2012-04-24, 15:35
#15
Citat:
Det var ju lite därför jag la till att det kanske är bättre att tala om de flesta dialekter i dåtid, hur sorgligt det än är. Jag kanske inte var tydlig nog med det. Jag borde nog också ha varit tydlig med att gränsen "Uppland" bör tas med en stor nypa salt, men när det frågas om just Uppland så tar man ju såklart upp de tendenser som finns eller har funnits inom landskapets gränser.
Ursprungligen postat av Hamilkar
Större delen och större delen... Ytmässigt måste det väl vara en klart mindre del? Upp till Uppsala, ungefär. Sen ska man ha klart för sig att de där läroboksformerna du citerar i din tidigare postning förmodligen dog ut nån gång på sextiotalet och således inte är så användbara för att karakterisera dagens uppländska - alldeles bortsett från att uppländskan inte är, och aldrig har varit, ens tillnärmelsevis dialektalt enhetlig - det är ett stort och folkrikt landskap.
Jag vart iaf någorlunda glad när jag såg avsnittet om Uppland. Framförallt gillade jag gubbarna på Gräso. Att en traditionell dialekt fanns kvar där hade jag en någorlunda aning om iaf, men det var trevligt att få höra den på TV
.
Citat:
För den som är intresserad av ibak/ifram så kan ni titta på den här kartan:
Ursprungligen postat av Synbarken
- "Ja la den i bak"
http://i.imgur.com/897S6.jpg
__________________
Senast redigerad av Gonzoman 2012-04-24 kl. 15:49.
Senast redigerad av Gonzoman 2012-04-24 kl. 15:49.
2013-04-15, 23:21
#16
Citat:
Ursprungligen postat av Gonzoman
Självklart finns det en Uppländska dialektgrupp. Fast det är möjligt att fanns är ett bättre ordval, då jag inte vet hur pass många som faktiskt talar genuin Uppländska i Uppland idag. Som de flesta traditionella dialekterna har Uppländskan både tjockt l och ô (som härstammar från kort o och u) samt bortfall av ändelse-n i feminina ord. Här är några lite mer specifika drag:
Det finns såklart mer än sådär. Får se om jag orkar lägga till mer
.
Nåt som verkar leva kvar i den rikssvenska Uppländskan är bortfall av ändelse-t och försvagning av preteritumändelsen -ade till -a, bland annat. Hursomhelst ska det bli spännande att se vad Lindström kan tänkas hitta.
- hårt /g/ i förbindelserna rg lg gd; det heter alltså varg, älg och högd med hårt /g/ och inte /j/
- på vissa håll bortfall av initialt /h/; det heter således and och inte hand
- a blir å framför förbindelsen nk på vissa håll; sångk "sank"
- bibehållet obetonat i och y; himmil "himmel", bitin "biten"
- försvagat slut-a till ä; flickä "flicka"
- hårt g- och k-ljud framför främre vokaler; kylä "kyla", gift "gift"
Det finns såklart mer än sådär. Får se om jag orkar lägga till mer
.Nåt som verkar leva kvar i den rikssvenska Uppländskan är bortfall av ändelse-t och försvagning av preteritumändelsen -ade till -a, bland annat. Hursomhelst ska det bli spännande att se vad Lindström kan tänkas hitta.
Jag bor i gimo 5 mil norr om uppsala å de me t- stämmer men asså inte fan säger man varG. :s men nåt ja säger e norrlÄnnska å väldigt norrländskt. E från alunda där man tydligen enligt utomstående har lite norrländs dialekt.
__________________
Senast redigerad av flaes 2015-09-16 kl. 21:08.
Senast redigerad av flaes 2015-09-16 kl. 21:08.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera