SAS lanserar vidrig, anti-Skandinavisk reklamfilm

Jag vet vad jag gillar med Sverige men vet samtidigt att det mesta inte är "genuint svenskt". Det är ju helt självklart, potatisen kom på 1700-talet, pizzan på 70-talet, och så vidare och så vidare. Folk reser och kulturer förändras.
Säg det med glimten i ögat och SD blir rasande.

Carl Lindstrand
22 tim ·

En snabb (allt detta tog mig en knapp timme) faktakoll via nätet av SAS påståenden om vad som inte är skandinaviskt avslöjar att de reklamare som anlitats inte förstår sig på research (heller, utöver marknadsföring och kommunikation dvs).

----

PÅSTÅENDE: "Demokrati? Den kan vi tillskriva grekerna"

FAKTA: Sant är att demokrati som styrskick förekom i det antika Grekland så tidigt som på 500-talet f Kr. Men skandinavisk demokrati har egna anor, helt fristående från kontinenten. Världens äldsta parlament återfinns således på Island, där Alltinget grundades år 930. Även i de övriga nordiska länderna förekom olika former av ting och beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. Alla landskap i Sverige praktiserade ting, och exempel är bland annat Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. Ibland omnämns denna form av demokrati som bondedemokrati. Den lokala formen av ting var sockenstämman.

OMDÖME: Halvsanning. Norden har alltså egna unika demokratiska traditioner.

----

PÅSTÅENDE: "Föräldraledighet? Tack, Schweiz."

FAKTA: Sverige var det första landet att införa föräldraledighet för fäder år 1974.

OMDÖME: Falskt. Rimligen avses med "föräldraledighet" ledighet som även omfattar fäder.

---

PÅSTÅENDE: "De ikoniska skandinaviska vindkraftverken uppfanns faktiskt i Persien".

FAKTA: Det första exemplet på vinddrivet maskineri är från Alexandria och det första århundradet. De första praktiska vindkraftverken (som användes för pumpning av vatten och att mala mjöl) är från 700-talets Persien. I Europa började tekniken användas på medeltiden 1000- eller 1100-talet. Danmark använde tekniken särskilt flitigt och runt 1900 fanns omkring 2.500 väderkvarnar som användes för pumpning malning och som totalt uppskattas ha producerat 30 MW.

OMDÖME: Halvsanning. Och halmgubbe. Det brukar knappast påstås att vindkraft uppfanns i Skandinavien.

----

PÅSTÅENDE: "Och vi gjorde den tyska cykeln till en självklarhet i våra städer"

FAKTA: Den första kända designen för en praktiskt användbar cykel utfördes av baronen Baron Karl von Drais, tjänsteman vid dåvarande Storhertigdömet Baden.

OMDÖME: Sant. Men en rejäl halmgubbe. Det hävdas knappast att cykeln är en skandinavisk uppfinning eller ens en unik företeelse för just skandinaviska städer.

---

PÅSTÅENDE "Rågbröd? - Turkiskt"

FAKTA: Sädesslaget råg härstammar ursprungligen från Turkiet (eller rättare sagt det område i Mindre Asien som idag omfattas av staten Turkiet) och kom till Norden via handel. Sädesslaget har brukats i Norden åtminstone sedan 1.000-talet där det har konkurrerat ut vete i stora delar.

OMDÖME: Falskt/halvsanning. Att sädesslaget ursprungligen stammar från det område som idag omfattas av Turkiet är inte samma sak som att det karakteristiska danska rågbröd som avnjuts i Skandinavien är turkiskt.

---

PÅSTÅENDE "Smørrebrød? - Holländskt"

FAKTA: Det finns belägg för att "öppna smörgåsar" förekom i Europa i form av tunna brödskivor som användes som tallrikar under medeltiden. I Skandinavien åt man fisk och kött som konserverats med olika metoder tillsammans med bröd under medeltiden. På 1600-talet nedtecknade den engelske naturvetaren John Ray att man i Holland åt tunt skuret kött på brödskivor som smörats ("belegd broodje").

OMDÖME: Falskt. Det finns inget belägg för att idén om de karakteristiska skandinaviska (särskilt danska) smörgåsarna importerats från just Holland.

---

PÅSTÅENDE: "Lakrits? - Kinesiskt"

FAKTA: Lakrits kommer från roten av Glycyrrhiza Glabra. Den växer idag i ett bälte som sträcker sig över Nordafrika, Mellanöstern och Kina. Växten och dess egenskaper finns beskriven i det kinesiska botaniska verket "Shénnóng Běncǎo Jīng" sammanställt på 200-talet från muntlig tradition.

OMDÖME: Falskt/halmgubbe. Det finns inget särskilt belägg för att lakrits härstammar från just Kina. Vidare hävdar ingen att lakrits skulle härstamma från Skandinavien.

