__________________
Senast redigerad av wwr 2020-11-23 kl. 01:01.
Senast redigerad av wwr 2020-11-23 kl. 01:01.
__________________
Senast redigerad av wwr 2021-01-14 kl. 03:59.
Senast redigerad av wwr 2021-01-14 kl. 03:59.
__________________
Senast redigerad av wwr 2021-02-03 kl. 10:18.
Senast redigerad av wwr 2021-02-03 kl. 10:18.
Här har vi nya EU krav för att få del av pengarna vi betalar 
:
Hur kan man som svensk vilja vara med i detta. Kan inte begripa det.
Fred och frihandel, jo tjena.
:
Citat:
EU: KOMMISSIONEN VILL ATT SVERIGE INFÖR FASTIGHETSSKATT
BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU-kommissionen trycker på för att Sverige ska införa en fastighetsskatt eller andra åtgärder som bromsar hushållens höga skuldsättning.
En annan åtgärd kunde vara att gradvis minska ränteavdragen för bolån.
Det uppger EU-källor för Nyhetsbyrån Direkt.
Kommissionen diskuterar nu med Sverige och nästan alla andra EU-länder hur regeringarna ska utforma sina ekonomiska återhämtningsplaner.
Planerna är nödvändiga för att EU-länderna ska få del av coronafondens 672,5 miljarder euro under 2021-2026. 312,5 miljarder euro är rena bidrag, resten lån. Mest pengar går till de värst coronadrabbade länderna i Sydeuropa.
Sveriges del är preliminärt 3,3 miljarder euro i bidrag. Tilldelningen beror delvis på hur hårt varje EU-land drabbas av coronakrisen i slutändan.
Fast för att få några pengar måste kommissionen och andra EU-länders finansministrar godkänna varje lands återhämtningsplan.
Sedan betalas pengar ut vartefter delmål uppnås.
Därför förhandlar kommissionen nu parallellt med EU-länderna. Planerna ska innehålla investeringar i grön omställning och digitalisering, samt nyttiga strukturreformer.
Kommissionen är kritisk eftersom nästan alla EU-länder betonar investeringar för mycket och strukturreformer för lite.
Förklaringen är att nyttiga reformer ofta är politiskt smärtsamma.
I Italien har striden om innehållet i återhämtningsplanen lett till regeringsombildning.
Kommissionens utgångspunkt är de årliga landspecifika rekommendationerna.
För svensk del har kommissionen i många år rekommenderat Sverige att ta itu med problemklustret kring bostadsmarknaden.
I rekommendationerna från 2019 radade kommissionen upp problemen: Hushållens skuldsättning är hög och stigande. Bostadsmarknaden fungerar dåligt. Det byggs för lite bostäder. Bostäder är övervärderade. Och ett oordnat prisfall på bostäder skulle skada finanssektorn på grund av den stora exponeringen mot bolån.
Sverige har under flera år fått rekommendationen att höja fastighetsskatten (utöver fastighetsavgiften) eller stegvis begränsa ränteavdragen för bolån. Syftet är att få stopp på de stigande priserna.
Sverige borde också avreglera hyresmarknaden och ta bort strukturella hinder för byggande, ansåg kommissionen.
På andra områden uppmanades Sverige att investera i forskning, innovation, utbildning och hållbara transporter, särskilt järnväg. Kampen mot penningtvätt betonades efter svenska bankers skandaler i Baltikum.
När kommissionen nu har uppmanat Sverige att införa fastighetsskatt och andra reformer i återhämtningsplanen har svaret blivit att det är politiskt omöjligt.
Kommissionens motargument är att alla EU-länder måste driva igenom svåra reformer. Det går inte att begära att Italien och Spanien genomför mycket smärtsamma strukturreformer om Sverige och andra relativt välskötta ekonomier i norr slipper helt.
Regeringens tanke är att den svenska planen ska bestå av åtgärder som redan har presenterats i vår-, höst- och extrabudgetar med fokus på grön omställning, ökad digitalisering och utbildningssatsningar.
Tidigare har Sverige betraktat EU:s årliga rekommendationer till medlemsländerna (som alltid får stöd av EU:s finansministrar gemensamt) som icke-tvingande goda råd.
Skillnaden nu är att kommissionen har kontrollen över stora stödbelopp som påtryckningsmedel.
Diskussionerna fortsätter. Huvudregeln är att de nationella återhämtningsplanerna ska lämnas in senast den sista april. (Nederländerna har val och blir sen.)
