• 35 929 online
  • 1 184 483 medlemmar
  • 61 225 577 inlägg
2018-08-13, 01:09
  #1
Medlem
Mitt sunda förnuft kolliderar med mina känslor. Jag har träffat en kille i cirka 3 månader. Vi träffades på tinder och han ljög för mig om diverse små saker. Jag sade till honom att jag inte gillar lögner och han verkade ta till sig. Trots att mitt förnuft sade nej till att träffas mer, så ville jag träffa honom igen. Sedan har allting bara fortsatt. Efter en period av intensivt sex verkar nöjd och har fått vad han vill ha. Han flyttar en timma iväg nu till hösten. Mitt förnuft vill ta bort honom, men mitt hjärta vill ha honom kvar. Vad ska man lyssna på? Min intuition säger att han kommer såra mig och livet med honom kommer kantas av otrohet, falskhet osv. Men mitt hjärta vill ha honom... Jag larvar mig inte. Är det kärlek? Är jag kär? Om än olyckligt? Sist jag kände såhär var mes min första kärlek.
Citera
2018-08-13, 01:11
  #2
Medlem
RonaldJeremyHyatts avatar
Inget seriöst börjar med tinder - men det vet du nog också innerst inne!!?
Citera
2018-08-13, 01:11
  #3
Medlem
En relation där den ena parten inte är ärlig redan från början är väl lite dömd att misslyckas, speciellt om snubben ska flytta och som du skriver, verkar klar. Att släppa någon och gå vidare är svårt, men du är värd mer än någon som ljuger för dig.
Citera
2018-08-13, 01:18
  #4
Avstängd
Grandiostexemplars avatar
Löste din historik och kommer säga en sak med djupaste möjliga värmen. Gå till en terapeut. För din och familjens skull.
Citera
2018-08-13, 01:19
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sunisastar
Mitt sunda förnuft kolliderar med mina känslor. Jag har träffat en kille i cirka 3 månader. Vi träffades på tinder och han ljög för mig om diverse små saker. Jag sade till honom att jag inte gillar lögner och han verkade ta till sig. Trots att mitt förnuft sade nej till att träffas mer, så ville jag träffa honom igen. Sedan har allting bara fortsatt. Efter en period av intensivt sex verkar nöjd och har fått vad han vill ha. Han flyttar en timma iväg nu till hösten. Mitt förnuft vill ta bort honom, men mitt hjärta vill ha honom kvar. Vad ska man lyssna på? Min intuition säger att han kommer såra mig och livet med honom kommer kantas av otrohet, falskhet osv. Men mitt hjärta vill ha honom... Jag larvar mig inte. Är det kärlek? Är jag kär? Om än olyckligt? Sist jag kände såhär var mes min första kärlek.

Du får helt enkelt bestämma om du är en person som styrs av förnuft, intelligens och erfarenhet eller en person som styrs av impulser, lustar och spänning.

Alltså är du en vettig människa eller ett adhd-fall.
Citera
2018-08-13, 01:57
  #6
Medlem
Witkos avatar
Ditt hjärta vill inte ha honom specifikt, det vill ha kärleken, romantiken och det heta sexet, något du kan få med en annan karl som respekterar dig mer.

