Flashback bygger pepparkakshus!
2020-12-03, 16:58
  #37
Medlem
Gulsmurf2s avatar
Passar du in i din vängrupp? Kan det vara så att de uppfattar dig på ett negativt sätt? Alltså det behöver inte vara så att det är ditt fel, ni kanske bara inte klickar.


Kanske är det bättre om du ser dig om efter andra vänner? Jag har en polare som är lite speciell, han tror ham är snäll och trevlig, men ingen "orkar med" honom då han inte passar in i den sociala kontexten och kam vara jobbig som fan ibland. På så sätt "glöms" han ofta att bjudas in, och ibland gör han det av någon och, då snackas det bakom ryggen. Han har dock andra vänner, och de passar han in med.

Jag känner att vid 30 börjar man plana ut sim väg i livet och vissa människor orkar man inte med. Jag har de jag bryr mig om, och de som är omständiga och skapar problem lämnas utanför.

Kanske ett illa beteende av mig men sådan är jag. Alla har ett ansvar att se till att ransaka sig sjäöv, och de man umgps med.
Citera
2020-12-03, 17:21
  #38
Medlem
Jag har själv lidit mycket av de du berättar. Fram till jag var 25 hade jag kompisar som hörde av sig till och från. Jag planerade grejer till och från och vi hade jättekul. Efter. Ca 25 års ålder: En dag började jag reflektera på att jag var alltid den som hörde av mig till vänner och tänkte, nu ska jag se vad som händer om inte jag hör av mig. Helt tyst i 6 månader. De tog riktigt hårt att inse att jag inte hade några vänner men började fundera på vilka som jag verkligen tyckte var mina vänner innan. Det är bättre att ha få vänner som man vet vill väl än 10 vänner som inte bryr sig annat än att man fixat något kul åt dom. Mitt råd, du har ett värde, låt inte vem som helst få umgås med dig hur dom vill och hur de passar, gör inte luckor i din kalender för att de ska passa in. Gör rum i kalendern för dom som verkligen räknas som dina kompisar. Konstigt nog kommer energin man sparar göra så man mår bättre. Jag vet de är tufft att inse men de behöver inte vara av illvilja dom inte hör av sig. Du har en resa framför dig.
Citera
2020-12-03, 17:38
  #39
Medlem
Svensken är ganska ensam överlag. Jag själv är över 30 och har sambo och barn så för min del räcker detta. Innan dess var det dock alltid jag som fick höra av mig, precis som du.

Mitt tips är att fortsätt ringa men försök hitta andra som uppskattar dig mer. Är du rolig att umgås med eller är du mest deppig att snacka med? Folk gillar andra som hittat på mycket. Det är därför det finns så många narcisster där ute som ska fota allt de gör för att sen lägga upp på insta
Citera
2020-12-03, 18:04
  #40
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nazgul89
Jag har alltid försökt vara en god vän; ställt upp på precis allt, varit tillgänglig - dvs offrat min tid för andra, hört av mig och planerat diverse spektakel.

Men, jag har aldrig varit personen någon annan ringer upp när de är lediga,
varit personen som de ställer upp för eller offrar sin tid för.

Jag insåg detta när jag fyllde 30.
Jag har varit på flertalet 30års fester, bland annat då när nära kompisar fyllt år och har då hjälpt till - och i något fall själv anordnat något mindre. De flesta har väl inte varit fester, utan snarare att man samlats och ätit ute och haft en insamling till fallskärmshoppning eller annan rolig present.

Men när jag fyllde 30, så ringde inte min telefon en enda gång och inte heller fick jag något - inte ens ett grattis på Facebook.
Detta låter kanske löjligt, men för mig var det lite av ett wake-up call. Jag insåg att om jag inte var personen som hörde av sig - så blir det heller inget socialt umgänge för mig med den personen.

De flesta kan nog räkna upp någon som hör av sig, speciellt om man har en familj.
Men idag har det snart gått 2 år som jag inte pratat med någon, inte en själ...dvs ingen av mina kompisar har hört av sig.

Livet känns meningslöst och som person känner man sig värdelös.

Är det här sant? Låter som dina s.k vänner är riktiga kuksugare helt ärligt.
Vänner? Jo tjena. Det där är inget att ha och slösa inte mer tid på dessa människor.
Vem fan grattar inte en vän på sin 30 års dag?
Skit i dom mannen, hitta andra att umgås med.
Fake as fuck.
Citera
2020-12-03, 18:07
  #41
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Heppsson
Var i en liknande situation när jag var runt 25 och insåg att jag behövde byta umgänge. Har nu färre men mycket närmare vänner.

Ibland växer folk ifrån varandra. Hur ofta hör du själv av dig till någon?

