Citat:
Ursprungligen postat av
Pansarvecket
Okej, jag ger dig att du kanske svarade på den fråga jag ställde delvis och jag får själv ta på mig att den inte var mer tydlig eller bred.
Man brukar säga att vi är inne på den tredje eller fjärde vågens feminism nu. Ifrån kvinnorättsrörelser, till dessa parallellt med suffragetterna, till kvinnorättsrörelser igen, de första (enligt min definition feministerna som började sent sextiotal) men som räknas som andra vågens feminister. Dessa togs sen över av tredje vågens feminister när kvinnorättsrörelserna lade ner i slutet av sjuttiotalet, för att ersättas av sjw'ernas variant idag med intersektionaliteten som främsta ledstjärna.
Alla de här stegen har haft sin egna agenda som blivit den rådande samtidens stora snackisar.
Jag vet inte hur mycket du lyssnat på Camille Paglia, Christina Hoff Somers och Janice Fiamengo.
Jag har hört ganska många timmar på dem och såvitt jag kan se, kallar de sig av en outgrundlig anledning fortfarande feminister fast deras budskap både är mer intellektuella och insatta än de flesta motgrupperingarnas argument.
Jag har svårt att inte uppskatta vad dessa feminister säger. Och särskilt Camille Paglias syn på vad som krävs för samexistens mellan kvinnor och män är lärorika.
Om du ids eller orkar, kan du tänka dig att lyssna på vad de har att säga, så kan vi ta det till nästa nivå efteråt?
Mitt förslag:
https://youtu.be/v-hIVnmUdXM
Jag har inte lyssnat på hela kan jag säga, den var för lång. Men på det stora hela är det inte så att jag är motståndare mot vad de säger. Jag har aldrig varit det och jag förstår inte hur du har fått den uppfattningen, om du har det. Jag kallar heller inte mig själv feminist.
Men detta spelar egentligen ingen roll. Vad som spelar roll är hur man väljer att tackla situationen. Jag har oerhört svårt att förstå denna totala hängivelse jag kan se hos dig med flera kring ett visst område eller ställningstagande. Du verkar ibland ofömögen att ta ställning till sakfrågor därför att allting överskuggas av feminismen.
Jag kan se att mycket JP och Camille pratar om stämmer och det är inte raketforskning precis. Men bara för det betyder det inte att jag inte kan anse i vissa sakfrågor att feminister kan ha rätt. Jag avskyr inte allt de säger när de öppnar munnen bara för att de är feminister.
Precis som att en nazist skulle kunna ha en vettig åsikt, även om jag nu anser att deras grundideologi är åt helvete.
Varför hänger du upp dig på ordet feminist? Om de inte är feminist till uppfattningen så är de ju inte det. Problemet är att ordet feminist betyder för mycket, ett ord med så bred betydelse vetefasen om vi har skådat många gånger i historien hittills.
Nu vet jag att du anser att det bara har en betydelse men så är det inte i allmänhet och alla andra lever inte efter samma åsikter som du. Slår du upp ordet får du en betydelse och sen har du en himla massa beskrivningar av förgreningar.
Vad som är svårt med dig är att eftersom du är totalt insnöad på att allting feminister talar om ska hatas, så blir du deras direkta motpol. Oavsett vad man säger, så säger du att män har det värre, trots att alla vet att så är inte fallet i varenda sakfråga.
Om vi istället kunde prata om de saker som faktiskt väger över till mäns nackdel, och vilka problem feminismen ställer till i samhället utan att prata om att kvinnor som grupp är korkade, narcissistiska, onda och liknande, hade vi kunnat diskutera konstruktivt. Men det går inte verkar det som, eftersom allting landar i att männen har det värre, oavsett fråga.