch i Sverige ge positiva effekter på sikt. T ex så att Hammarby kommer upp som topp 3 när det gäller intresse och publiksiffror när det gäller serielunken-matcher. Vi får se. Men som sagt fortfarande en bit kvar. Eskilstuna, Rosengård och Piteå har nog fortsatt större medianpublik. Kanske även Linköping och Häcken. Men Hammarby är uppe som 6:a nu i alla fall. Och tendensen är ju att de ökar sin medianpublik, medan då de flesta övriga minskar sin.

(med reservation för att vädret kan ha påverkat vissa siffror i senaste omgångarna)

Bortafans tenderar att bestå av de lite mer högljudda supportrarna. Så jag har förhoppningar att dom iaf inte är tysta.

Bajen sjöng ut gårdarna på stadion senast.

Det skall sägas att detta var samtidigt som Bajen var upp mot 5000 pers i Norrköping...

Tycker inte man skall stirra på enskilda events, utan på helheten.

Yes. Absolut är det helheten som betyder något. Men eftersom vi inte har någon helhet att luta oss emot ännu, pga pandemin, så får man rycka ut enskilda events och se om man kan se några tendenser. Och det jag tycker mig se är alltså att Hammarby är enda laget i Damallsvenskan med positiv publiktendens, vilket ju (tyvärr ) är ett litet erkännande åt att du kan få rätt på sikt. Men en bit kvar.

Spelarna i laget är fortfarande väldigt unga, dom flesta är födda 04 så dom är eller blir 17 år i år, sedan finns det några som är födda senare och ett par som är födda tidigare, men det är egentligen ingen stress ännu.

Tidigare, innan vi startade damlaget hade dom ju gått vidare till t ex Kopparberg/GFC och spelat i F19 serien då det fanns ett sådant samarbetsavtal, jag vet inte om det är mer eller mindre utvecklande än Division 2 spel som det lär bli nästa år. Tyvärr är ju reglerna sådana att Blåvitt inte får lov att ställa upp i F19 SM pga att vårt Damlag inte spelar i allsvenskan eller elitettan, vilket är korkat som fan, annars hade man kunnat dubblera Division 2 och F19 SM precis som dom gör nu med seniorspel och F17 SM.

I F17 SM är dom ju bland de bästa i landet redan, dom gick till final förra året och mosar allt motstånd även i år... än så länge. 13 vinster av 13 möjliga och + 79 i målskillnad.

Sedan kan dom givetvis gå till någon annan förening om dom tycker att det hade varit mer utvecklande, det kommer ju nya spelare underifrån också då vi har yngre lag i akademin också.

Tyvärr?
Är det inte bra att jag har rätt?

Jag tror ju att om Bajen agerar lok här, så kan man få med sig övriga lag. Att man blir katalysatorn. Att Aik och Dif också vaknar och inser att tåget har börjat röra på sig.
Och om sedan MFF, IFK, Peking och Elfsborg kan få upp sina lag inom något år, så har vi snabbt mångdubblat det allsvenska damsnittet tillsammans.

Grejen är att det skiljer så enormt mellan nivåerna inom damfotbollen. Jag påstår att skillnaden mellan Damallsvenskan och Div 3 damer är ungefär lika stor som mellan Allsvenskan och Korpen. Men då att Div 3 damer och nedåt är organiserade under SvFF och att kompisgängen lirar med 11 spelare. Div 2 damer är ungefär som Div 6-8 herr, Div 1 damer är ungefär som Div 4/5, med vissa undantag där spelarna satsar likvärdigt ett Div 3-lag. Men Div 1-serien i stort är som Div 4 herr. (obs, pratar alltså hur spelarna ser på sitt idrottande och var kvalitetsskillnaderna ligger inom resp sport damfotboll resp (herr-)fotboll)

