Nazism är en vänsterideologi och Hitler var en stolt socialist

I första rummet, sade Hitler, måste vi frigöra oss från guldinternationalens herravälde. Men på vilket sätt?
"När jag hörde Gottfried Feders första föredrag om 'Ränteslaveriets avskaffande' förstod jag genast att här var fråga om en teoretisk sanning av oändligt stor betydelse för tyska folkets framtid.

Den stränga åtskillnaden mellan det internationella börskapitalet och det nationella produktionskapitalet beredde möjlighet att uppträda gentemot det tyska näringslivets internationalisering utan att man samtidigt behövde ta upp kampen mot kapitalet överhuvud och på så vis sätta grundvalarna för folkets oberoende i fara. För mina ögon såg jag fullständigt klart Tysklands utveckling, jag förstod, att den svåraste striden måste föras, inte mot fientligt sinnade folk utan mot det internationella kapitalet. Avskaffande av ränteslaveriet skulle bli lösensordet i den förestående striden . . ."

Men för att uppnå detta, måste skapas helt nya förhållanden i det egna landet. Först måste arbetarmassorna befrias från det judisk-marxistiska inflytandet. Alltså: kamp för massornas nationalisering. För att nå detta mål är intet socialt offer för stort. Alltså: grundliga sociala reformer. Om nödvändigt — en social revolution, men på nationell grund. Om man fått den arbetande massan med sig, kan man erövra statsmakten för att grunda en arisk stat av tyska nationen. Denna stat måste organiseras enligt gamla germanska demokratiska principer, med av nationen valda ledare och med nationens andliga elit i spetsen.

Det nationella kapitalet och äganderätten finge ej äventyras, men de måste avstå från anspråken att vara allenarådande inom nationen. Särskild vikt bör läggas vid bondeståndets upprätthållande och säkerställandet av dess egendom. Detta anser Hitler självklart emedan bönderna representera raskärnan i varje folk. Äganderättsprincipen — icke upphävd, men i nya betingelser, i ny utveckling och växt — måste träda i nationens och dess organs tjänst.

För att förverkliga allt detta måste bildas ett nytt parti. .. nej, något vida större än parti... en folkrörelse, en nordisk, en allgermansk, en panarisk rörelse.

Amerikanen och fascismforskaren Roderick Stackelberg påminner i sin Hitler's Germany (1999) att kärnan i all socialism utgörs av egalitarismen, jämlikhetssträvandena. Dessa är och har alltid varit en av den politiska vänstern främsta paroller, alltifrån franska revolutionens och jakobinernas dagar (jfr. 1789 års idéer).
De egalitära principerna om jämlikhet och alla människors lika värde förkastades däremot helt av nazisterna, med sin rasism, som tvärtom var högst antiegalitära och antiindividualistiska i sina värderingar.
Stackelberg menar därför att om höger-vänsterskalan (som just uppstod ur det franska konventet och dess deputerades inbördes placering) över huvud taget ska ha någon relevans så måste fascismen/nazismen per definition placeras längst till höger på denna skala. Han hävdar likaledes att man heller inte "kan förklara fascismen om man misslyckas med att inplacera denna rörelse i sin historiska kontext av de europeiska konservativas långa kamp mot demokratin, både i sin liberala och socialistiska variant".

Han antog ett erbjudande om att bli politisk agent för riksvärnet men innan han anträdde sin tjänst genomgick han en "antibolsjevikisk skolning", ledd av högerradikala professorer vid Münchens universitet.

I Himmlers familj rådde sträng katolicism och nationalkonservatism.