Citat:
Åh suck. Det enda som händer är att du konfronteras med ett annat perspektiv än de du fått dig till livs vid universitetet. Det uppträder då några olika faser:
1. Förnekelse och självförsvar kännetecknat av ilska och utfall.
2. Kognitiv dissonans - vilket kännetecknas av uppgivenhet och depression eventuellt.
3. Acceptans - man accepterar att man haft fel och eventuellt att man blivit indoktrinerad.
4. Internalisering - man införlivar den nya förståelsen / paradigmet / perspektivet med sin befintliga världsbild - som då växer och transformeras. Detta kan ta flera år!
5. Mission - man börjar själv propagera för det nya paradigm som man har accepterat och internaliserat.
/Johan
1. Förnekelse och självförsvar kännetecknat av ilska och utfall.
2. Kognitiv dissonans - vilket kännetecknas av uppgivenhet och depression eventuellt.
3. Acceptans - man accepterar att man haft fel och eventuellt att man blivit indoktrinerad.
4. Internalisering - man införlivar den nya förståelsen / paradigmet / perspektivet med sin befintliga världsbild - som då växer och transformeras. Detta kan ta flera år!
5. Mission - man börjar själv propagera för det nya paradigm som man har accepterat och internaliserat.
/Johan
Ditt perspektiv köper jag. Jag själv är som sagt bra att anta olika perspektiv själv. Men det du säger är fel när du exempelvis säger att Marx inte var annat än politisk aktivist. Du vet inte vad dialektik är men du kritiserar det ändå. Du har inte läst Marx men du har läst om Marx i en lärobok en gång och svamlar om att man ska stå över de perspektiv som är oss givna. Det är komiskt.
Du menar att Marx var dålig för att han propagerade för ett proletariatet diktatur (jag antar att det ar det du menade med det citat du valt).
Det finns så mycket att ta upp som är virrigt i dina resonemang.
Men det är väl kanske på grund av Doxa Jag tycker så.
Eller menar du att dessa perspektiv är epistomologiska? Och att det är därför man nås av kognitiv dissonans?
För att läsa själva filosofen eller filosofin räcker inte för att få en uppfattning av vad filosofen säger, man måste alltså filtrera det genom en lärobok eller kabbala (som du varit inne på).
Min aversion mot det du säger är att du argumenterar utifrån så kallade stråmän. Och när man ifrågasätter stråmännen möter du inte ens de argumenten utan fokuserar på något annat.
Men för sista gången säger jag att vi bör återgå till ämnet. Läs Lyotard och argumentera utifrån boken tråden handlar om.