Han skrev ju att det alltid är han som hör av sig och när han slutade med det så blev det tyst. Alltså ingen annan som tog iniativ till att ringa honom.
Citera
2020-12-03, 18:18
  #42
Medlem
Tror verkligen det är få personer som har flera vänner på det sättet som verkligen bryr sig och hör av sig.
Försök att finna en äkta vän, kanske en partner också som du älskar. Sedan har du familj kanske? Räcker inte det?
Citera
2020-12-03, 19:15
  #43
Medlem
DrunkenZealots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nazgul89
Jag har alltid försökt vara en god vän; ställt upp på precis allt, varit tillgänglig - dvs offrat min tid för andra, hört av mig och planerat diverse spektakel.

Men, jag har aldrig varit personen någon annan ringer upp när de är lediga,
varit personen som de ställer upp för eller offrar sin tid för.

Jag insåg detta när jag fyllde 30.
Jag har varit på flertalet 30års fester, bland annat då när nära kompisar fyllt år och har då hjälpt till - och i något fall själv anordnat något mindre. De flesta har väl inte varit fester, utan snarare att man samlats och ätit ute och haft en insamling till fallskärmshoppning eller annan rolig present.

Men när jag fyllde 30, så ringde inte min telefon en enda gång och inte heller fick jag något - inte ens ett grattis på Facebook.
Detta låter kanske löjligt, men för mig var det lite av ett wake-up call. Jag insåg att om jag inte var personen som hörde av sig - så blir det heller inget socialt umgänge för mig med den personen.

De flesta kan nog räkna upp någon som hör av sig, speciellt om man har en familj.
Men idag har det snart gått 2 år som jag inte pratat med någon, inte en själ...dvs ingen av mina kompisar har hört av sig.

Livet känns meningslöst och som person känner man sig värdelös.
En faktor att räkna med, är att folk inte vet om att du fyllde år. Jag skulle inte ens komma ihåg min egen födelsedag.

Fast överlag så verkar människor blivit mycket mer dissande numera. Och alla skall passa in något helt fruktansvärt. Man skall ha samma ekonomi, politiska åsikter och så håller det på.

Efter jag fick sparken av min fru, så har jag insett att jag är väl i det närmaste utan vänner med. Har några som jag har telefonkontakt med, men tror inte någon skulle komma ihåg att ringa mig när jag fyller år. Om de ens vet om när jag fyller år.

Mitt tips till dig, och till alla andra är att gå ut på puben när det blir för tråkigt. Så gör jag. Sedan börjar jag bara prata med folk efter par öl. Bortser man ifrån att det är lite tragiskt, så är det faktiskt ganska roligt. Plus att allt som oftast så är inte de där skitinödiga människorna som måste ha perfekta pratkompisar där. Så ut på krogen och börja prata med första ensamma människa du hittar.
Citera
2020-12-04, 01:04
  #44
Medlem
Kosmos.s avatar
Man kan känna sig mer ensam i ett umgänge man är utanför i, än när man är helt själv.

Troligtvis var ni för olika. Lika barn leka bäst och det är sant. Hitta nya vänner.eller varför inte en fru.

Man umgås inte med "polare" på samma sätt ändå efter en viss ålder när folk börjar få stabila partners, jobb, barn osv..
__________________
Senast redigerad av Kosmos. 2020-12-04 kl. 01:11.
Citera
2020-12-04, 01:27
  #45
Bannlyst
Vänner är överskattade och fiender är underskattade. Lev för hatet.
Citera
2020-12-04, 02:44
  #46
Medlem
stoichkov8s avatar
Ledsen TS men du har aldrig haft vänner överhuvudtaget. Antagligen är du oförmögen att skapa en djup känslomässig relation till någon. Det du har haft är bekanta/kontakter som har utnyttjat dig för ytliga saker.

Att du ens kan kalla dessa människor för ”vänner”, som inte har hört av sig till dig på 2 år, betyder att du är socialt handikappad.

Herregud om inte mina vänner hör av sig till mig på en vecka så skulle jag ringa dem direkt och fråga vad dem håller på med... dem skulle reagera på samma sätt om inte jag hör av mig på några dagar.

Detta är för att vi har skapat en känslomässig relation till varandra, där vi delar med oss om våra känslor och mående konstant, samtidigt som vi stöttar varandra i resan som kallas livet, både i vått och torrt.
Citera
2020-12-04, 07:10
  #47
Avstängd
Pungsvings avatar
Sossarna vill också hjälpa Sverige.
Citera
2020-12-04, 07:51
  #48
Medlem
Dundersnubbens avatar
Känner lite samma här. Hade många vänner och typ fyra olika gäng att umgås med och många hörde av sig var och varannan dag.

Sen vid 23-25 vände det då det blev en del dåliga vibbar, många flyttade för plugg och jobb. Många skaffade tjejer och började bygga ett liv med dem. Kvar blev jag. Flyttade själv för att byta miljö.

Nu flera år senare har jag en liten skara vänner som sällan hör av sig utan det är alltid på mitt intiativ. Kan vara så att jag är dryg att umgås med eller att jag är missanpassad, inte helt omöjligt. Men umgänget brukar vara väldigt kul när man tar några öl och hittar på grejer men det stannar där.

Helgvänner med andra ord.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in