Reuters hade under en måndagen en artikel där man skriver att USAs försvarsminister Mark Esper under måndagen ska ha sagt att USA inte har några planer på att dra ut sina trupper ut ur Irak. Detta efter det att Reuters och andra medier först hade rapporterat om ett brev från USAs militär till tjänstemän i Irak som sade att man skulle göra truppförflyttningar i landet som en förberedelse inför att man ska lämna landet.
I brevet så stod det att den USA-ledda koalitionens styrkor skulle använda sig av helikoptrar för att evakuera. Ett flertal kunde under måndagskvällen höras flyga över Bagdad. Det ska dock inte vara klart om det var relaterat till det som stod i brevet. Brevets autenticitet, vilket hade adresserats till Iraks försvarsdepartements Combined Joint Operatiosn Baghdad, och signerats av en amerikansk general, hade bekräftats till Reuters av en källa inom Iraks militär.
Brevet hade undertecknats av brigadgeneralen i USAs marinkår, William Seely lll, som är den beslutsfattande generalen i den USA-ledda koalitionen som strider mot Islamiska staten. "Sir, med hänsyn till republiken Iraks suveränitet och som Iraks parlament och premiärministern har begärt, så kommer CJTF-OIR att förflytta trupper under de närmaste dagarna och veckorna för att förbereda för kommande förflyttningar," ska det ha stått i början av brevet. "Vi respekterar erat självständiga beslut att beordra våran avresa," ska det även ha stått i brevet.
Brevet ska ha lett till förvirring angående framtiden för USAs trupper i Irak, vilka är ungefär 5000. "Det har överhuvudtaget inte fattats något beslut om att lämna Irak," ska Esper ha sagt till journalister vid Pentagon efter det att han fått frågan om brevet. Han ska ha tillagt att det inte fanns några planer på att lämna, och ska ska ha tillagt att USA fortfarande var förpliktigade att stå emot Islamiska staten i Irak, tillsammans med Amerikans allierade och samarbetspartners.
Esper ska ha sagt att brevet var ett svagt formulerat dokument som endast underströk att de amerikanska trupperna skulle öka sin rörlighet. "Jag känner inte till det där brevet. Vi försöker att få reda på varifrån det kommer, vad det handlar om. Men det har inte beslutats om att lämna Irak, punkt slut.
"Dåligt formulerat, och antyder ett tillbakadragande. Det är inte vad som sker," ska USAs armégeneral (US Army general), Mark Milley, ordföranden vid militärens Joint Chiefs of Staff, ha sagt, och understruckit att inget tillbakadragande var planerat.
Brevet uppmärksammades en dag efter det att Irans krav på att USA lämnar regionen aktualiserades när Iraks parlament röstade igenom en resolution som uppmanade alla utländska trupper att lämna landet. Iraks premiärminister Adel Abdul Mahdi ska under måndagen ha sagt till USAs ambassadör i Bagdad att båda nationerna behövde att genomföra det beslut som Iraks parlament hade fattat. Detta ska premiärministerns kansli ha sagt i ett uttalande, utan att tala om någon tidslinje.
Händelserna sker efter fredagens drönarattack i Bagdad, beordrad av USAs president Donald Trump, som dödade Irans militära befälhavare Qassem Soleimani. Washington beskyllde Soleimani för attacker mot amerikanska styrkor och dess allierade. Man nämner att Soleimani ansågs av många vara Irans näst mäktiga person, efter den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei.
Khamenei, 80, ska ha under måndagen lett bönerna vid Soleimanis begravning i den iranska huvudstaden, Teheran, och man skriver att han ska ha gråtit av sorg allt medan hundratusentals sörjande gick längs gatorna för att närvara. Man skriver att Soleimani, 62, var en nationell hjälte Iran, även för många av dem som inte anser sig vara anhängare till Irans religösa styre.
Flygfoto ska ha visat enorma folkmassor, varav många var klädda i svart, gå längs gatorna i Teheran, ropandes "Död åt Amerika!," vilket man skriver visar på att det råder nationell enighet efter det att de i november rådde protester mot regeringen, under vilka många dog. Folksamlingen, ska enligt artikeln ha påmint om den folksamling som samlades 1989 vid begravningen av grundaren av Islamiska republiken, Ayatollah Ruhollah Khamonei.
Man skriver vidare att dödandet av Soleimani har lett oro runt om i världen om att en stor konflikt kan komma flamma upp mellan USA och Iran. Trump ska under lördagen ha lovat att anfalla 52 mål i Iran, inklusive kulturella mål, ifall Iran utför vedergällningsattacker mot amerikaner eller amerikanska tillgångar. Han ska ha återupprepat sitt hot under söndagen, men amerikanska tjänstemän ska dock ha försökt att tona ned hans referens vad gäller kulturella mål.
De 52 målen, ska Trump ha sagt, represeneterar det antal amerikaner som hölls som gisslan under 444 dagar under den iranska revolutionen 1979. Trump ska också ha skrivit på Twitter vad Vita huset tidigare hade nämnt, att:"Iran kommer aldrig att ha kärnvapen," men ska inte ha gett några ytterligare detaljer.
Irans president Hassan Rouhani ska under måndagen på Twitter ha svarat på Trumps utspel och skrivit: "Hota aldrig den iranska nationen." Han ska även ha skrivit: "De som refererar till siffran 52 borde också komma ihåg siffran 290 #IR655," och refererat nedskjutandet av ett Iranskt passagerarflygplan av USA 1988 där 290 personer omkom.
Irans general Esmail Ghaani, Soleimanis efterträdare som befälhavare över Quds Forces, Revolutionära gardets elitstyrka med ansvar för operationer utanför Iran, ska ha lovat att "fortsätta martyren Soleimanis arbete så starkt som innan med hjälp av Gud, och i utbyte mot hans martyrskap så har vi målet att få ut Amerika ur regionen." "Gud den allmäktiga har lovat att utkräva martyren Soleimanis hämnd," ska han ha sagt till statstelevisionen. "Självklart kommer åtgärder att tas till."
Andra politiska och militära ledare har gjort liknande, och ospecificerade hot. Iran, vilket ligger i centrum för oljetransporter från gulfstaterna (Persiska viken) (key Gulf oil shipping route), har ett antal proxy styrkor (allierade) runt om i regioenen som skulle kunna agera åt dem.
Man avslutar artikeln med att skriva att Iran skapade en del oro under söndagen genom att meddela att man upphör med alla begränsningar vad gäller anrikningen av uran, vilket är ett steg tillbaka från de förpliktelser man gav i det kärnkraftsavtal man ingick med ett antal stormakter 2015. Man ingick i avtalet för att få lättnader i de snaktioner man hade emot sig i utbyte mot att man bromsade sitt kärnkraftsprogram. Trump drog ur USA ur avtalet 2018.
Frankrikes utrikesminister ska som svar på Irans meddelande ha sagt att innehållet i kärnkraftsavtalet sakta höll på att upphöra, och att de europeiska länderna i avtalet de närmaste dagarna skulle besluta huruvida man skulle starta en process med en tvistlösningsmekanism som kunde leda till ett återinförande av FN sanktioner mot Iran, vilka hade lyfts i kärnkraftsavtalet.
https://www.reuters.com/article/us-i...-idUSKBN1Z50KU
Här är karta där Bagdad och Teheran är markerade:
https://www.google.com/maps/dir/bagh...35.6891975!3e4