Hur många här vill ha ett Swexit?

Det mesta inom EU handlar fortfarande om handelsavtal.

Det många (åtminstone i den här tråden) missar är att handelsavtal idag inte handlar om tullsatser. Tullsatser är helt ointressant. Det finns i princip inga tullar någonstans i den rika världen idag. Vad handelsavtal handlar om nuförtiden är regler och restriktioner. Handelshinder idag handlar om att olika länder har olika regler för hur varor (och tjänster) ska se ut och fungera. Det EU gör är att de skapar gemensamma regelverk som alla EU-stater godkänner vilket i sin tur gör att varor och tjänster enklare kan handlas mellan länderna. För att ta ett ökänt (och inkorrekt) exempel så fastslår EU vad en gurka är så att land 1 kan sälja gurkor till land 2 utan att det blir några missförstånd.

Även om EU på senare år har börjat tänja på gränserna för vad som kan betraktas som handelsrelaterat så har jag svårt att se hur någon i Sverige kan vara emot EU. Det är väl uppenbart för de allra flesta att det här landet är moraliskt och strukturellt kaputt och att all styrning utifrån är bättre än den styrning vi kan få från Rosenbad. Tänk bara hur mycket bättre det hade gått för Sverige om vi hade haft en europeisk invandringspolitik istället för en svensk invandringspolitik. Tanken svindlar. Allt annat lika så är det definitivt mer EU vi bör ha snarare än mindre EU.

Du har rätt i att svenska politiker är extrema och saknar spärrar. Det var antagligen därför många röstade ja till EU i folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994. Det blev bättre i början. Nu börjar EU tyvärr spåra ur. Vakna för helvete.

Citerar wwr så ser du hur sjukt det är:


(FB) EU:s samlade aktioner kopplade till Corona-pandemin, med fokus på ekonomi


(FB) Samlingstråden för EU-kritiker

EU blir mer och mer en mardröm för oss. Folk borde vakna för omvandligen går fort nu. Att lämna nu är enda vettiga. Snart är det för sent. Ni som gillar EU borde tänka om och se att EU är i en snabb negativ omvandling.

Det där är ju bara småsummor jämfört med de 50 miljarder kronor Sverige ger i U-landsbistånd varje år och de oräkneliga (men många) miljarder Sverige lägger på muslimsk invandring. Jag ser mycket hellre att vi ger pengar till Italien och Spanien än att vi skickar dem till tredje världen (eller tar hit tredje världen för att ge pengar till den här).

Det är ett väldigt tjat om hur mycket pengar EU kostar. Men den som kör det argumentet har antagligen ingen större koll på siffror. Jämför hur mycket pengar som går till Bryssel och hur mycket som går till Stockholm (facit: det är en eller ibland två nollor extra i Stockholmskolumnen). Och fundera sedan på hur mycket vettigt vi får från Stockholm respektive hur mycket vettigt vi får från Bryssel (facit: inte imponerande från något håll, men Bryssel har åtminstone betydligt lägre administrationskostnader).

Det är ju knappast småsummor. Du har rätt i att invandringspolitiken i Sverige är helt ansvarslös och saknar spärrar. I ett sunt land så skulle invandringen vara en resurs för landet, inte en börda. Om vi leker med tanken att Sverige inte hade varit med i EU från början så skulle ändå våra idiotiska politiker ställa till med en massa jävelskap för de saknar ansvar och spärrar. Problemet med EU är ifall OM vi i framtiden får bättre politiker i Sverige så verkar det bara bli allt svårare och svårare att lämna EU.

Globalismen kommer att förändra Sverige till oigenkännlighet.

Småsummor och småsummor. Min poäng var att det var mindre pengar än vi lägger på mycket annat dumt. I jämförelse måste man ju ändå säga att det är oerhört konstruktivt att lägga pengar på motorvägar i Polen och snabbtåg i Spanien. Åtminstone jämfört med att låta Sida slösa bort pengarna på jämställdhetskurser i Malawi.

