Jag såg nu att denna gamla text delades runt på Twatter:
Citat:
Och ja JAG VET, jag vet att det behövs nya bostäder, att det är bostadsbrist och att det suger att jag tänker mer på mig själv och mina behov just nu men det finns väl för fan ett mellanting mellan den lantliga idyll i skogsmiljö med 200 hushåll som Segersäng är nu och 10,000 bostäder? Jag är ju inte emot utbyggnad eller utveckling (tvärtom!) – jag ser gärna att det byggs mer boenden här och en affär och en skola hade inte skadat – men vi flyttade ju hit för att komma bort från stan och den otrygghet som jag kände där och det känns läskigt när de planerar att förvandla idyllen till dels en byggplats under många år och dels till en stor stad.
De av oss om bor här uppskattar ju just den här närheten till naturen, att det är tryggt och lungt, att våra barn kan springa fritt mellan husen – även de små barnen, att vi har koll på samt känner varandra och att brottsligheten är noll. Ja det är lite sektigt här men det är underbart!
http://postpatriarkatet.nu/uncategorized/2017_october_nej-till-miljonprojekt-i-segersang-2/
Det är såklart absolut inte fel att känna som Lady Dahmer gör, precis som det inte är fel att vara hemmafru. Men är det ärligt talat något med denna människas handlingar som går ihop med den position som hon påstår sig ha politiskt? Någonstans så borde väl kretsarna i huvudet gå när man lever precis motsatsen till det man faktiskt påstår sig vilja stå för?
NIMBY, thy name is Natashja.
