Citat:
Ursprungligen postat av
ShlomoMoskowitz
Mitt ursprung är holländskt! Ett litet land i Central Europa. Jag är så trashig som jag behöver vara för att föra fram mina erfarenheter, kunskaper, fakta och fördomar! Raw and uncut, so sugar coating buddy
Tattare (skandinavier + Gipsy)är dock bättre människor än rasblandingen blatte + indian (spanjor och azteker).
Diegos har jag träffat många gånger. Fast inte på deras hemmaplan i Latinamerika som tur är. Måste dock göra det i framtiden. Diegos hatar mig varje gång när dem ser mitt rödbruna hår. Dem hatar även min vita hy. Självklart har jag i åtanke att dem flesta Latino-mestizos i Europa jag träffat är äckliga kommunister och fattiglappar(detta gäller inte grabbarna i Redline Record så shoutout till dem) På hemmaplanen är det historiskt och i modern tid dock blandat. Om Latinos skulle bli 50% av demografin i USA så är det kört. Då blir det ett shithole country. Allt spanjorer rör blir till skit. Spanjor-blattarnas koloninationer blev dem värsta shitholes av alla koloni områden i historien. Europeisk kolonisering är dock en av dem bästa sakerna som hänt i vår tid. Men att spanjorerna spred sig geografiskt och med sitt DNA förstörde hela den delen av världen. Usch vilken tragedi att det inte var fransmän eller italienare som dominerade istället
En liten geografilektion för dig . Du tillhör inte central Europa. Väljer att inte sätta något epitet på dig. Men läs och begrunda, om din iq.Verbal förståelse (V-faktorn) - Förmågan att sända och ta emot verbala budskap.
Verbal rörlighet (W-faktorn) - Förmågan att lätt använda ordförråd även i pressade situationer.
Numerisk förmåga (N-faktorn) - Förmågan att använda de fyra räknesätten.
Spatial förmåga (S-faktorn) - Förmågan att avläsa figurer och former.
Perceptuell snabbhet (P-faktorn) - Förmågan att snabbt uppfatta detaljer och se likheter och skillnader i olika mönster och figurer.
Logiskt tänkande (R-faktorn) - Förmågan till logiskt tänkande i form av att se de bakomliggande principerna för ett problem.
Minnesfaktorn (M-faktorn) - Förmågan att komma ihåg och kunna återge information, framför allt effektiviteten i korttidsminnet.
Centraleuropa
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Centraleuropa, enligt en snäv (kulturellt och politiskt betingad) och en vid (kulturellt betingad) definition.
Snäv definition (mörkgrönt): Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz.
Vid definition (mörkgrönt + ljusgrönt): Ovanstående + Baltikum, Kaliningrad oblast, Galizien, Karpato-Ukraina, Bukovina, Transsylvanien, nordvästra Rumänien, Banatet, Vojvodina, Slavonien med Baranja, centrala Kroatien, Istrien, Rijeka, Gorski kotar, norra och östra delen av Friuli-Venezia Giulia (inklusive Trieste), norra delen av Sydtyrolen, Alsace, nordöstra Lorraine samt Luxemburg.
Centraleuropa, Mellaneuropa, är en region i mitten av Europa. Den ligger mellan de löst definierade regionerna Nordeuropa, Östeuropa, Sydeuropa, Västeuropa och Sydöstra Europa. Tydliga geografiska begränsningar saknas och vilka stater som omfattas av regionen varierar, men floden Rhen, Alperna, Karpaterna, Prypjatträsken och Östersjön kan användas som avgränsning.
Historiskt har termen Centraleuropa vanligen avsett de områden som tillhörde Tysk-romerska riket, Ungern och Polen, vilket under sent 1800-tal innebar Tyska riket och Österrike-Ungern.
Innehåll
1 Historisk användning
2 Ingående länder
2.1 Snäv definition
2.2 Tillägg
3 Den östra och sydöstra gränsen
4 Äldre begrepp
5 Se även
6 Referenser
Historisk användning
Centraleuropa används som ett politiskt och kulturhistoriskt begrepp, och synen på begreppet har påverkats av historiska och politiska skeenden. Termen användes sällan i politiska sammanhang från slutet av 1940-talet till slutet av 1980-talet eftersom det då fanns en skarp politisk gräns genom centrala Europa, järnridån, som i stället gjorde uppdelningen väst och öst vanlig. Sedan kalla krigets slut har begreppet dock fått förnyad uppmärksamhet.
