Citat:
Ursprungligen postat av
Erik1974
Och utan att Nicola och Lisbeth märker honom.
Förslagsvis kom Engström ut från Skandias entré ca 23:19 - 23:20, gick norrut för att invänta nattbussen vid Odenplan (som han oftast gjorde.) Vädret var kyligare och blåsigare än han mindes det som; han viker höger efter klädbutiken Sari, speglar sig i dess skyltfönster, tar av sig sin sedvanliga keps till förmån för medhavd stickad mössa. Engström är fåfäng så få, det är noga att mössan sitter rätt, etc.
När mössan är på plats, viker han ut på Sveavägen igen, direkt ser han LOP komma gående över gatan (från Adolf Fredrik Kyrka) i hans riktning, Lisbeth tittar antagligen åt hans håll, då hon fått korn på butiken Sari. Engström blir perplex, aningen starstrucked, går mot Norra annonspelaren och försöker se upptagen ut med något (iakttas av vittnet NF).
När LOP är "klara" vid Sari gå de Sveavägen söderut, Engström följer dem med blicken, försöker komma på någonting smart att säga statsministern (iakttas av vittnet NF), han viker in på trottoaren igen och slår dem följe på ett avstånd av tre fyra meter (iakttas av vittnet NF). Engström försöker samla mod att gå ikapp, kanske även nyktra till, komma på något smart att säga. När de passerat Skandias entré går han ikapp och försöker få kontakt, inleda en konversion. Olof Palme visar honom föga intresse, men när Engström presenterar sig och sin tidigare politiska gärning för Täby Moderaterna minns Olof honom, vilken för den sena kvällen är lite "ur gängorna" mentalt, han säger något nedsättande till Engström, vilken fortsätter att konversera. När Olof biter ifrån ordentligt, säger att han vill gå hem - då svartnar det för Engström. Som vilken sin vana trogen har en vapen med sig dessa sena kvällar, pga hans märkvärdiga person, men också för att han finner det olustigt att röra sig i kvarteret Träsket efter mörkrets intrång. Dessutom ta han ofta med sig vapnet i samband med semestrar.
Pga viss ringrostighet, sena timme, alkoholpåverkan och i "det svartnade ögonblicket" missar han det första skottet mot Olof, det stryker längs Lisbeths kappa, det andra skottet "sitter" i Olof. Sekunderna sedan "vaknar" Engström till ur sitt vredesmod, börjar förstå vad han ställt till med, står kvar 3-5 sekunder vid platsen och tittar ner på Olof och Lisbeth. Samtidigt som han är rådvill vad hans nästa steg ska bli, vart han ska ta vägen, om han ens ska ta vägen någonstans.
Lisbeth har beskrivit ett vittne som "kommer fram" eller står på håll och tittar ner på henne, vilken hon vädjar om hjälp, men att denne ignorerar henne och lämnar platsen (detta är sannolikt Engström som hon ber om hjälp). Engström vänder på klacken och springer ansträngt iväg dit näsan pekar.
Lisbeth kikar mot Dekorimahållet, ser en man i blå täckjacka; vittnet Anders Björkman. Björkman har mörka ansiktsdrag, pga händelsen är Björkmans ansikte svårt förvridet av rädsla och skräck över det han precis har bevittnat, Björkman har/får alltså en "ruskig blick" tycker Lisbeth, en blick som tre år senare påminner om den blick hon visas med Christer Pettersson (vilken har detta ansiktsuttryck till vardags). CP stämmer då in på Lisbeths beskrivning, fast den hon har i åtanke är i själva verket vittnet Björkman.
Lisbeth pratar om två män, med två blå täckjackor. Den ena tillhörde Björkman, den andra (så klart) vittnet Lars Jeppson, som hon ser stå inne i gränden och blänga åt hennes håll, innan han vänder på klacken och springer uppför trapporna för att jaga (sannolikt) Engström. Lisbeth ser alltså inom loppet av ca en och en halv minut två män med två blå täckjackor som uppför sig "udda" och/eller flyr (vid tidpunkten kunde ju Lisbeth omljligt veta varför Jeppsson sprang iväg). Därför inte konstigt att Lisbeth för Åke Rimborn berättar om dessa på Sabbatsbergs Sjukhus. Att hon i förbifarten nämner "två män i liknande täckjackor" som setts i närheten av deras bostad som hon då gissade kunde tillhöra Ustasja är inte konstigt, men hon säger ju att de inte behöver ha med varandra att göra.
Lisbeth beskriver senare GM; ljus klar blick, vit/ljus överläpp, fyrkantigt ansikte, markanta kindpartier, framskjuten hake, kort hals, breda axlar, etc... Det är sannolikt Engström. Vilken hon såg i Dekorimas motljus, som hon alltså först trodde var ett vittne, kanske mest eftersom han stod kvar i några sekunder.