Vissa skulle ha sagt att jag failar och det gör jag kanske. Men igår var jag sååå nära att dra i bananen framför lite porr. Grövsta porren man kan tänka sig också, 18-årig tjej som blev gangbangad av ett par svarta män.
Fördelar av att inte ha dragit i bananen nu på cirka 24 dagar.
1. Tänker inte hela tiden på att just dra i bananen - detta är en STOR fördel. För är man tvångsmässig så kommer det alltid att vara så att man vill göra det man åtrår. Sitta och läsa blir då bara att "inte runka".
2. Tänker inte hela jävla tiden på hur jag mår, hur bra jag borde må. Detta är hedonismens fälla!
3. Blir varken uttråkad eller får de där riktigt jobbiga trötthetskänslorna av att vara utanför hemmet.
Jag är i vart fall HELT ÖVERTYGAD om att runka är precis som vilken annan drog som helst, man frigör substanser och det är skönt i stunden. MEN hjärnan är inte skapad för att bli lurad, och den har 1000-tals generationers erfarenhet. Att tro att man kan optimera måendet med droger är trams, dagen vi förstår hjärnan kommer det att gå att fixa förhöjd daglig njutning, men innan dess handlar allting bara om hur man portionerar ut det.
RUNKA och få en kick där och då men bli slöare under resten av dagen
ELLER inte runka och må ett snäpp bättre resterande dag.
Finns inga superkrafter, finns inga gömda skatter, visst det kan vara så att det tar en viss tid att göra sig av med beroendet, hur länge vet jag inte, gällande droger varierar det där oerhört.
Detta är mina slutsatser och de står jag för. Som det är nu ser jag dock inte hur jag någonsin kommer att kunna avstå från framtida runkar, här och nu har jag ett mål, denna månaden ska jag klara. Men helt ärligt har jag svårt att tänka långsiktigt, går det? Är här någon som tänker att de aldrig mera ska runka? Hur hanterar ni då maktlösheten. Detta må låta lite barnsligt men bara känslan av att vara förbjuden att göra något gör mig liksom triggad, då vill jag göra det. "Aldrig" är ett ord jag inte klarar av.
Fördelar av att inte ha dragit i bananen nu på cirka 24 dagar.
1. Tänker inte hela tiden på att just dra i bananen - detta är en STOR fördel. För är man tvångsmässig så kommer det alltid att vara så att man vill göra det man åtrår. Sitta och läsa blir då bara att "inte runka".
2. Tänker inte hela jävla tiden på hur jag mår, hur bra jag borde må. Detta är hedonismens fälla!
3. Blir varken uttråkad eller får de där riktigt jobbiga trötthetskänslorna av att vara utanför hemmet.
Jag är i vart fall HELT ÖVERTYGAD om att runka är precis som vilken annan drog som helst, man frigör substanser och det är skönt i stunden. MEN hjärnan är inte skapad för att bli lurad, och den har 1000-tals generationers erfarenhet. Att tro att man kan optimera måendet med droger är trams, dagen vi förstår hjärnan kommer det att gå att fixa förhöjd daglig njutning, men innan dess handlar allting bara om hur man portionerar ut det.
RUNKA och få en kick där och då men bli slöare under resten av dagen
ELLER inte runka och må ett snäpp bättre resterande dag.
Finns inga superkrafter, finns inga gömda skatter, visst det kan vara så att det tar en viss tid att göra sig av med beroendet, hur länge vet jag inte, gällande droger varierar det där oerhört.
Detta är mina slutsatser och de står jag för. Som det är nu ser jag dock inte hur jag någonsin kommer att kunna avstå från framtida runkar, här och nu har jag ett mål, denna månaden ska jag klara. Men helt ärligt har jag svårt att tänka långsiktigt, går det? Är här någon som tänker att de aldrig mera ska runka? Hur hanterar ni då maktlösheten. Detta må låta lite barnsligt men bara känslan av att vara förbjuden att göra något gör mig liksom triggad, då vill jag göra det. "Aldrig" är ett ord jag inte klarar av.