Du är rädd för ensamheten som kommer om du bryter med honon, det känns dock som att han redan brytit med dig men han svänger nog förbi ibland när det kliar i kallingarna.
Citera
2018-08-13, 03:32
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sunisastar
Mitt sunda förnuft kolliderar med mina känslor. Jag har träffat en kille i cirka 3 månader. Vi träffades på tinder och han ljög för mig om diverse små saker. Jag sade till honom att jag inte gillar lögner och han verkade ta till sig. Trots att mitt förnuft sade nej till att träffas mer, så ville jag träffa honom igen. Sedan har allting bara fortsatt. Efter en period av intensivt sex verkar nöjd och har fått vad han vill ha. Han flyttar en timma iväg nu till hösten. Mitt förnuft vill ta bort honom, men mitt hjärta vill ha honom kvar. Vad ska man lyssna på? Min intuition säger att han kommer såra mig och livet med honom kommer kantas av otrohet, falskhet osv. Men mitt hjärta vill ha honom... Jag larvar mig inte. Är det kärlek? Är jag kär? Om än olyckligt? Sist jag kände såhär var mes min första kärlek.
han måste ha varit snygg. hur såg han ut ts?
Citera
2018-08-13, 03:43
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sunisastar
Mitt sunda förnuft kolliderar med mina känslor. Jag har träffat en kille i cirka 3 månader. Vi träffades på tinder och han ljög för mig om diverse små saker. Jag sade till honom att jag inte gillar lögner och han verkade ta till sig. Trots att mitt förnuft sade nej till att träffas mer, så ville jag träffa honom igen. Sedan har allting bara fortsatt. Efter en period av intensivt sex verkar nöjd och har fått vad han vill ha. Han flyttar en timma iväg nu till hösten. Mitt förnuft vill ta bort honom, men mitt hjärta vill ha honom kvar. Vad ska man lyssna på? Min intuition säger att han kommer såra mig och livet med honom kommer kantas av otrohet, falskhet osv. Men mitt hjärta vill ha honom... Jag larvar mig inte. Är det kärlek? Är jag kär? Om än olyckligt? Sist jag kände såhär var mes min första kärlek.

Du har svaret ☺️

Du kan dra ut på det för att du är kär. Du kan avsluta i självrespekt.

Ibland är det värt att hoppas ett tag. Å njuta av det du inte kan få.

Han vill inte ha dig som du vill ha honom. Låt det gå...
Citera
2018-08-13, 06:45
  #9
Medlem
Man under om inte muslimerna har rätt när man ser hur den här tjejen agerar eller henne lika. Lägg till hon har rösträtt.
Citera
2018-08-13, 13:58
  #10
Moderator
Ogdens avatar
Relationer och samlevnad: allmänt --> Relationsakuten
/Moderator
Citera
2018-08-13, 14:01
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av RonaldJeremyHyatt
Inget seriöst börjar med tinder - men det vet du nog också innerst inne!!?
Min polare träffade sin fru på Tinder. De verkar ha det bästa förhållandet av alla mina kompisar.
Citera
2018-08-13, 22:00
  #12
Medlem
Lochos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sunisastar
Mitt sunda förnuft kolliderar med mina känslor. Jag har träffat en kille i cirka 3 månader. Vi träffades på tinder och han ljög för mig om diverse små saker. Jag sade till honom att jag inte gillar lögner och han verkade ta till sig. Trots att mitt förnuft sade nej till att träffas mer, så ville jag träffa honom igen. Sedan har allting bara fortsatt. Efter en period av intensivt sex verkar nöjd och har fått vad han vill ha. Han flyttar en timma iväg nu till hösten. Mitt förnuft vill ta bort honom, men mitt hjärta vill ha honom kvar. Vad ska man lyssna på? Min intuition säger att han kommer såra mig och livet med honom kommer kantas av otrohet, falskhet osv. Men mitt hjärta vill ha honom... Jag larvar mig inte. Är det kärlek? Är jag kär? Om än olyckligt? Sist jag kände såhär var mes min första kärlek.

Vad är kärlek egentligen?

Vad är det som du vill ha, det är frågan. Att ändra sig hela tiden bådar inget gott.

Det man påtalar sig själv med berikas man med, så enkelt fungerar människans sätt att "tänka".
Man blir äldre och mer bräcklig, det man tänker på mestadels är sina goda minnen om man nu vill tänka på dessa och samma visa kan jag säga är vice versa.

Den som har bränt sig på elden kommer alltid att känna sorg, den som känner empati för personen som bränt sig kommer aldrig att känna sympati då denne inte bränt sig.
Ta vara på dig själv och kämpa, det mesta går just ut på att kämpa.
Citera