Skall vi prata utveckling så hade man ju aldrig sagt att lovande herrspelare i åldern 18-20 år skulle utvecklats bäst i Div 4-6 eller att 17-åringar borde lira Korpen. Nej, tjejer som är runt 16-17 år måste lira på Div 1-nivå för att utvecklas och komma nånstans. Annars stannar de i utvecklingen och når aldrig toppen (givetvis finns undantag). Och de i åldern 18-20 år måste upp i Elitettan eller finnas med som truppspelare i Damallsvenskan. Annars ruttnar karriärerna. Kika på t ex Jitex i Elitettan så spelade de flesta Div 1-fotboll när de var 16-17. (som jag förstår det är IFK Gbg idag 2021 ungefär av just Div 1-klass)

Sedan skiljer det ju även en hel del när det gäller hur många som lägger av. Väldigt många tjejer slutar när de är 16-17 år och av den lilla klicken som fortsätter så lägger dom av när de är 18-19 år. Det blir fokus på studier, utlandsäventyr, pojkvänner eller karriär. Medan betydligt fler killar i samma ålder satsar vidare på sin fotboll i 10 år till. Vilket såklart är själva grunden till ovan beskrivning av nivåskillnader. Du ser liksom inte massa otränade halvfeta killar skutta runt i Div 3 för att fylla ut startelvorna, men i Div 2 damer är det fullt med "korpspelare". Dvs ingen miljö att utvecklas i, för den som satsar seriöst. Så för att prata IFK Göteborg, så bör absolut de bästa ta steget till Jitex eller Alingsås nästa säsong, speciellt då med tanke på att de inte får spela F19. Säsongslån vore såklart optimalt. De som stannar kvar kan baxa upp laget i Div 1 nästa generation (åldersklass) 17-åringar hamnar plötsligt i rätt serie. Så blir det ju, men en generation kan ha offrats på vägen.

Jo, men vad har man egentligen vunnit på att öka publiksnittet i Damallsvenskan, om de som går på matcherna egentligen inte är intresserade av produkten? Men de går dit för att de har hjärtat i klubben.

För damfotbollen innebär utvecklingen att de alltid kommer ses som nr 2. Jag förespråkar att det är bättre att damfotbollen utvecklas på orter där herrfotboll inte tar lika stor plats och där damerna istället är nr 1. Som t ex just Eskilstuna, Kristianstad, Piteå, Linköping och några till.

Sedan ser man ju en ganska tydlig trend i att klubbar som börjat satsa på sina damlag samtidigt får en nedgång sportsligt för sina herrlag. Kan man ju fundera på om det är värt det. Typ Falkenberg som riskerar att åka ur även Superettan samtidigt som man internt lägger fokus på damsatsningen. Kanske lite samma tendens hos IFK Göteborg. Samma med Halmstad för några år sedan.
Och Hammarby går ju inte direkt bra i Allsvenskan just nu. Medan nämnda AIK och Djurgården som "inte vaknat" gör upp om SM-guldet. Skall man vinna något i en idrott som är extremt jämn, så bör man ha ett tydligt och gemensamt fokus. Inte fladdra runt med annat. Fundera på den..

tillägg: Eller som en enda frågeställning: Klarar en klubb verkligen av att ha 2 st representationslag, utan att minst ett av dom i någon form drabbas av det? Om "ja": Har alla svenska klubbar verkligen förstått vad som krävs för det?

Fattar ingenting. Publiksnitt och intresse går väl ändå hand i hand?
Varför tror du folk går om dom inte är intresserade?


Fattar ingenting här heller.
Folk går ju på ishockey, bandy, handboll med mera trots att det inte är den största sporten.
Om damfotbollen kan klättra från, vad 6:e plats till en 4:e plats, så är väl det bra nog även om dom aldrig kommer bli topp 2?


Fattar ingenting #3...
Gäller det även övriga sporter eller bara damfotbollen? Varför kan en ort inte få ha flera publiksporter menar du?


Vart kan man se denna trend tydligt?

Ser inte Falkenberg som ett publiklag i varken herrfotboll eller damfotboll.
I framtidens fotboll så är Falkenberg fortfarande en parentes. Det kommer förhoppningsvis vara Bajen, Aik, MFF, IFK, Norrköping, Dif både på herr och damsidan. Vilka som är därbakom är mindre intressant så länge dom inte kan konkurrera i publik med de nämnda.

