Citat:
Det är snarare så Coleman Hughes är den intelligenta medan Charles Murray är den mindre intelligenta. Jag har läst den där boken skriven av Charles Murray och Richard J. Herrnstein vid namn "The Bell Curve" (1994). Vad han pratar om är genomsnitt-intelligens och att intelligens är en väg att estimera social och ekonomisk framgång. I Sverige används intelligenstest i skolorna. Syftet är om en elev skall få extra hjälp och ibland skickas till det som tidigare kallades för "särskolan". Ungefär 85% av IQ-test kan förklaras med biologiska faktorer och ungefär 15% kan förklaras med sociala faktorer. Grovt förenklat så kan en person antagligen vara "moderat" dum eller "moderat" smart.
Det problematiska uppstår när du skall besluta om ett barn skall ha extra hjälp eller om ett barn skall skickas till särskolan. Det finns klara fall men det handlar om gränser. Tidigare skickades många till särskolan utan att vara "mentalt handikappade". Det räckte med att du låg på gränsen. Idag ägnar sig Sverige åt vad som kallas för "inkludering" - vilket inte heller fungerar särskilt väl.
Låt oss säga att Murray har rätt - det finns en skillnad mellan IQ mellan rasgrupper i USA. Då finns det fortfarande miljontals svarta i USA som har en högre IQ än det vita genomsnittet. Enligt Murray så predikterar IQ social och ekonomisk framgång. Om någon är det ett bevis på det finns explicit rasdiskriminering i USA. Vidare hur många jobb finns det i USA som kräver en exceptionellt hög intelligens i USA? Det är alltså inte många. När Murray tog sin BA i historia 1965 och sin doktorsgrad i statsvetenskap 1974 i var det fortfarande väldigt lätt att få jobb. Idag kan de flesta torka sig i rumpan med sin examen. Det skulle även ha drabbat tankesmedja-räven Charles Murray om han hade tagit sin examen idag.
Charles Murray tycker ungefär att svarta skall acceptera sin lott och jobba på McDonalds och vara glada för detta. Detta är en typisk färgblind liberal ingång. Så fungerar inte samhällen. Människor vare sig de är svarta eller vita skulle inte acceptera det. Ett samhälle där det springer runt bruna och svarta människor och gör enkla jobb åt vita är ett instabilt samhälle. De svarta och bruna kommer inte acceptera detta och identitetspolitik är en väg framåt att som grupp skydda sina kollektiva intressen.
Det samma kan sägas om ett homogent samhälle där den rikaste 15% lever gott medan de andra 85% kämpar. Detta leder också till ett instabilt samhälle. En av orsakerna till varför SAP i Sverige kunde spela ut borgerligheten bottnade i att de pekade på enorma klassklyftor och menade att alla skulle ha en liknande lott. De spelade på identitetspolitik i form av social klass. SAP var bland annat framgångsrika för att svenskarna inte var splittrade i en massa etniska, kulturella och religiösa grupper utan i en svensk etnisk, religiös och kulturell identitet. I ett mångkulturellt/mångetniskt samhälle hade SAP inte kommit speciellt långt. Den etniska aspekten är viktig.
Det är ungefär detta som Coleman Hughes hintar men eftersom han också är liberal så vill han inte heller lösa det här problemet. Slutsatsen för Hughes och Murray är den att vi skall helt enkelt fortsätta som förut och sedan trycka ned alla identitetspolitiska försök vare sig det kommer från vita eller svarta. Som jag pekade på här om dagen angående min citering av rasdiskriminering av vita fattiga barn i Storbritannien så är det ingen hemlighet att vita barn offras. Om eliterna känner sig hotade högljudda grupper så ger de bort deras möjligheter till minoriteterna. Det är också precis det som sker i västvärlden och i synnerhet i USA. Murray hävdar också att detta driver vit identitetspolitik men hans lösning är som sagt att vi alla skall bli "färgblinda" och sedan skall svarta och bruna acceptera att arbeta med enkla jobb och kämpa medan Murray själv och tankesmedja-typerna i Maryland-DC-Virginia skall leva goda produktiva liv.
Till sist. Du är ansvarig för de människorna du släpper in i ditt samhälle. Amerikanerna importerade afroamerikaner som slavar. Nu utgör de 14% av befolkningen. De har ett moraliskt ansvar för dem och USA har aldrig haft några officiella planer på att hjälpa dem. Nu är de där och då får USA ta ansvar för dem precis som USA får ta ansvar för alla migranter de släppt in från övriga världen. Det samma kan sägas om Sverige. Svensken har röstat på partier som sedan öppnat dörren till hela världen. Nu är kanske 35% av befolkningen invandrare i någon generation och 25% från tredje världen. När man har fattat det här beslutet är det svårt att göra ogjort.
