Kommunkrisen sprider sig nu igenom Sverige.

I fall du bygger bostäder så växer BNP, och bostadsbyggandet hade nog inte kommit igång om det inte vore för flyktinginvandring. Men på samma sätt hade du kunnat öka BNPn om du istället för bostäder hade byggt t.ex. höghastighetsjärnväg, tunnelbanor, tunnel/bro till Finland, fjärde generationens kärnkraftverk osv.

När man säger att vi har BNP-tillväxt tack vare flyktingindustrin, så har man tydligen inte fattat att vi hade kunnat ha samma om inte högre BNP-tillväxt om vi lagt pengarna på någonting annat. Nyanlända flyktingar jobbar inte, de konsumerar offentliga medel. Därför är det direkt felaktigt att påstå att vår BNP-tillväxt beror på dessa, då de endast är en form av offentlig konsumtion som hade konsumerats/investerats oavsett, och då sannolikt på ett mer BNP-skapande sätt än t.ex. import av mat.

BNP = Konsumtion + Investeringar + Export - Import

Så länge flyktingar nettokonsumerar offentliga medel så skapar de ingen BNP-tillväxt som vi inte hade haft om de inte kommit till Sverige, eftersom man måste anta att dessa offentliga medel hade konsumerats/investerats på något annat. Förvärvsfrekvensen för flyktingar som anlände till Sverige 2000 når 50 % först efter 8 år (1). Flyktingar bidrar mao inte till BNPn förrän minst 8 år eftersom de tar minst lika mycket offentliga medel i anslag som de för in i systemet. Antagligen krävs det mer än 50 % förvärvsfrekvens för att de ska föra in lika mycket medel som de tar ut ur det offentliga systemet så tiden är längre än 8 år.

Det innebär att om man påstår att BNP-tillväxten i år beror på att vi tagit emot flyktingar, så förstår man inte en av grundpremisserna för BWF, dvs i grunden, att konsumtion på ett krossat glasfönster hade konsumerats på något annat om pojken inte brutit fönsterrutan. Hade så inte varit fallet, så hade ju BWF inte varit en fallasi, då hade det ju faktiskt varit så att man stimulerar ekonomin genom att krossa en ruta.

(1) https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/forvarvsfrekvens-efter-vistelsetid-och-utbildningsniva/

HÄR kan du läsa om skillnaden:
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/fastighetsavgiftochfastighetsskatt.4.69ef368911e13 04a625800013531.html

Kalla dig själv "idiot" 30 gånger och fasta resten av dygnet.
/Din biktfader.

Så när dina kommunistiska borgarpolitiker DÖPER OM en skatt till avgift, så försvinner den inuti din kraniumgröt? ArbetsgivarAVGIFTEN är väl inte heller någon inkomstskatt enligt dig, trots att den av arbetsgivaren betalas in till samma konto i Skatteverket som övrig inkomstskatt och läggs i samma kassapott hos staten som alla andra skatter.

Du när du stöter på ett av dina borgare importerat arapgäng, får en kniv i magen(och därför måste leva med en påse för bajs och kiss resten av livet) och en spark över ögonen:
"- Är detta ett rån?"
"- Nä, det är en avgift."
"- Vad bra!"

Äntligen börjar du visa en viss förståelse för de problem som tråden handlar om. Jag tycker att du ska läsa trådstarten och fundera över vad den innebär ur ett helhetsperspektiv.

Nationalekonomi handlar i slutändan om att välja hur knappa resurser ska användas:

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Utgångspunkten är vanligen att resurser är knappa, varför alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser utan det är nödvändigt att välja.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalekonomi

Den stora invandringen är ett politiskt val som nu får stora konsekvenser för landet. En ytterligare artikel bland många som tar upp problemen med många kommuners ekonomi:
2019-10-18: Kommunernas ekonomiska kris är redan här

Det kom inte som någon chock att ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting innehöll en dyster prognos. De stora underskotten i många kommuners ekonomier har den senaste tiden seglat upp som en av de stora frågorna i den svenska politiken.

De överskott som genererats under högkonjunkturen räcker inte för att hålla budgeten när kostnaderna ökar. Många kommuner har fått tillfälliga tillskott från staten för flyktingmottagande, men när dessa pengar försvinner efter etableringsperioden stiger underskotten igen.

Skattehöjningar planeras på många håll, och regeringen höjer statsbidragen, men ändå är prognosen att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023. En kartläggning av DN (16/10) visar att fyra av fem kommuner tvingas skära ner nästa år.

https://www.gp.se/ledare/kommunernas-ekonomiska-kris-%C3%A4r-redan-h%C3%A4r-1.19259191

Kommer besparingar på service och skattehöjningar få konsekvenser?

Äntligen börjar du visa en viss förståelse för de problem som tråden handlar om. Jag tycker att du ska läsa trådstarten och fundera över vad den innebär ur ett helhetsperspektiv.

