Jag skulle tro att man egentligen inte behöver koka upp den tilltänkta kaktusen flera gånger om som man ska konsumera. Att använda citron eller lime balanserar bättre den bittra smaken ihop med mandel- sojamjölk även om ändå kan bli illamående.

Har du hel kaktus, koka i vatten (med vinäger eller nåt annat surt) i åtta timmar och filtrera sen resultatet.

Har du pulver, blanda till en tjock gegga och rulla ihop till små bollar och själv med kallt vatten för att undvika smaken. Alternativt, fyll ett dussin rejäla gelatinkapslar med pulvret så slipper du besväret.

Annars kan du extrahera med alkohol, både från hel kaktus och pulver. Det tar dock flera veckor att få till bra resultat. Och det smakar fortfarande helvete, så det är mest onödigt krångel.

Man kan få rikligt med käkspänningar. De känns dock oftast inte lika intensiva som på tjack. Har du svårt med MDMA kan du få det svårt med meskalinet också, men värt att prova.

Det där med smoothien bör du undvika. Meskalin smakar verkligen otroligt jävla illa. Att blanda ut med annat hjälper inte ett dugg, och det kan ställa till det för magen. Bästa är att koka och filtrera.
Förbered dig på en 12-timmars tripp vid normal dos. Under de första 3 kan du räkna med att må rätt illa, det händer inte alltid men ofta. Håll dig nära till toaletten.

Själva ruset är underbart. Mycket energi och ljus, utan den där skumma utomjordiska känslan man får av svamp och ayahuasca. Inga känslorubbningar, inga tvångstankar, man är helt alert.

Enda jag märkt av vad gäller HPPD är lätta effekter som hängde kvar i några dagar efter att jag trippat meskalin typ dagligen i nästan tre veckor.

Jag kan tipsa om honung, som jag tyckte gjorde smaken aningen mer uthärdlig, även om det fortfarande smakade förjävligt. Kväljningskänslorna blev däremot inte riktigt lika påtagliga. Jag la helt enkelt i en hyfsad mängd med honung i brygden, stjälpte i mig allt och sedan om jag minns rätt så avslutade jag med lite apelsinjuice. Det kan vara så att det för en del inte hjälper med honung, men i mitt fall blev det skillnad. Jag minns inte om jag tog inspirationen från traditionellt bruk, men det känns inte helt osannolikt med tanke på att jag läste en del böcker om växtschamanism. Aztekerna la ju åtminstone svamp i honung, men det kanske mest hade att göra med att det var ett sätt att konservera den.

Här skiljer sig mina upplevelser lite, då de ofta har inkluderat visioner som tycks ha antytt något slags mental länk med andra personer/varelser. Det var även i och med kaktus som jag för första gången upplevde en regelrätt egoupplösning och andra tillstånd som jag associerar med mysticism. Däremot är jag i regel åtminstone delvis alert när jag använder psykedelia, oavsett om det är svamp eller kaktus. Ofta känns mitt sinne kristallklart och i de fall det blir drömlikt och "flummigt", så är det i regel något jag medvetet inbjuder. Jag tror att sånt här kan variera mellan individer och påverkas dels av erfarenhet, men också i allra högsta grad av en "andlig" setting. När det gäller kaktus, så har jag alltid försökt skapa en närmast rituell stämning, med till exempel ayahuasca icaros och/eller peyotesånger.

[Edit] Förresten, en sak rörande kaktus: jag har inget minne av att jag under någon av gångerna jag tog kaktus upplevde några som helst ångestkänslor. Då syftar jag inte på panikkänslor, utan att jag inte ens upplevde en kortvarig olustig känsla i magen, vilket inte är särskilt ovanligt att jag gör under uppgången på svamp. Det är intressant om inte annat för att kaktus var den första typen av psykedelia som jag någonsin provade på, så jag hade ingen praktisk erfarenhet alls. Å andra sidan var jag väl för upptagen med att spy för att kunna ägna mig åt sådana saker som ångest

Blanda med äppelmos det är det bästa jag gjort med kaktusenfy fan den senaste gången asså.. var ute i skogen och blev ett med skogen.