Har du läst Richard Lynn och Tatu Vanhanens bok IQ and Wealth of nations (2002) och IQ and Global Inequality (2006). De snackar om att vissa afrikanska länder har ett IQ på 60 punkter. De listade Etiopien på 59 punkter. Det är inte realistiskt. Det är sensationsforskning som de ägnar sig åt. Detta inte sagt att IQ inte finns men variansen är hög och de sociala inslagen rätt stora. Om inte västlandet hade pissat i väg biståndet och handel samt understöt var och varannan diktator (där bland nuvarande USA-stöda diktatorn i Kamerun) hade det hjälpt afrikanerna att komma någonstans att deras situation var bra mycket bättre än nu. Framförallt hade vi inte haft den massinvandring som vi har nu från Afrika.
Det problematiska uppstår när du skall besluta om ett barn skall ha extra hjälp eller om ett barn skall skickas till särskolan. Det finns klara fall men det handlar om gränser. Tidigare skickades många till särskolan utan att vara "mentalt handikappade". Det räckte med att du låg på gränsen. Idag ägnar sig Sverige åt vad som kallas för "inkludering" - vilket inte heller fungerar särskilt väl.
Låt oss säga att Murray har rätt - det finns en skillnad mellan IQ mellan rasgrupper i USA. Då finns det fortfarande miljontals svarta i USA som har en högre IQ än det vita genomsnittet. Enligt Murray så predikterar IQ social och ekonomisk framgång. Om någon är det ett bevis på det finns explicit rasdiskriminering i USA. Vidare hur många jobb finns det i USA som kräver en exceptionellt hög intelligens i USA? Det är alltså inte många. När Murray tog sin BA i historia 1965 och sin doktorsgrad i statsvetenskap 1974 i var det fortfarande väldigt lätt att få jobb. Idag kan de flesta torka sig i rumpan med sin examen. Det skulle även ha drabbat tankesmedja-räven Charles Murray om han hade tagit sin examen idag.
Charles Murray tycker ungefär att svarta skall acceptera sin lott och jobba på McDonalds och vara glada för detta. Detta är en typisk färgblind liberal ingång. Så fungerar inte samhällen. Människor vare sig de är svarta eller vita skulle inte acceptera det. Ett samhälle där det springer runt bruna och svarta människor och gör enkla jobb åt vita är ett instabilt samhälle. De svarta och bruna kommer inte acceptera detta och identitetspolitik är en väg framåt att som grupp skydda sina kollektiva intressen.
Det samma kan sägas om ett homogent samhälle där den rikaste 15% lever gott medan de andra 85% kämpar. Detta leder också till ett instabilt samhälle. En av orsakerna till varför SAP i Sverige kunde spela ut borgerligheten bottnade i att de pekade på enorma klassklyftor och menade att alla skulle ha en liknande lott. De spelade på identitetspolitik i form av social klass. SAP var bland annat framgångsrika för att svenskarna inte var splittrade i en massa etniska, kulturella och religiösa grupper utan i en svensk etnisk, religiös och kulturell identitet. I ett mångkulturellt/mångetniskt samhälle hade SAP inte kommit speciellt långt. Den etniska aspekten är viktig.
Det är ungefär detta som Coleman Hughes hintar men eftersom han också är liberal så vill han inte heller lösa det här problemet. Slutsatsen för Hughes och Murray är den att vi skall helt enkelt fortsätta som förut och sedan trycka ned alla identitetspolitiska försök vare sig det kommer från vita eller svarta. Som jag pekade på här om dagen angående min citering av rasdiskriminering av vita fattiga barn i Storbritannien så är det ingen hemlighet att vita barn offras. Om eliterna känner sig hotade högljudda grupper så ger de bort deras möjligheter till minoriteterna. Det är också precis det som sker i västvärlden och i synnerhet i USA. Murray hävdar också att detta driver vit identitetspolitik men hans lösning är som sagt att vi alla skall bli "färgblinda" och sedan skall svarta och bruna acceptera att arbeta med enkla jobb och kämpa medan Murray själv och tankesmedja-typerna i Maryland-DC-Virginia skall leva goda produktiva liv.
