Citat:
Ursprungligen postat av
Yassine
Vilken av utbildningarna du ska vlja r helt upp till dig. Det r lite luddigt eftersom vem som helst kan kalla sig bde ingenjr och tekniker. Men oftast brukar det frhlla sig som shr:
Automationsingenjr: Programmerare. Antingen gr man hela (eller delar) av ett program till en maskin eller s sysslar man med felskning eller omprogrammering av befintliga program. Frdelningen r ganska olika och kan variera frn fretag till fretag.
Hr fr man lov att vara en multikonstnr med en spets inom programmering, men ven kunskaper om elkonstruktion, elinstallation, mekanik, mekaniska installationer, pneumatik, IT och "teknik" i allmnhet. Krver ofta bde teoretiska och praktiska kunskaper.
Automationstekniker: r oftast benmningen p en "ingenjr-light". En tekniker brukar sllan skapa egna program eller konstruktioner, utan utfr oftast underhllsarbete p befintliga maskiner. D vill det till att man kan ppna upp ett program och (ngorlunda) frst koden samt kunna gra mindre ndringar.
Automationsspecialist: r ett nytt pfund. Verkar kunna vara allt ifrn tekniker till ngon som specialiserat sig (genom hgre studier n YH) p automatisering generellt, inte ndvndigtvis i maskiner utan ven i datorsystem.
S som jag hade det nr jag arbetade som automationsingenjr s var det oftast s att jag blev inblandad i ett projekt dr det antingen skulle byggas en ny maskin eller byggas om i en befintlig. I samrd med mek.- och elkonstruktrerna (och projektledaren) tog man fram en lsning p kundens nskeml. Sedan programmerade jag PLC/Robot s att erforderlig funktion uppnddes. Oftast byggde vi upp maskinen "hemma" p firman. Nr vi var njda bjds kunden in till ett
Factory
Acceptance
Test (FAT) dr vi frevisade maskinen fr kunden. Nr detta sedan blev godknt s monterade vi ner skiten och byggde upp maskinen hos kunden. Detta r sjlva driftsttningen, nr man stter maskinen i drift.
Under detta skede r man som programmerare i princip alltid kvar till sist. Detta innebr ocks att man fr lov att fixa mindre elektriska och mekaniska justeringar sjlv.
Nr allt var up&running s genomfrdes ett
Site
Acceptance
Test (SAT) dr kunden utvrderar maskinen under en period. Och nr SAT r klart och allt r frid och frjd s stnger man projektet.
Utver mer eller mindre stora projekt s handlade det om att supportera befintliga maskiner. Kunder hrde av sig och beskrev att maskinen A inte beter sig som det r tnkt. D fick man ka till platsen eller (om det var mjligt) koppla upp sig p distans och brja felska. Hade man tur s var det kanske redan ett tydligt larm med en bra frklarande text som beskrev vad som gtt fel och varfr.
Hade man otur s berodde det p att den som programmerat gjort fel.
S det var ett omvxlande arbete dr man fick lra sig mycket och fick se mnga (enligt mig) spnnande saker.