Ett förskott på 13 procent av beräknad tilldelning ska kunna betalas ut under tredje kvartalet.
På tisdagen väntas Europaparlamentet rösta ja till reglerna för coronafonden.
Bengt Ljung +32 22 30 74 56
https://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt
BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU-kommissionen trycker på för att Sverige ska införa en fastighetsskatt eller andra åtgärder som bromsar hushållens höga skuldsättning.
En annan åtgärd kunde vara att gradvis minska ränteavdragen för bolån.
Det uppger EU-källor för Nyhetsbyrån Direkt.
Kommissionen diskuterar nu med Sverige och nästan alla andra EU-länder hur regeringarna ska utforma sina ekonomiska återhämtningsplaner.
Planerna är nödvändiga för att EU-länderna ska få del av coronafondens 672,5 miljarder euro under 2021-2026. 312,5 miljarder euro är rena bidrag, resten lån. Mest pengar går till de värst coronadrabbade länderna i Sydeuropa.
Sveriges del är preliminärt 3,3 miljarder euro i bidrag. Tilldelningen beror delvis på hur hårt varje EU-land drabbas av coronakrisen i slutändan.
Fast för att få några pengar måste kommissionen och andra EU-länders finansministrar godkänna varje lands återhämtningsplan.
Sedan betalas pengar ut vartefter delmål uppnås.
Därför förhandlar kommissionen nu parallellt med EU-länderna. Planerna ska innehålla investeringar i grön omställning och digitalisering, samt nyttiga strukturreformer.
Kommissionen är kritisk eftersom nästan alla EU-länder betonar investeringar för mycket och strukturreformer för lite.
Förklaringen är att nyttiga reformer ofta är politiskt smärtsamma.
I Italien har striden om innehållet i återhämtningsplanen lett till regeringsombildning.
Kommissionens utgångspunkt är de årliga landspecifika rekommendationerna.
För svensk del har kommissionen i många år rekommenderat Sverige att ta itu med problemklustret kring bostadsmarknaden.
I rekommendationerna från 2019 radade kommissionen upp problemen: Hushållens skuldsättning är hög och stigande. Bostadsmarknaden fungerar dåligt. Det byggs för lite bostäder. Bostäder är övervärderade. Och ett oordnat prisfall på bostäder skulle skada finanssektorn på grund av den stora exponeringen mot bolån.
Sverige har under flera år fått rekommendationen att höja fastighetsskatten (utöver fastighetsavgiften) eller stegvis begränsa ränteavdragen för bolån. Syftet är att få stopp på de stigande priserna.
Sverige borde också avreglera hyresmarknaden och ta bort strukturella hinder för byggande, ansåg kommissionen.
På andra områden uppmanades Sverige att investera i forskning, innovation, utbildning och hållbara transporter, särskilt järnväg. Kampen mot penningtvätt betonades efter svenska bankers skandaler i Baltikum.
När kommissionen nu har uppmanat Sverige att införa fastighetsskatt och andra reformer i återhämtningsplanen har svaret blivit att det är politiskt omöjligt.
Kommissionens motargument är att alla EU-länder måste driva igenom svåra reformer. Det går inte att begära att Italien och Spanien genomför mycket smärtsamma strukturreformer om Sverige och andra relativt välskötta ekonomier i norr slipper helt.
Regeringens tanke är att den svenska planen ska bestå av åtgärder som redan har presenterats i vår-, höst- och extrabudgetar med fokus på grön omställning, ökad digitalisering och utbildningssatsningar.
Tidigare har Sverige betraktat EU:s årliga rekommendationer till medlemsländerna (som alltid får stöd av EU:s finansministrar gemensamt) som icke-tvingande goda råd.
Skillnaden nu är att kommissionen har kontrollen över stora stödbelopp som påtryckningsmedel.
Diskussionerna fortsätter. Huvudregeln är att de nationella återhämtningsplanerna ska lämnas in senast den sista april. (Nederländerna har val och blir sen.)
Ett förskott på 13 procent av beräknad tilldelning ska kunna betalas ut under tredje kvartalet.
På tisdagen väntas Europaparlamentet rösta ja till reglerna för coronafonden.
Bengt Ljung +32 22 30 74 56
https://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt
Hur kan man som svensk vilja vara med i detta. Kan inte begripa det.
Fred och frihandel, jo tjena.
Citat:
Mycket bra inlägg. EU tar naturligtvis in pengarna för att skaffa sig makt. Ekonomin har ju återhämtat sig och det borde inte behöva betalas ut något alls.Här har vi nya EU krav för att få del av pengarna vi betalar :
Fred och frihandel, jo tjena.
