Bostadskrasch pga Corona?

Man får ta inflationssiffror med en stor nypa salt eftersom man bara mäter prisförändringarna för ett antal utvalda produkter. Det finns en rad personer här på forumet som ihärdigt argumenterar att den verkliga inflationen är långt högre än KPI och man får väl ge de rätt till viss del. Penningmängden driver upp priser även på t.ex. bostäder som inte ingår i KPI.

Precis och inte av ökad penningmängd. Det finns en viss korrelation men den är indirekt.
Ökad penningmängd är inte lika med ökad efterfrågan. Bara till viss del och på sikt om ekonomin inte får tillväxt.

Inflation sker dock främst i högkonjunktur, inte i lågkonjunktur. I lågkonjunktur är risken att det blir deflation.

Skulle vi exempelvis gå in i en djup lågkonjunktur kommer du får bra mycket mer bostad för pengarna om ett år än idag.

Om riksbanken har 100 guldtackor som underlag för penningmängden och det finns 100 villor i ekonomin blir det priset en guldtacka för en villa.

Om vi har tillväxt och befolkningen på egen hand bygger 5 villor till så kan man öka penningmängden motsvarande trots att riksbanken inte har fler guldtackor i bankvalvet utan att skapa inflation.

I annat fall bör de höja räntan så att det blir prisfall på villorna så att det återigen blir möjligt att köpa hela beståndet av nu 105 villor för 100 guldtackor.

Höjer man räntan faller tillväxten.

Därför övergavs guldmyntfoten.

Det finns många gamla sanningar om inflation som behöver revideras, t.ex. att människor inte konsumerar när vi har deflation i dagens värld med tekniska framsteg har vi inte haft några som helst problem att köpa nya datorer, TV-apparater, mobiltelefoner osv trots att priserna på dessa bara faller.

Likaså i dagens värld med enorma kostnader för massinvandring tvingas stat/kommun trycka pengar även i dåliga tider. Sitter man fast i gammalt tänk om inflation förstår jag att man blir förvirrad.

Relationen mellan tillgångsvärden/inflation och hur detta korrelerar med penningmängden är nåt som alla med grundläggande kunskap om ekonomi känner till. Utom du.

Att vi kan producera billigare teknik gör att det blir svårare att mäta inflation. Om ditt abonnemang på telefonen blir lägre/eller bilen får mer utrustning och drar mindre bränsle och ger dig mer för pengarna;hur ska då detta värderas mot att priset på basvaror i hushållet ökar i pris?

Detta är ett intressant spörsmål men det ändrar ju inte grunderna för ekonomiska samband.
En som inte konsumerar enligt priskorgen finner ju att det blir dyrare respektive billigare beroende på våra konsumtionsmönster.

Och det som nu sker är att vi inte får någon tillväxt - dessa nya villor byggs inte - men staten ändå söker öka penningmängden utan tillväxt som motsvarar det.

Nu är du tramsig, det är jag som har påtalat att förmögenheter i kronor späds ut när staten trycker mer pengar men du blundar för det.

Om penningmängden ökar 5% och villorna är fortsatt 100 blir det prisuppgångar om denna penningmängd efterfrågar villor. Om staten ger ut obligationer till attraktiv ränta och denna penningmängd inte ökar efterfrågan så ligger prisnivån kvar.

Det finns ingen direkt korrelation mellan prisnivå och penningmängd.

Bundesbank löste in värdelösa DDR-mark till kursen 1:1 och höjde räntan vilket faktiskt gjorde att andra länder som hade sin valuta knuten till Tyskland tvingades devalvera då de inte tålde denna räntenivå.

Bundesbank ökade penningmängden, höjde räntan, minskade inflationen och stärkte valutan och inflationen knäcktes.

Inte om det finns motsvarande tillväxt till grund för ökad penningmängd.

Har du läst ekonomi?

Ekonomisk grundläggande teori det jag säger. Att du vägrar ta till dig det är ditt problem.

Synd att du fortsätter spama sönder tråden med ditt trams. Trodde du lärt dig något men uppenbarligen inte

Om jag ger ut skuldsedlar motsvarande 1% av min förmögenhet och jag sen jobbar flitigt och skapar tillväxt och med detta som grund ger ut totalt 105 skuldsedlar på ett större förmögenhetsunderlag har de väl inte fallit i pris utan bara i relation till vad jag totalt äger.