Menar du att man inte kan ha framgångar på både herrsidan och damsidan samtidigt?
Isf borde ju Aik och Djurgården åka ur elitettan eller något vid det här laget...?

Nej, det får bli: Fattar ingenting #5

Läst ett par gånger och funderat på den: Fattar ingenting #6

Ja, jag ser inte problemet varför man inte skulle kunna ha framskjutna positioner både på herrsidan och damsidan. Hammarby, Aik, Häcken och Dif är ju exempel på det med lag i högstaserien.

fattar ingenting #7

Det är säkert så att jag inte har rätt i allt, och det är såklart stor skillnad på de största i storstäderna och de mindre klubbarna i mindre städer. Men eftersom jag ser det ur ett annat perspektiv så tycker jag mig se att många "damsatsnings-hyllare" blivit lite fartblinda och just därför fattar ingenting. En del av det jag skriver är "tänka till-input" för de som har ett ganska smalt fokus på mestadels sin egen klubb. Tänk på att jag ser mycket fotboll på många/alla nivåer och inte bara följer en enskild klubb. Därmed inte sagt att jag vet bäst, men den kloke gör rätt i att ta fundera några varv på min input. Som input. Allt gäller ju inte alla. Jag generaliserar ju en del.

men kan kommentera "#3": Vissa orter är inte stora nog att ha mer än ett stort publiklag. Ta t ex Växjö där Öster gått kräftgång i takt med framgångarna för Växjö Lakers.

Vissa orter hittar liksom "sin grej". Bästa exemplen är väl kanske Partille med Sävehof i handboll, Höör och Eslöv med sin damhandboll, en del "speedway-orter", Brynäs i Gävle osv. Framförallt inom damhandbollen går det ju ganska bra internationellt för de svenska storklubbarna, varav 0 st är från storstäder. Tror att damfotbollen är starkast om de fortsatt håller samma linje, hellre än att försöka växa i storstäderna. Men visst. Hammarby kan ju vara ett undantag (sådana finns alltid). Vi får se.

Fast Partille är inte någon fristående ort, det är i praktiken en del av Göteborg, precis som Mölndal, sedan är det olika enheter rent administrativt. För att illustrera detta kan man t ex kolla på arbetspendlingen där 11 508 boende i Partille kommun arbetspendlade till GBG kommun 2019, det är nästan 50% av Partilles befolkning i "arbetsför ålder". 4 190 boende i GBG kommun åkte motsatt väg och arbetspendlade till Partille. Från Mölndal pendlade samma år 19 682 boende till sitt arbete i GBG kommun och 15 883 boende i GBG kommun pendlade till sitt arbete i Mölndal.

Kommungränser är ett sätt att dela upp större regioner i mindre administrativa områden, ungefär som större orter kan delas upp i stadsdelar/stadsdelsnämnder. Var gränserna går är föränderligt.


Vi får se vad som händer, skulle några vilja byta förening för att dom tycker att dom utvecklas bättre där så står det ju dom fritt att göra så.

Jo, så är det ju såklart angående Partille. Min poäng var mer att de kör en "lokal prägel" på sin verksamhet och inte "storstadsprägel". Liksom egentligen även Önnered gör, eller för den delen Häcken herr som är "Hisingens lag" och inte ett "Göteborgslag". Tror som sagt det är i den nischen damfotbollen bör hitta en plats för att på sikt stå starka. Men undantag finns. Känslan är att just Blåvitt och Hammarby är sådana undantag, och det är mer trenden "starta damlag" jag inte gillar än att varenda exempel skulle göra fel. Tror för många kikar på England, Spanien etc och tror man kan kopiera det här, men inte fasiken är det Chelsea- och Barcelonafansen som går på damlagens matcher där. De har sina egna fans - ofta tjejer, men har såklart ridit framgång på att använda varumärkena.

Men det är liksom inte "herrfans" man ser på bilderna här, för att ta ovan exempel: https://twitter.com/chelseawomensg
https://www.gettyimages.com/detail/n...oto/1150094768

Egen nisch.