----

PÅSTÅENDE: "Midsommarstången? - Tysk"

FAKTA: Traditionen med majstång i Sverige härstammar förmodligen från Tyskland och kom till Sverige under medeltiden.

OMDÖME: Sant. Även om det skall sägas att midsommarstången, med dess lokala variationer, har fått sitt egna karaktäristiska utseende i Sverige.

----

PÅSTÅENDE: "Ryktet säger att de ursvenska köttbullarna inte alls är så svenska som du kanske tror... utan turkiska"

FAKTA: Köttbullens ursprung är oviss, men det är historiskt bevisat att det serverades köttbullar vid Richard den II:s hov i England på slutet av 1300-talet. Smaksatta köttbullsrecept har också hittats i kokböcker från Bagdad under samma tidsperiod. Maträtter som innehåller passerat (pressat genom en sil) eller hackat kött som formats till bollar är kända från medeltiden i såväl England, genom kokboken "Forme of Cury", som i arabvärlden. Den svenska köttbullen särskiljer sig emellertid genom bland annat kryddningen, storleken på köttbullarna och köttvalet. Den första kända användningen av ordet köttbulle förekommer 1755, i Cajsa Wargs kokbok.

OMDÖME: Falskt. Var SAS fått detta ifrån är oklart. Kanske har man tänkt på kåldolmar (som ju ofta sägs ha sitt ursprung i vindolmar, även om det faktiskt var så att Karl XII befann sig i nuvarande Moldavien och där görs dolmar med kål, precis som de svenska).

----

PÅSTÅENDE: "Till och med "danish" [danska wienerbröd] är inte danskt. - Det är österrikiskt."

FAKTA: Wienerbrödets ursprung tillskrivs ofta en strejk bland bagare i Danmark år 1850. Strejken fick bageriägarna att anställa arbetstagare från andra länder, inklusive sådana från Österrike, som förde med sig sin egen bageritradition. Mathistorikern Bi Skaarup lade istället ansvaret på bagaren Niels Christian Albeck, som år 1845 hade varit på studieresa i Österrike och därifrån tagit med sig tre gesäller. I vart fall blev österrikisk "Plundergebäck" snabbt populär i Danmark och det utvecklades och förfinades av danska bagare. Eftersom lamineringstekniken för "Plunderteig", tidigare var okänd i Danmark och kom från Wien, fick degen heta "wienerdej" och bakelsen "wienerbrød".

OMDÖME: Halvsanning/halmgubbe. Som framgår har bakverket uppkommit och förfinats i Danmark, även om degen den bygger på härstammar från Österrike. Dessutom heter ju bakverket "wienerbröd" i Skandinavien, dvs dess österrikiska rötter är allom väl bekant i Norden.

----

PÅSTÅENDE: "Och Norges stolthet, gemet, uppfanns i själva verket av en amerikan"

FAKTA: Ofta tillskrivs felaktigt norrmannen Johan Vaaler uppfinnandet av gemet. Sant är att han fick patent i Tyskland och USA för ett gem, men detta hade en sämre funktionalitet än det typiska gem som är välkänt idag - och som existerade redan då Vaaler tog sina patent.

OMDÖME: Sant. Även om det är en sanning med modifikation att gemet skulle vara "Norges stolthet" (norrmännen har, för att uttrycka det försiktigt, bra mycket annat att vara stolta över).

---

PÅSTÅENDE: ”Och när vi ändå pratar om det… Amerika, tack för att ni tog de första stegen för att stärka kvinnorättsrörelsen. ”

FAKTA: Eftersom påståendet är så vagt är det svårt att faktakontrollerna. Sannolikt avses Vita Bandet, Woman's Christian Temperance Union (WCTU), är en ekumenisk kvinno- och nykterhetsorganisation grundad 1873 i USA. Den spred sig till Europa och fick en svensk avdelning i Sverige år 1900. År 1902 blev föreningen allmänt känd genom det första nordiska mötet som hölls på Emilie Rathous initiativ. Där underströk hon kvinnans sociala ansvar. Samma år hölls stora rösträttsdemonstrationer över hela Sverige, i Stockholm bildades den första föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Emellertid fanns tidigare rörelser i Skandinavien som förespråkade stärkta rättigheter för kvinnor. Fredrika Bremer anses således vara den svenska kvinnorörelsens främsta pionjär och som författare introducerade hon den realistiska romanen i Sverige. Hennes roman "Hertha" blev opinionsbildande vilket efter en livlig debatt medförde att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rätt att ansöka om att myndighetsförklaras (gifta kvinnor blev myndiga först genom 1921 års lag). Redan under sin livstid var hon internationellt uppmärksammad och hennes böcker såldes över hela Europa. Även i Australien var hon mycket uppskattad.

OMDÖME: Halvsanning.