:
Citat:
Hur kan man som svensk vilja vara med i detta. Kan inte begripa det.
EU: KOMMISSIONEN VILL ATT SVERIGE INFÖR FASTIGHETSSKATT
BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU-kommissionen trycker på för att Sverige ska införa en fastighetsskatt eller andra åtgärder som bromsar hushållens höga skuldsättning.
En annan åtgärd kunde vara att gradvis minska ränteavdragen för bolån.
Det uppger EU-källor för Nyhetsbyrån Direkt.
Kommissionen diskuterar nu med Sverige och nästan alla andra EU-länder hur regeringarna ska utforma sina ekonomiska återhämtningsplaner.
Planerna är nödvändiga för att EU-länderna ska få del av coronafondens 672,5 miljarder euro under 2021-2026. 312,5 miljarder euro är rena bidrag, resten lån. Mest pengar går till de värst coronadrabbade länderna i Sydeuropa.
Sveriges del är preliminärt 3,3 miljarder euro i bidrag. Tilldelningen beror delvis på hur hårt varje EU-land drabbas av coronakrisen i slutändan.
Fast för att få några pengar måste kommissionen och andra EU-länders finansministrar godkänna varje lands återhämtningsplan.
Sedan betalas pengar ut vartefter delmål uppnås.
Därför förhandlar kommissionen nu parallellt med EU-länderna. Planerna ska innehålla investeringar i grön omställning och digitalisering, samt nyttiga strukturreformer.
Kommissionen är kritisk eftersom nästan alla EU-länder betonar investeringar för mycket och strukturreformer för lite.
Förklaringen är att nyttiga reformer ofta är politiskt smärtsamma.
I Italien har striden om innehållet i återhämtningsplanen lett till regeringsombildning.
Kommissionens utgångspunkt är de årliga landspecifika rekommendationerna.
För svensk del har kommissionen i många år rekommenderat Sverige att ta itu med problemklustret kring bostadsmarknaden.
I rekommendationerna från 2019 radade kommissionen upp problemen: Hushållens skuldsättning är hög och stigande. Bostadsmarknaden fungerar dåligt. Det byggs för lite bostäder. Bostäder är övervärderade. Och ett oordnat prisfall på bostäder skulle skada finanssektorn på grund av den stora exponeringen mot bolån.
Sverige har under flera år fått rekommendationen att höja fastighetsskatten (utöver fastighetsavgiften) eller stegvis begränsa ränteavdragen för bolån. Syftet är att få stopp på de stigande priserna.
Sverige borde också avreglera hyresmarknaden och ta bort strukturella hinder för byggande, ansåg kommissionen.
På andra områden uppmanades Sverige att investera i forskning, innovation, utbildning och hållbara transporter, särskilt järnväg. Kampen mot penningtvätt betonades efter svenska bankers skandaler i Baltikum.
När kommissionen nu har uppmanat Sverige att införa fastighetsskatt och andra reformer i återhämtningsplanen har svaret blivit att det är politiskt omöjligt.
Kommissionens motargument är att alla EU-länder måste driva igenom svåra reformer. Det går inte att begära att Italien och Spanien genomför mycket smärtsamma strukturreformer om Sverige och andra relativt välskötta ekonomier i norr slipper helt.
Regeringens tanke är att den svenska planen ska bestå av åtgärder som redan har presenterats i vår-, höst- och extrabudgetar med fokus på grön omställning, ökad digitalisering och utbildningssatsningar.
Tidigare har Sverige betraktat EU:s årliga rekommendationer till medlemsländerna (som alltid får stöd av EU:s finansministrar gemensamt) som icke-tvingande goda råd.
Skillnaden nu är att kommissionen har kontrollen över stora stödbelopp som påtryckningsmedel.
Diskussionerna fortsätter. Huvudregeln är att de nationella återhämtningsplanerna ska lämnas in senast den sista april. (Nederländerna har val och blir sen.)
Ett förskott på 13 procent av beräknad tilldelning ska kunna betalas ut under tredje kvartalet.
På tisdagen väntas Europaparlamentet rösta ja till reglerna för coronafonden.
Bengt Ljung +32 22 30 74 56
https://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt
BRYSSEL (Nyhetsbyrån Direkt) EU-kommissionen trycker på för att Sverige ska införa en fastighetsskatt eller andra åtgärder som bromsar hushållens höga skuldsättning.
En annan åtgärd kunde vara att gradvis minska ränteavdragen för bolån.