Det verkar som om de flesta EU-kritiker lever i någon sorts drömvärld där politiker är hederliga, folk är arbetsamma och Sverige är ett starkt och självständigt land. Ingenting av det har särskilt mycket med den nuvarande verkligheten att göra och det är heller ingenting som man bara kan säga att det där måste vi ändra på för att vi ska uppnå våra drömmar. Ingenting utom det där med självständigheten vill säga. Där är det enkelt att säga att vi ska gå ur EU. Och genom att säga detta så hoppas man att resten av drömmen också ska gå i uppfyllelse. Det kan låta tråkigt att säga det, men det kommer inte att hända. Verkligheten är en sak och drömmar är en annan. Och att gå ur EU kommer inte att hjälpa oss i verkligheten. Tvärtom faktiskt.

Men det är andra frågor, hur vi arbetar effektivt i Sverige och hur mycket vi vill ge i bistånd till utvecklingsländer.

Det som är helt fel nu, enligt min mening, är att Italien och Spanien utnyttjar EU. De sätter sig i skuld och hotar sedan EU med att lämna EU om inte vi andra betalar deras skulder. Och det är i stort sett det enda som biter på EU-bossarna - att hota med att gå ur EU. Så vi får betala.

Italien och Spanien är inga utvecklingsländer som behöver bistånd. Deras politiker har spenderat för mycket. Italien och Spanien måste lära sig sköta sina budgetar så de inte får dessa skulder. Om vi nu betalar till dem så kommer bara samma situation att upprepas i framtiden.

Löfven kan inte påverka detta. Enda sättet att lösa detta är att gå ur EU. Dessutom ger vi varje vecka en halv miljard som bara rinner bort för att EU skall försöka hålla ihop organisationen och påverka länder i EU-vänlig riktning. Det är bortkastade pengar.

Givetvis finns det mindre positiva saker med allt. I Sverige men även inom EU. Att EU kostar mycket pengar är dock inget stort problem i sammanhanget. Dels kostar det inte särskilt mycket och dels är pengarna inte bortkastade.

Italien och Spanien är inga eviga bidragsländer eller finansiella svarta hål. Italien är EUs tredje största nettobetalare, betydligt större än Sverige. Spanien går ungefär plus minus noll i sina EU-affärer. Huruvida dessa länder verkligen behöver finansiell stimulans kan man förstås diskutera, men det är inte som att pengarna bara försvinner. De kommer att investeras och göra nytta och antagligen komma tillbaka till EU-budgeten i en eller annan form.

Om det bara var en fråga om pengar så skulle inte du och andra EU-kritiker vara några stora EU-kritiker. Då skulle ni vara biståndskritiker. Sverige betalar dubbelt så mycket i U-landsbistånd som vi nettobetalar till EU. Och till skillnad från EU-pengarna så går U-landsbiståndet verkligen ner i ett svart hål, det är pengar vi aldrig kommer se igen och pengar som antagligen gör mer skada än nytta. Där pratar vi slöseri. Till skillnad från den kalabalik och det juridiska käbblande som skulle bli följden av ett EU-utträde så kan man dessutom skära i U-landsbiståndet utan att det händer särskilt mycket alls och utan större åthävor än att ändra några siffror i en budget. Om ni verkligen bryr er om pengarna så är det alltså där ni ska lägga er energi. Det är där ni kan göra skillnad.

Men som jag nämnde tidigare så tror jag inte att ni bryr er så mycket om plus och minus och vad som händer i den verkliga världen. Ni lever i er drömvärld, en drömvärld där ett EU-utträde på något vis har kommit att representera drömmen om ett bättre Sverige. Att drömmen inte har särskilt mycket med verkligheten att göra är i det perspektivet mindre viktigt.

Dra inte in U-landsbiståndet i detta Vill du skära ned det så står det dig fritt att propagera för det, men det är en annan fråga.

Vi är överens om att Italien och Spanien är utvecklade länder. Det finns ingen orsak att vi skall betala deras skulder. Man kan inte bara hoppas att pengarna kanske kommer tillbaka på något sätt. Varje land måste balansera sin budget. EU utnyttjar Corona för att på något sätt försöka få oss att tro att vi måste betala andras skulder.

Italien och Spanien hotar med att gå ur EU om de inte får skulder betalda. Det skall man inte ge efter för. Men EU vill alltid öka sin budget och finansiella makt. Sverige är en av de största nettobetalarna till EU räknat per person. Dessa pengar använder EU för att stärka sin makt. Det finns ingen orsak att vi skall betala för att stärka EU:s makt. Pengarna är dessutom mycket svårare att följa än vad som betalas av Sverige. Du betraktar Sveriges U-landsbistånd som slöseri. Det kan du kolla med t.ex SIDA. Men att följa EU-pengar till andra länder är mycket svårt. EU:s beslut fattas onödigt långt från oss som betalar.

