Myt att det skulle vara svårt att komma in på Läkarprogrammet?

Jag sökte på skoj på antagningsstatistik för läkarprogrammet och fick mig något av en chock. Man har ju alltid hört att det ska vara så förbaskat hård konkurrens om platserna, men vad jag kan se så ligger antagningspoängen för antagning via högskoleprovskvoten stadigt mellan 1.60 och 1.70. De högsta poängen jag kan se på Karolinska är 1.80, men då måste man titta tillbaks ända till 2016. Övriga lärosäten har snarlika antagningspoäng, Lund ligger i genomsnitt något högre men även där har det inte krävts 1.80 sedan 2017.

Är det något jag missar? Har man markant ökat antalet platser de senaste åren, eller har utbildningen tappat i prestige? Jag tänkte att det kanske krävs intervju också för att avgöra lämplighet, men jag kikade in på KI's webbsida och det verkar som att HP-kvoten och kvoten för alternativ ingång är helt separata.

Är det först på senare år som konkurrensen har avtagit eller har det varit såhär länge? Ifall det nyligen har blivit lättare, vad beror det på? Har utbildningen tappat i kvalitet i och med att det blivit lättare att ta sig in? Jag välkomnar alla analyser av situationen.

Det är färre som får de höga poängen på högskoleprovet. Sedan har man också ökat antal platser i utbildningen.

Prestige och färre som söker.

Inte så konstigt när sjukhuspersonal måste bära skyddsväst på vissa sjukhus samt låsa dörrarna för att undvika stök med "flyktingar".
Eller överfulla sjukhus i rent kaos.

Detta har rapporterats flitigt även i regimmedia. Så mörkertalen är ju enorma om även de nämner ett par exempel för att kunna hävda de visst rapporterar "neutralt".

Skrämmande utveckling av ett yrke där man nu måste sänka kraven.

Om du tror att det är enkelt att få 1.60 på högskoleprovet så är du en riktig jubelidiot. Förövrigt är din analys felaktig, Umeå och Örebro ligger nere på 1.55. Det är fortfarande stenhård konkurrens bland lärosäten. Det som händer är att läkarlinjenerna utvidgas med platser. Förra året beslöt regeringen att 450 nya platser skulle införas på de olika lärosäten.

Det är i full gång och varje år så ökar platserna på linjerna sakta men successivt. Utbildningens kvalite har inget att göra med antal sökande. En annan känd teori bland läkarstudenter är att vissa personer väntar med att söka in till utbildningen då det nya läkarprogrammet snart införs. Jag tror inte att det nya läkarprogrammet kommer att höja konkurrensen utan allt tyder på att antagninspoängen blir lägre och lägre.

Du ska veta att majoriteten av invandrarna avgudar läkare.

Du har en poäng och jag tänkte själv tanken. Detta rör ju dock främst akutmottagningar och i mindre utsträckning vårdcentraler. Dock så är det ju inte nödvändigtvis så att man sänkt kraven, antagningspoängen baseras ju helt och hållet på antalet platser och efterfrågan på dessa.

Då verkar det som att förklaringen ligger i att man ökat antalet platser markant. Det är kanske inte enkelt att få 1.60, men jag hade fått intrycket av att man behövde ligga på 1.90+ eller kanske till och med 2.00 med lottning. Så vill jag minnas att det också varit tidigare, även fast jag får medge att jag inte följt utvecklingen.

Ökat antal platser innebär såklart lägre prestige samt att lönerna också går ner, såvida man inte samtidigt utökar vårdkapaciteten. Vårdbehovet har ju såklart stigit de senaste åren. Personligen så leker jag bara med tanken på att ansöka men om jag skulle utbilda mig till läkare så har jag ingen avsikt att arbeta i Sverige, så att det går inflation i prestigen och att lönerna eventuellt skulle gå ner skulle inte påverka mig, det är endast utbildningens kvalitet och internationella anseende som skulle spela någon roll.

Sen så har såklart högskoleprovet blivit svårare, iallafall för de som har lättare för den verbala delen än den kvantitativa. Jag sänkte själv mitt resultat med 0.15 poäng då jag skrev provet i sin nuvarande form. Så där kan du ha en poäng att det kanske är svårare än man tror. Dock tror jag att fördelningen fortfarande är den samma, bara att resultaten förskjutits till fördel för dem som är duktigare på den kvantitativa delen.

Bra poänger. Som jag nämnde ovan sänkte jag själv mitt resultat när jag skrev det nya provet. Dock tror jag att det fortfarande är lika stor andel som får de höga resultaten, bara det att resultaten har förskjutits till fördel för de som har lättare för den kvantitativa delen.

