Åldringar och bilkörning - när bör en icke närstående medborgare rycka in och ta ansvar för samhällets bästa?
Jag har ett dilemma som jag skulle vilja diskutera. Det handlar om en granne till min far som kör bil trots att han kanske inte borde göra detta. Grannen är drygt 80 år gammal, agerar märkbart virrigt och har tydliga tecken på någon form av minnesförlust när man samtalar med honom/henne.
Följande är händelser som grannen mer eller mindre råkat ut för enligt vad jag fått höra från min far:
Enligt trafikverkets vägledning för närstående uppfyller detta ett antal varningstecken:
https://www.transportstyrelsen.se/gl...02-01_webb.pdf
Dilemmat är att jag själv aldrig har sett grannen begå de här misstagen utan kan endast gå efter vad min far berättat (och det ska erkännas att jag inte är hundraprocentig på att jag fått med alla historier eller att de är korrekt återgivna). Jag är varken närstående eller läkare till grannen och därmed har jag ganska lite att säga om saken om jag förstått det hela rätt och det anses väl rent allmänt att det inte är ett problem jag bör lägga mig i. Dessutom är min far ordentligt ovillig att själv ta ansvar och prata med grannens familj (vilken endast består av en syster som kommer och hälsar på lite då och då) om situationen, dels för att han själv är i samma ålder och har märkt att minnet börjar svika, dels för att han inte vill känna skuld för att tagit bort friheten att köra bil för en person som han är vän med.
På frågan om när man borde ta grannens körkort svarar min far "först när någonting inträffar" med antydningen att det troligtvis aldrig kommer att inträffa något. Personligen håller jag med om att risken att något inträffar är förhållandevis liten, samtidigt är jag av den uppfattningen att om man kan eliminera risken utan några direkta konsekvenser bör man göra detta och därmed anser jag att grannens lämplighet i att köra bil borde utredas.
Jag har försökt kolla runt lite i hur man hanterar en sådan här situation men det tycks vara en problematisk fråga som delar många i två läger att döma av följande tråd: Fler körkort ska dras in! och i mitt tycke är det en fråga som blir mer och mer aktuell med tiden och jag skulle gärna se en mer opartisk diskussion om den här frågan för att få en bättre uppfattning om var konsensus råder.
Vad anser ni att jag ska göra i den här situationen?
Har ni varit med om liknande situationer, hur gick det då och vad tycker ni borde ha hänt med facit i hand?
Vilket ansvar ska icke närstående medborgare, bör de kunna alarmera för tänkbara problematiska scenarier eller inte?
Tycker ni att samhällets/trafikverkets nuvarande hantering av problemet är bra eller kan det förbättras? Om det kan förbättras, på vilka områden och hur borde det förbättras?
Jag har ett dilemma som jag skulle vilja diskutera. Det handlar om en granne till min far som kör bil trots att han kanske inte borde göra detta. Grannen är drygt 80 år gammal, agerar märkbart virrigt och har tydliga tecken på någon form av minnesförlust när man samtalar med honom/henne.
Följande är händelser som grannen mer eller mindre råkat ut för enligt vad jag fått höra från min far:
- Grannen har kört rakt över en nybyggd cirkulationsplats (i tron att det fortfarande var en korsning?)
- Grannen har parkerat bilen på fel plats (platsen bredvid sin normala plats) och inte direkt insett sitt misstag utan krävt en ganska omfattande övertalning om att bilen stått fel. Bland annat argumenterade grannen emot med att det var en annan bil som stod på fel plats och inte hans/hennes.
- Vid en konversation har grannen frågat min far hur man tar sig till län X när han/hon i själva fallet redan befann sig i län X och har bott där ett tag.
- Grannen har tappat bort eller förlagt både plånbok och nycklar.
- Grannen har haft helljuset påslaget på parkeringen under kvällstid i minst 5 minuter, ovetandes om att ljuset har lyst in i andras boende och tvingats bli tillsagd att stänga av det.
- Grannen kör halvtimmesfärder utan direkta anledningar. Senast körde grannen till sin lokala sportklubb klockan halv två på natten i förhoppning om att de hade öppet, vilket de naturligtvis inte hade. På frågan varför grannen körde dit vid den tiden fick min far svaret att "sportklubben har fan inte öppet på dagen heller".
Enligt trafikverkets vägledning för närstående uppfyller detta ett antal varningstecken:
https://www.transportstyrelsen.se/gl...02-01_webb.pdf
Dilemmat är att jag själv aldrig har sett grannen begå de här misstagen utan kan endast gå efter vad min far berättat (och det ska erkännas att jag inte är hundraprocentig på att jag fått med alla historier eller att de är korrekt återgivna). Jag är varken närstående eller läkare till grannen och därmed har jag ganska lite att säga om saken om jag förstått det hela rätt och det anses väl rent allmänt att det inte är ett problem jag bör lägga mig i. Dessutom är min far ordentligt ovillig att själv ta ansvar och prata med grannens familj (vilken endast består av en syster som kommer och hälsar på lite då och då) om situationen, dels för att han själv är i samma ålder och har märkt att minnet börjar svika, dels för att han inte vill känna skuld för att tagit bort friheten att köra bil för en person som han är vän med.
På frågan om när man borde ta grannens körkort svarar min far "först när någonting inträffar" med antydningen att det troligtvis aldrig kommer att inträffa något. Personligen håller jag med om att risken att något inträffar är förhållandevis liten, samtidigt är jag av den uppfattningen att om man kan eliminera risken utan några direkta konsekvenser bör man göra detta och därmed anser jag att grannens lämplighet i att köra bil borde utredas.
Jag har försökt kolla runt lite i hur man hanterar en sådan här situation men det tycks vara en problematisk fråga som delar många i två läger att döma av följande tråd: Fler körkort ska dras in! och i mitt tycke är det en fråga som blir mer och mer aktuell med tiden och jag skulle gärna se en mer opartisk diskussion om den här frågan för att få en bättre uppfattning om var konsensus råder.
Vad anser ni att jag ska göra i den här situationen?
Har ni varit med om liknande situationer, hur gick det då och vad tycker ni borde ha hänt med facit i hand?
Vilket ansvar ska icke närstående medborgare, bör de kunna alarmera för tänkbara problematiska scenarier eller inte?
Tycker ni att samhällets/trafikverkets nuvarande hantering av problemet är bra eller kan det förbättras? Om det kan förbättras, på vilka områden och hur borde det förbättras?
