Borde vi låta utvecklingsstörda dö?

Fair enough. Mina inlägg reflekterar över mänsklighetens historia och om idén och principen om att avrätta sådana som inte rent ekonomiskt eller med fysiskt värde bidrar till gruppen. Min poäng är att idén inte poppade upp första gången med Adolf Hitler och nazisterna utan har varit något som återkommer i olika tidsepoker och situationer. Huruvida det är rätt eller ej har jag inte riktigt uttryckt någon åsikt om. Ju mer gruppen lever på marginalerna, desto mer tvungna kan man vara att göra sig av med de som belastar.

Jag håller nog inte med TS att den utvecklingsstörda kvinnan bör avrättas, men samhället Sverige som helhet är mycket snett ute då man har stora mängder invandrare och socfall som inte arbetar och enbart lever på kriminalitet och/eller bidrag. När andelen sådana växer sig allt för stort har man ett påtagligt problem.

Sedan kan man reflektera över vad som är ett värdigt och kvalitétsfyllt liv? Vissa personer med handikapp kanske själva mår bättre av att avlida även om det kan bli lite fel om någon annan skall ta besluten. Kanske dödshjälp kan vara en variant?

Dödshjälp tycker jag ska reserveras för människor med obotliga dödliga sjukdomar, typ cancer.
Det ska inte räcka med att man är född som funktionshindrad.

Om jag vore personen som beskrivs i trådstarten, ryckte och krävde blöjbyte 24h/dygnet är frågan om man vill leva? Är det livskvalitet att kräva vård 24h/dygnet? Kanske gör man både samhället och sig själv en tjänst genom att välja giftsprutan...

Om jag vore personen som beskrivs i trådstarten, ryckte och krävde blöjbyte 24h/dygnet är frågan om man vill leva? Är det livskvalitet att kräva vård 24h/dygnet? Kanske gör man både samhället och sig själv en tjänst genom att välja giftsprutan...

Den personen kan ju knappast ge samtycke till dödshjälp, och då blir det genast förkastligt.

Det här är en intressant kommentar. Om det är en utvecklingsstörd person som är tillräckligt begåvad för att ge samtycke men som inte förstår konsekvenserna av sitt samtycke, är det okej då? Var går gränsen för samtycket? Vad är ett absolut minimum?

Det här är en intressant kommentar. Om det är en utvecklingsstörd person som är tillräckligt begåvad för att ge samtycke men som inte förstår konsekvenserna av sitt samtycke, är det okej då? Var går gränsen för samtycket? Vad är ett absolut minimum?

Va på väg hem med tunnelbanan idag och såg 2 skötare som tog hand om en utvecklingsstörd kvinna. Kvinnan reste sig och klappa händerna och satte sig igen samtidigt som hon gjorde massa konstiga läten och gunga runt som fan, hennes ansikte var helt böjt likt en banan.

Vad ska en sån människa någonsin kunna tillföra oss andra? Jag förstår att det finns folk med handikapp som ändå kan tillföra något men människor som inte ens kan tala och lever med konstanta spasmer samt behöver skötas 24/7, vore det inte bättre att bara låta dom somna in?

Att dom kostar pengar men tillför noll är min mening, vad tycker ni?

Dock kan jag tycka det är störande att somliga utvecklingsstörda får så himla mycket resurser som t ex 2 anställda per person när t ex pensionärer som blir gamla och har svårt att klara sig knappt får någon hjälp alls. Då har ju ändå dessa pensionärer ofta bidragit och betalat skatt i hela sitt liv.