Om jag tillåter mig att spekulera så gissar jag att de som söker sig till läkarutbildningen i genomsnitt är mer språkligt än matematiskt begåvade, en trend som även stämmer in på kvinnor, som ju söker sig till vårdyrken i mycket högre grad än de söker sig till exempelvis ingenjörsutbildningar. Detta kan resultera i att den grupp som söker läkarprogrammet har missgynnats av omstruktureringen av högskoleprovet och antagningspoängen därmed gått ned. Om min teori stämmer så skulle det innebära att antagningspoängen för tekniskt inriktade utbildningar har stigit, då de kandidater som är tekniskt intresserade antagligen höjt sina resultat då provet kommit att premiera kvantitativa förmågor, jämfört med tidigare.

Senaste åren har det blivit enklare att komma in på utbildningen, mycket lär bero på de allt lägre lönerna som erbjuds.

Det finns annat som är mer intressant för ”högpresterande”, det är väl 50år minst sedan läkaryrket sågs som ett kall?

De går samma framtid till mötes som lärare.

Om kravet är 1,6 innebär det att den med sämst poäng hade 1,6 - alla med 1,6 kom alltså inte in. Eftersom det pendlar mellan 1,6 och 1,7 behöver man 1,7 för att känna sig hyfsad trygg med att komma in. Tittar man sedan på en fördelningstabell ser man följande fördelning (detta är hösten 2019, men det är ju ungefär samma fördelning i alla prov)

1.7: 0,7 %
1,75: 0,5 %
1,8: 0,3 %
1,85: 0,2 %
1,90: 0,2 %
1,95: 0,1 %
2,0: 0,1 %

Totalt alltså 2,1 %

https://www.studera.nu/globalassets/...helaprovet.pdf

Av de som gör högskoleprovet har alltså knappt 98 % dåliga eller inga möjligheter att komma in på läkarprogrammet. Det kan knappast anses speciellt enkelt att hamna i topp två procent, överlag..

Jag kollade upp gamla normeringstabeller sen innan man gjorde om högskoleprovet. Här är normeringstabellen VT2011:

1.5:3,6%
1.6:3,4%
1.7:2,0%
1.8:1,3%
1.9:0,7%
2.0:0,4%

Man kan se att samma spann som du beskriver, 1.70-2.00 motsvarar 4.4%. Motsvarande siffra för HT2010 är 5.9%. Det har alltså blivit mer än dubbelt så svårt att uppnå det intervallet. Jag får erkänna att jag haft fel och att det nya provet inte endast justerats för att lägga mindre vikt vid den verbala provdelen utan även tyckts ha gjorts svårare överlag. Antagligen har man gjort detta för att lättare kunna särskilja mellan de individer som ligger i det högre spannet.

Ser ut som att min frågeställning därmed är besvarad - provet har helt enkelt blivit svårare, även i kombination med att antalet platser har utökats. Känner mig också aningen mindre missnöjd med att ha försämrat mitt resultat före och efter att provet designats om, haha.

Du har fel.

Förklaring; de högre normerade poängen är svårare att nå idag än förr.

1,65-1,75 idag motsvarar 2,0 förr.

Förr kunde du ha 20-30 fel och ändå få 2,0. Med dagens normering får du ha maximalt runt 7-8 fel för att få 2,0.

Därtill; läkarprogrammen hör, tillsammans med HHS och något enstaka Indek program och något enstaka psykologprogram till de svåraste att bli antagen till.

Kort och gott; det är lättare att komma in på 99,8% av andra program och kurser än att bli antagen till läkarprogrammet. Även om man på senare tid har byggt ut antalet platser en hel del.

Och när det gäller Högskoleprovets svårighetsgrad;
- Man har gjort KVANT-delen lättare de senaste 7 åren.
- Man har gjord VERB-delen svårare.
Samtidigt som man har sänkt andelen med de riktigt höga normerade poängen.
Provet har blivit svårare på främst detta sätt; marginalerna! Att du förr kunde ha 20-30 fel för 2,0, men numera enbart ett mycket litet antal.

Antagningspoängen i HP-kvoten har sjunkit för alla program över tid på grund av detta; titta på tex juristprogrammen eller HHG; som förr låg uppe och nosade på 1,7-1,9 men numera är nere runt 1,15-1,45.

Men summa som sagt; det är lättare att komma in på 99,8% av andra program och kurser än att bli antagen till läkarprogrammet.

Vårens Topp 10: Samtliga läkarprogram ligger i absoluta toppen. Finns inga andra program som har högre antagningspoäng.

Höstens Topp 10: Samtliga läkarprogram ligger i absoluta toppen, tillsammans med ytterligare två och HHS.
Övriga över 1700 program att söka ligger lägre i antagningspoäng än läkare.