Tydligen har ett par kulturarbetare och journalister bjudit in en kille vid namn Patrik Forsén, grundare till den högerorienterade föreningen Nordisk Ungdom, till något seminarium på ett bibliotek. Det visar sig att Patrik Forsén har en magisterexamen i statsvetenskap från Försvarshögskolan är och är tämligen bildad. Om jag förstår den liberala pressens (Flamman, Expressen och Arbetet) upprördhet så handlar det om att det är livsfarligt att samtala med ”extremhögern”. Jag har själv ingen koll på Nordisk Ungdom och aldrig läst något av dem eller hört något om deras aktivitet så jag kan inte bedöma vem Patrik Forsén är och vad han står för. Vad jag däremot kan bedöma är reaktionerna från tidningen Arbetet, Expressen oh Arbetet. Några intellektuella samtal får inte förekomma. Det är tydligen bättre att Nordisk Ungdom slåss med den liberala organisationen ANTIFA på gatorna än seriösa diskussioner i borgerlig andakt på bibliotek.
http://flamman.se/a/bibliotekschef-s...sociala-medier
https://arbetet.se/2018/12/03/vad-ka...-hogerextrema/
https://www.expressen.se/kultur/ide/...rieverksamhet/
Jag tycker ändå att arbetets beskrivning är rätt intressant. Det visar sig att en kulturskribent har sagt att journalistiken styrs av ekonomer (hänvisning till nyliberalismen). Tidningen Arbetet hävdar att det är en ”konspirationsteori” och att all form av diskussion om mediernas centraliserade ägande skall vara förbjudet att diskutera. Upprördheten forsätter. Tydligen har någon kulturarbetare sagt att han inte gillar censur och bojkotter (ungefär det som Åsa Linderborg har sagt) vilket får tidningen Arbetet gå i taket. Arbetet konstaterar;
Citat:
- De jobbar så hårt med att försöka mötas med honom i det goda samtalet att de tappar kontrollen över var på kartan de faktiskt möts. De är analytiskt teoretiska – han ideologisk fascist som hämtat sin information från mjölkpaket och alternativa nyhetssajter. Därför landar de på hans planhalva. Bitvis är det upprörande hur sanslöst illa rustade Johansson, Oscarson och Berg är för att hantera situationen de satt sig i. De tycks ha en tilltro till att de pratar med en ädel vilde. Det hela påminner om naiviteten hos missionären som dödades av urinvånare på Norra Sentinel. Jag tror det är viktigt att se över strategierna. Den här problematiken kommer förmodligen bli allt vanligare. Debatten är långtifrån över. Det finns också en oroande utveckling där delar av vänstern som känt sig sårade av den oklara politiska krets som kallas identitetspolitik tenderar att söka sig till samtal med extremhögern. Ser samtalen ut så här kommer inget gott ur detta
https://arbetet.se/2018/12/03/vad-ka...-hogerextrema/
Detta vittnar om hur liberaler ser på just den civiliserade debatten. De klarar inte av att föra intellektuella samtal och därför skall inga samtal få föras och om de förs skall det handla om att någon journalist sticker upp en mikrofon i någons ansikte och sedan berättar att de har ”infiltrerat” rörelsen. Man undrar om det inte är bättre att liberalerna faktiskt lär sig att diskutera med människor istället för att ta till våld eller oseriösa metoder. Vad är det som Arbetet är rädda för? Att de skall förlora debatten som de gjorde med Sverigedemokraterna? Uppenbarligen eftersom att Arbetet hävdar att försämrade livsinkomster för unga vuxna är en ”konspirationsteori”. Uppenbarligen handlar det om just Arbetets ovilja att diskutera uppenbara växande sociala problem hos dem födda på 1970-talet och senare. Detta är förvisso inte så konstigt eftersom liberala organisationer som LO och deras tidning arbetet är rätt ointresserade av sociala problem som uppkommer genom globalisering.
En intressant vinkel är som sagt att den traditionella klassiskt marxistiska och icke-liberala vänstern har tröttnat på liberalerna. Det tar Arbetet upp – och anser att detta är fullkomligt livsfarligt att så få ske. De resonerar som så att "kommunisterna" skall tillbaka in i garderoben. Detta förklarar allt spottande på de här journalisterna och kulturarbetarna. Jag undrar faktiskt vad LO-medlemmarna får ut av att betala för tidningar som Arbetet, Dagens Arena och den typen av tidningar. Vem skriver de för? Det står dock rätt klart vad LO-bossen tycker och han har i princip ingen som helst respekt för den lilla enskilda arbetaren överhuvudtaget. I synnerhet inte den svenska arbetaren. Från en intervju från den egna tidningen arbetet;
Citat:
Du har kallats för frihandelskramare. Hur bra landar det här på kongressen där det finns fack som är emot frihandel?