Det uppger EU-källor för Nyhetsbyrån Direkt.
Kommissionen diskuterar nu med Sverige och nästan alla andra EU-länder hur regeringarna ska utforma sina ekonomiska återhämtningsplaner.
Planerna är nödvändiga för att EU-länderna ska få del av coronafondens 672,5 miljarder euro under 2021-2026. 312,5 miljarder euro är rena bidrag, resten lån. Mest pengar går till de värst coronadrabbade länderna i Sydeuropa.
Sveriges del är preliminärt 3,3 miljarder euro i bidrag. Tilldelningen beror delvis på hur hårt varje EU-land drabbas av coronakrisen i slutändan.
Fast för att få några pengar måste kommissionen och andra EU-länders finansministrar godkänna varje lands återhämtningsplan.
Sedan betalas pengar ut vartefter delmål uppnås.
Därför förhandlar kommissionen nu parallellt med EU-länderna. Planerna ska innehålla investeringar i grön omställning och digitalisering, samt nyttiga strukturreformer.
Kommissionen är kritisk eftersom nästan alla EU-länder betonar investeringar för mycket och strukturreformer för lite.
Förklaringen är att nyttiga reformer ofta är politiskt smärtsamma.
I Italien har striden om innehållet i återhämtningsplanen lett till regeringsombildning.
Kommissionens utgångspunkt är de årliga landspecifika rekommendationerna.
För svensk del har kommissionen i många år rekommenderat Sverige att ta itu med problemklustret kring bostadsmarknaden.
I rekommendationerna från 2019 radade kommissionen upp problemen: Hushållens skuldsättning är hög och stigande. Bostadsmarknaden fungerar dåligt. Det byggs för lite bostäder. Bostäder är övervärderade. Och ett oordnat prisfall på bostäder skulle skada finanssektorn på grund av den stora exponeringen mot bolån.
Sverige har under flera år fått rekommendationen att höja fastighetsskatten (utöver fastighetsavgiften) eller stegvis begränsa ränteavdragen för bolån. Syftet är att få stopp på de stigande priserna.
Sverige borde också avreglera hyresmarknaden och ta bort strukturella hinder för byggande, ansåg kommissionen.
På andra områden uppmanades Sverige att investera i forskning, innovation, utbildning och hållbara transporter, särskilt järnväg. Kampen mot penningtvätt betonades efter svenska bankers skandaler i Baltikum.
När kommissionen nu har uppmanat Sverige att införa fastighetsskatt och andra reformer i återhämtningsplanen har svaret blivit att det är politiskt omöjligt.
Kommissionens motargument är att alla EU-länder måste driva igenom svåra reformer. Det går inte att begära att Italien och Spanien genomför mycket smärtsamma strukturreformer om Sverige och andra relativt välskötta ekonomier i norr slipper helt.
Regeringens tanke är att den svenska planen ska bestå av åtgärder som redan har presenterats i vår-, höst- och extrabudgetar med fokus på grön omställning, ökad digitalisering och utbildningssatsningar.
Tidigare har Sverige betraktat EU:s årliga rekommendationer till medlemsländerna (som alltid får stöd av EU:s finansministrar gemensamt) som icke-tvingande goda råd.
Skillnaden nu är att kommissionen har kontrollen över stora stödbelopp som påtryckningsmedel.
Diskussionerna fortsätter. Huvudregeln är att de nationella återhämtningsplanerna ska lämnas in senast den sista april. (Nederländerna har val och blir sen.)
Ett förskott på 13 procent av beräknad tilldelning ska kunna betalas ut under tredje kvartalet.
På tisdagen väntas Europaparlamentet rösta ja till reglerna för coronafonden.
Bengt Ljung +32 22 30 74 56
https://twitter.com/Direktbryssel
Nyhetsbyrån Direkt
Fred och frihandel, jo tjena.
Fred och samarbete kan man ha utan att vi betalar dessa vansinnesavgifter. Det blir inget mer fred för att vi betalar kanske 220 miljarder och får tillbaka 33 (eller var det 47?) om vi gör som EU säger.
Frihandel är dessutom gratis. Det har Storbritannien bevisat genom att sluta betala och fortsätta frihandla.
Ingen svensk skulle vilja vara med i detta om de visste vad som skedde och inte själva tjänade på det, som t.ex politikerna vilka får välbetalda styrelseposter av de företag som ofta får pengarna.
Bra att se att folk orkar gräva i detta. Själv brukar jag bara skriva till Europa Direkt och till EU-ministern ibland, med varierande resultat.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