Nationalekonomi handlar i slutändan om att välja hur knappa resurser ska användas:

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Utgångspunkten är vanligen att resurser är knappa, varför alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser utan det är nödvändigt att välja.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalekonomi

Den stora invandringen är ett politiskt val som nu får stora konsekvenser för landet. En ytterligare artikel bland många som tar upp problemen med många kommuners ekonomi:
2019-10-18: Kommunernas ekonomiska kris är redan här

Det kom inte som någon chock att ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting innehöll en dyster prognos. De stora underskotten i många kommuners ekonomier har den senaste tiden seglat upp som en av de stora frågorna i den svenska politiken.

De överskott som genererats under högkonjunkturen räcker inte för att hålla budgeten när kostnaderna ökar. Många kommuner har fått tillfälliga tillskott från staten för flyktingmottagande, men när dessa pengar försvinner efter etableringsperioden stiger underskotten igen.

Skattehöjningar planeras på många håll, och regeringen höjer statsbidragen, men ändå är prognosen att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023. En kartläggning av DN (16/10) visar att fyra av fem kommuner tvingas skära ner nästa år.

https://www.gp.se/ledare/kommunernas-ekonomiska-kris-%C3%A4r-redan-h%C3%A4r-1.19259191

Kommer besparingar på service och skattehöjningar få konsekvenser?

Äntligen börjar du visa en viss förståelse för de problem som tråden handlar om. Jag tycker att du ska läsa trådstarten och fundera över vad den innebär ur ett helhetsperspektiv.

Nationalekonomi handlar i slutändan om att välja hur knappa resurser ska användas:

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Utgångspunkten är vanligen att resurser är knappa, varför alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser utan det är nödvändigt att välja.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalekonomi

Den stora invandringen är ett politiskt val som nu får stora konsekvenser för landet. En ytterligare artikel bland många som tar upp problemen med många kommuners ekonomi:
2019-10-18: Kommunernas ekonomiska kris är redan här

Det kom inte som någon chock att ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting innehöll en dyster prognos. De stora underskotten i många kommuners ekonomier har den senaste tiden seglat upp som en av de stora frågorna i den svenska politiken.

De överskott som genererats under högkonjunkturen räcker inte för att hålla budgeten när kostnaderna ökar. Många kommuner har fått tillfälliga tillskott från staten för flyktingmottagande, men när dessa pengar försvinner efter etableringsperioden stiger underskotten igen.

Skattehöjningar planeras på många håll, och regeringen höjer statsbidragen, men ändå är prognosen att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023. En kartläggning av DN (16/10) visar att fyra av fem kommuner tvingas skära ner nästa år.

https://www.gp.se/ledare/kommunernas-ekonomiska-kris-%C3%A4r-redan-h%C3%A4r-1.19259191

Kommer besparingar på service och skattehöjningar få konsekvenser?

43 miljarder i underskott om inget oväntat inträffar. I en lågkonjuktur kan underskottet vara 100-150 miljarder....

43 miljarder kr förutsätter att man fortsätter öka kostnaderna så att kostnaden/invånare är samma som idag. Har sagt det förut men det finns ingen kommunkris. Bara en allmän ovilja att rätta munnen efter matsäcken.

Några synonymer till kris är: svår period, svår tid, kritisk situation, svårt läge; dåligt tillstånd, förlamning.
https://www.synonymer.se/sv-syn/kris

Jag tror att de flesta förnuftigt tänkande människor instämmer i att det är ett hyfsat svårt läge för många kommuner och för Sverige som helhet.

Hur definierar du ”munnen” och ”matsäcken” i din liknelse?

Hyfsat svårt läge för många (små)kommuner är sannerligen inte detsamma som det du tjatat om dvs nationell kris, nationalekonomisk katastrof eller vad du nu har sagt för dumheter. Dessa stora underskott som du mfl oroar er över är bara kalkyler över vad som händer om kommunerna fortsätter öka kostnaderna trots att inkomsterna inte följer med. Detta kallar (röda) kommunpolitiker för en kris.

Liknelsens betydelse är fö att anpassa utgifterna efter inkomsterna.

Du fortsätter att avleda och kringgå trådens ämne med tomma ord och oförskämdheter.

Att ”rätta munnen efter matsäcken” eller ”anpassa utgifterna efter inkomsterna” är självklarheter som dessutom ges implicit av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Frågan är HUR det ska vara möjligt att dels fullgöra välfärdsuppdraget och dels finansiera den stora invandringen. VILKA blir konsekvenserna?

Om kommunerna inte kan fullgöra det lagstadgade välfärdsuppdraget är det rimligen en nationalekonomisk kris.

Att Sverige överhuvudtaget har hamnat i det här läget avslöjar en sådan häpnadsväckande inkompetens hos landets ledning att jag anser det fullt rimligt att betrakta det som en nationalekonomisk (och i många fall mänsklig) katastrof. Nuvarande situation har skapats helt i onödan av makthavare som dels inte klarat förvaltningsuppdraget och dels tvingat på oss en massinvandring som är oförenlig med välfärdsstaten. Att debattera ordval är dock knappast ämnet för tråden.