– Ja, det finns sådana fack här men vi kan säga så här: frihandelsavtalet mellan EU och Kanada hade inte kommit till stånd om det inte varit för fackföreningsrörelsen i Europa och Kanada. Det hade då inte funnits någon kraft som hade tryckt på de länder som är negativa till frihandel. – Men i WTO och frihandelsförhandlingar så spelar facken ofta en väldigt viktig roll. Men visst, det är inte okontroversiellt.
Många inom facket som är kritiska är det av erfarenheter från hemmaplan där jobb har flyttats ut och de har fått en sämre situation för sina löntagare. Det vore naivt att säga att de inte drabbats av globaliseringen, för det har de.
Får du skit från fackliga företrädare här för din positiva syn på frihandel?
– Ja, jag får skit för vår frihandelslinje. Men det är egentligen fler som är kritiska inom Europafacket än här. Men det beror nog på att i Europa har frågan varit mer konkret eftersom vi förhandlat om TTIP och CETA-avtalet. Brett över världen finns dock ett starkt stöd för frihandel, som till exempel i Japan och Sydkorea, så vi är inte ensamma om vår syn.
ITUC vill genomföra en ”grön och rättvis” förändring av ekonomin – en ”just transition” – men vad säger du till de arbetare inom fordonsindustrin som riskerar att bli av med jobben då elmotorer håller på att slå igenom?
– Det är så vid varje teknikomställning. Vi inte kan garantera varje enskilt jobb. På Volvo Cars i Göteborg har det redan nu inletts en sådan diskussion. Det är ju precis som du säger att de flesta experter tror att bilindustrin behöver mycket mindre folk när förbränningsmotorn ersätts av en elmotorn. Den har ju mycket färre detaljer och är enklare att sätta dit. Men vi har fått information från vår metallklubb på Volvo om hur de ser på omskolning så att de anställda kan ta mer komplicerade jobb i en mer automatiserad industri. –
Vi är inte emot förändringar och tänker inte låta den gröna omställningen stanna av på grund av det.
Jag kan förstå den långsiktigt idéen om att LO ingår i en internationell rörelse och det som är bra för den globalt även leder till positiva effekter i Sverige. Men om vi tänker kortsiktigt. Påverkas svenska löntagare av att ni deltar här?
–
Ja, varje dag. Det kanske man inte tänker på så ofta men en av förutsättningarna för Sverige är öppenhet och frihandel. Fackföreningar har medverkat till att demokratisera diktaturer vilket gör att handel även når dessa länder. Jag har drivit stenhårt att vi ska jobba med öppenhet och frihandel. Det märker våra löntagare av. –
Men det andra biten är att en ohämmad globalisering som vi såg under två decennier slår mot svenska jobb när de som investerar söker sig till billigare länder. Det är klart att om vi gör en kinesisk, vietnamesisk eller kambodjansk arbetare dyrare, i och med att de får större rättigheter, så minskar gapet. Vi jobbar via ITUC för att få större rättvisa i världen och det påverkar svenska löntagare.
https://arbetet.se/2018/12/04/det-ha...hard-stamning/
Egentligen borde hela artikeln med LO-bossen läsas eftersom det finns mängder av intressant information. Om man inte fattar att LO och kapitalet sitter i samma båt har man inte fattat någonting. LO-bossen säger ju det uttryckligen. Tydligen är LO en av de ledande för att dumpa lönerna för svenska arbetare och ställt sig bakom de här inte så löntagarfientliga frihandelsavtalen. Ja, de har till och med varit med och drivit fram dem. Det kommer tydligen sparkas en hel del arbetare på Volvo de kommande åren eftersom LO och de liberala eliterna vill avskaffa förbränningsmotorn (det är fan inte klokt). Jobben kommer också skeppas utomlands är det bestämt. Ett problem? Uppenbarligen inte enligt LO. Däremot står det klart att den svenska internationalistiska LO-linjen är under press av andra mer traditionella fackförbund. Underligt?
Annars är det lustigt att Stefan Löfven tillsammans med Annie Lööf kommer börja nedmontera den så kallade välfärdsstaten. Jag undrar vad LO-arbetarna säger då. Deras eget fackförbund lobbar för att deras jobb skall skeppas utomlands (eller avskaffas) och sedan säger staten att deras välfärd (som de pröjsat för) skall dras in. Frågan är nog inte om men när LO tas över av Sverigedemokraterna.