Till sist. Du är ansvarig för de människorna du släpper in i ditt samhälle. Amerikanerna importerade afroamerikaner som slavar. Nu utgör de 14% av befolkningen. De har ett moraliskt ansvar för dem och USA har aldrig haft några officiella planer på att hjälpa dem. Nu är de där och då får USA ta ansvar för dem precis som USA får ta ansvar för alla migranter de släppt in från övriga världen. Det samma kan sägas om Sverige. Svensken har röstat på partier som sedan öppnat dörren till hela världen. Nu är kanske 35% av befolkningen invandrare i någon generation och 25% från tredje världen. När man har fattat det här beslutet är det svårt att göra ogjort.
Har du läst Richard Lynn och Tatu Vanhanens bok IQ and Wealth of nations (2002) och IQ and Global Inequality (2006). De snackar om att vissa afrikanska länder har ett IQ på 60 punkter. De listade Etiopien på 59 punkter. Det är inte realistiskt. Det är sensationsforskning som de ägnar sig åt. Detta inte sagt att IQ inte finns men variansen är hög och de sociala inslagen rätt stora. Om inte västlandet hade pissat i väg biståndet och handel samt understöt var och varannan diktator (där bland nuvarande USA-stöda diktatorn i Kamerun) hade det hjälpt afrikanerna att komma någonstans att deras situation var bra mycket bättre än nu. Framförallt hade vi inte haft den massinvandring som vi har nu från Afrika.
Ska försöka hålla mig kort i mitt svar på dina och Friherrs synpunkter.
- Att svarta i USA har ungefär en standardavvikelse lägre IQ än européer är inte något som är föremål för debatt. Man har ett gigantiskt underlag av mätserier som sträcker sig ca 100 år tillbaka i tiden. Det är bara så helt enkelt. Det handlar inte om vetenskap. Det handlar om att läsa tabeller med sammanställningar av fakta.
- Man kan tvista om skälen till detta, men just nu verkar vetenskapens nuvarande ståndpunkt vara det som Edgerton är inne på, dvs. att ca. 85 procent är beroende på arv och resten på miljö.
- I Imperiets kärnland har man sedan 1960 talet öst hundratals miljarder på att försöka lösa problemet och man har försökt med varje typ av social ingenjörskonst inklusive tvångsbussning av skolbarn och blandad bebyggelse i hopp om att vita barn på något magiskt sätt ska smitta de svarta med sina kognitiva förmågor. Inget har fungerat och Murray är som jag uppfattar det uppriktigt bedrövad av detta faktum. Biologin trumfar den härskande gruppens sociala ingenjörskonst.
- Vilken skada som affirmative action orsakat i Imperiet går sannolikt inte att mäta. Jag kan som utomstående betraktare bara konstatera att sedan man inledde programmen på 1970 talet som konkret innebär att man fyller arbetsplatser med sämre lämpade anställda så har Imperiets kärnland gradvis försämrats. Både näringsliv och förvaltning. Man kan bara spekulera i vilken försämring som det innebär när man måste anställa och befordra inkompetenta för att uppfylla raskvoter samtidigt som man måste låtsas att de tillför någon magisk kompetens och att mångfald är styrka. Tror att många av trådens giganter och följare har personlig erfarenhet av hur arbetsklimatet blir på en arbetsplats där det sitter några inkompetenta som man helt enkelt inte kan bli av med.
Murray hoppas att identitetspolitiken ska upphöra om man kan tala öppet om svartas lägre intelligens och brottslighet. Coleman som inte heller gillar identitetspolitik förespråkar dock att man fortsätter att hålla käft om biologi och statistik eftersom han tror att afroamerikanernas problem kommer att bli olösliga om man vid varje anklagelse om strukturell rasism möts av - "Håll käften. Det handlar inte om strukturell rasism. Afroamerikaner har som grupp lägre intelligens och sämre impulskontroll vilket gör att ni som grupp betraktat klarar er sämre i samhället."
Colman förespråkar alltså den ädla lögnen.
Varför klarar sig afrikaner sig så dåligt i Sverige och varför är de överrepresenterade i statistiken för våldsbrott? Är det en fråga om intelligens och dålig impulskontroll eller har svenskarna när jag tittade åt andra hållet infört strukturell rasism? Murrays och Colemans diskussion är giltig även för svenskt vidkommande även om vi just nu bara har en afrikansk diaspora om ca 3-4 procent .
__________________
Senast redigerad av Ottokar 2021-07-06 kl. 13:19.
Senast redigerad av Ottokar 2021-07-06 kl. 13:19.