Det är inte en annan fråga om det handlar om precis samma sak som du förespråkar här. Jag undrar varför du riktar in dig på pengar till EU när det går väldigt mycket mer pengar i U-landsbistånd? Är det möjligtvis något annat du ogillar inom EU men inte kan sätta fingret på? Eller har du en ömmande sida för korrumperade negrer som du inte riktigt vill erkänna? Annars har jag svårt att få ihop ditt resonemang.

Jag antar att du är medveten om att fattiga delar av Sverige är mycket större bidragsmottagare från Stockholm än Italien och Spanien (eller för den delen Polen och Ungern) är gentemot Bryssel? Varför ska vi betala för att stärka Stockholms makt?

Eller tycker du att en nettobetalare som Norrbotten borde gå ur Sverige? Om inte måste du fråga dig varför du inte vill det. Varför är enheten Sverige heligare än enheten Europa?

Att följa EU-pengar till andra länder är för övrigt inte ett dugg svårt. Det är bara att leta under budget på Europakommissionens hemsida så kommer du hitta allt du behöver och lite till. Däremot kan det vara svårare att se vad som händer med pengarna när de väl kommer till de olika länderna. Det är ju de enskilda länderna som gör av med större delen av EU-pengarna, byråkraterna i Bryssel bara portionerar ut dem. Det av EU-kritiker omhuldade Ungern är till exempel känt för att inte vara särskilt transparent med vart pengarna som EU skickar dem tar vägen.

U-landsbiståndet och Norrbotten är andra frågor. U-landsprojekten skall utvärderas separat. Jag anser bestämt att vi svenskar inte skall betala de utvecklade länderna Italiens och Spaniens skulder.

Det är mycket svårt att följa EU-pengar. De senaste veckorna har jag skrivit några gånger till "Europa Direkt" som är EU:s flashiga kontakt "på alla EU-språk" och till regeringskansliet. Man får ganska snabbt svar. Men även enkla frågor ger diffusa och otillräckliga svar, anser jag. (Jag skulle tro att man kan få bättre svar om man skriver till SIDA om ett biståndsprojekt. Man kanske hänvisas till de som driver projektet?)

Men kolla här.

Förra året hade Italien dragit på sig dubbelt så stor statsskuld som EU tillåter. EU hotar men vad jag vet har de inte utfärdat några böter. Italienarna vet att EU inte vågar göra något för då hotar Italienarna med att gå ur EU. Italienarna bara säger att de vill spendera mer!

De bara garvar åt oss andra. De vet att vi får betala. Det är EU det. EU-bossarnas maktgalenskap att styra hela Europa går utanpå allt förnuft.

Jag tror inte Italien fått böter. Bara i det senaste förslaget får de istället en gåva på 1.700 miljarder kronor! (Jag tror ung. hälften skulle betalas tillbaka men de pengarna är det mycket osäkert om vi får se igen. Edit: 900 mdr lån, 800 mdr bidrag)

https://www.bbc.com/news/world-europ...legal%20action.

Jag röstade för EU medlemskapet då det begav sig. Kampanjade till och med lite tillsammans med MUF.

Är numera betydligt mer tveksam eftersom det är uppenbart att Euron kommer att krascha om inte EU blir en federal stat på riktigt. Ett EU samarbete för att värna handel, exempelvis genom att standardisering är bra och det stödjer jag.

Däremot en federal stat tror jag inte på alls. Rättstraditioner är allt för olika mellan katolska och protestantiska länder. Det tycker jag visat sig med all önskvärd tydlighet det senaste decenniet. Tankar kring hur en stat skall styras är allt för olika.

Tror inte längre att det är ett alternativ att stå utanför Euron men vara med i EU. Blir EU en federal stat som skall börja beskatta företag och medborgare så kommer det inte att fungera längre med olika valutor. Vi kommer att tvingas välja snart och det vore nog bäst om vi lämnar. Gissningsvis kommer Polen och Danmark ställas inför samma dilema. Tror inte att de kommer gå med i en federal stat heller.

Den stora frågan är hur Tyskland kommer att reagera när Merkel är borta och AFD börjar närma sig majoritet. Det är ju uppenbart att EU projektet just nu drivs mot folkopinionens vilja i de flesta länder.