Ingående länder
Snäv definition
Vilka stater som räknas till Centraleuropa varierar, men vanligen[källa behövs] inräknas:
Liechtenstein Liechtenstein
Polen Polen
Schweiz Schweiz
Slovakien Slovakien
Slovenien Slovenien
Tjeckien Tjeckien
Tyskland Tyskland
Ungern Ungern
Österrike Österrike
Tillägg
Stater vars vissa områden ibland inkluderas:
Italien de tysktalande dalar av Sydtyrolen samt de nordöstra regioner av Trentino, Trieste och Gorizia har en centraleuropeisk prägel och är historiskt knutna till Österrike-Ungern. Även delar av Lombardiet och Piemonte har en kontinental prägel.
Frankrike Alsace och Lorraine regioner är historisk knutna till Tyskland.
Stater som delvis ibland räknas med men också ofta räknas tillhöra Balkan:
Serbien Serbien
Kroatien Kroatien
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina
Den östra och sydöstra gränsen
Kulturpolitisk karta över Centraleuropa eller Mellaneuropa som används och rekommenderas av tyska kommittén för geografiska namn.
Europas mittpunkt ligger i Litauen[källa behövs]. Eftersom detta också är ett huvudsakligen katolskt land, till skillnad från till exempel Lettland och Sverige, räknar många Litauen till Centraleuropa och inte till Nordeuropa. Slovenien har en centraleuropeisk och till viss del alpin prägel. Även Serbiens och Kroatiens norra delar har en centraleuropeisk prägel och ingick historiskt i Österrike-Ungern, men inräknas oftast i Sydeuropa eller Balkan. Slovenien, Kroatien och Serbien räknas många gånger som "Balkan" eftersom länderna har tillhört Jugoslavien.
Historiskt har termen Centraleuropa vanligen avsett de områden som tillhörde Tysk-romerska riket, Ungern och Polen, vilket under sent 1800-tal innebar Tyska riket och Österrike-Ungern. Många städer i före detta Österrike-Ungern, exempelvis Timișoara och Lviv utanför det idag centraleuropeiska området, har ännu en stark centraleuropeisk lokal identitet av historiska skäl. Städerna räknas dock sällan som centraleuropeiska idag.
Angående definitionen av Centraleuropa skriver den svenske författaren och historikern Nicolaus Rockberger: ”Att Karpaterbäckenet med omgivande bergskedjor, Alperna, Transsylvanska alperna, Karpaterna och bergskedjorna runt Böhmen och Mähren utgör kärnområdet är obestridligt, det vill säga i stort sett de landområden som ingick i den österrikisk-ungerska monarkin. Att det söder och öster om floderna Drina, Sava och Donau samt de Transsylvanska alperna och Karpaterna är Balkan kan inte heller bestridas. Norrut sträcker sig Centraleuropa till Östersjön och omfattar dagens Polen.” [1]
Äldre begrepp
Under början på 1900-talet myntade Friedrich Naumann begreppet Mitteleuropa. Hans "Mitteleuropa" handlar om idén kring en konfederation i Mellaneuropa med Tyskland som ledande stat tillsammans med bland annat dubbelmonarkin Österrike-Ungern och de områden som då tillhörde dessa länder. Baumann presenterade idén i boken med samma namn som kom ut 1915. Delar av de områden som på den tiden kunde betraktas som "Mitteleuropa" räknas idag sällan som Centraleuropa.
Den svenske historikern och professorn Kristian Gerner skriver: ”Under 1700-talet utvecklade upplysningsfilosoferna som en pendang till skapandet av begreppet civilisation tesen om ett avancerat Västeuropa och ett efterblivet Östeuropa. Till det vilda Östeuropa hörde Ryssland, det Osmanska väldet samt större delen av Polen och Ungern. Under 1800-talet- och 1900-talen skedde en mer nyanserad begreppsbildning med innebörden att det fanns en särskild zon mellan Västeuropa och det ortodoxa Östeuropa, nämligen Centraleuropa.” Vidare skriver han: ”Under 1800-talet etablerades begreppet Centraleuropa för att definiera gränsområdet mellan det civiliserade och kultiverade väst och det primitiva, barbariska öst. Det skedde under samma epok som det moderna nationsbegreppet växte fram. De innebar att tyskar, tjecker och slovener, polacker, litauer och ukrainare samt ungrare, slovaker och kroater blev centraleuropéer.” [2]
Så ligger landet så att säga.
Du svänger dig med mycket strunt. Föredrar fakta och evidens.