Citat:
Skulle vara mycket klargörande om du kunde utveckla anledningen till att du betraktar frågan som idiotisk. Är det en truism eller kanske en paradox?
Om jag till exempel säger "Jag ljuger alltid" så är det en självrefererande paradox utan egentlig sanningshalt. Men vad är det för problem med den aktuella frågan? Det borde väl finnas ett empiriskt kontrollerbart ja/nej svar på hbphys fåga, eller?
Om jag till exempel säger "Jag ljuger alltid" så är det en självrefererande paradox utan egentlig sanningshalt. Men vad är det för problem med den aktuella frågan? Det borde väl finnas ett empiriskt kontrollerbart ja/nej svar på hbphys fåga, eller?
Ska vi försöka analysera frågan, från fysikalisk utgångspunkt?
"Kan en kall gas värma upp en varmare värmekälla?"
Frågan kan inte besvaras på ett bra sätt utan att vi får veta mer.
Om jag ska besvara frågan och jag får bestämma det som inte framgår i frågan så är svaret oreserverat ja. Den kan göra det, men om svaret är ja eller nej beror på omständigheter.
Låt oss ta ett exempel:
Antag att den varma värmekällan är ett hus med ett inbyggt värmesystem som tillför en konstant effekt.
Antag att det är vinter utanför och -20°C kallt. För att göra det ännu tydligare kan vi anta att det blåser ute, ca 20 m/s.
Om vi placerar ett stillastående skikt av en gas, t.ex. luft, gärna med lågt tryck, runt huset så kommer den värme/energimängd som huset avger till omgivningen att minska. Det blir varmare i huset. Tills temperaturen har stigit så mycket att huset, trots den förbättrade isoleringen, åter avger lika mycket energi som den som tillförs.
Vi kan hitta många andra exempel på kalla gaser som värmer en varmare värmekälla, men eftersom den här tråden handlar om klimat, global uppvärmning och växthuseffekt, så bör vi inte ignorera vad det är som är trådens ämne.
Jag upprepar frågan, men tänker nu om den har någon relevans i förhållande till växthuseffekten.
"Kan en kall gas värma upp en varmare värmekälla?"
1. Jorden är ingen värmekälla. Den lilla värmemängd som kommer från jordens inre är försumbar jämfört med övriga energiflöden till och från Jorden. Solen är energikällan och den får sin energi från fusion.
2. Svartkroppsstrålning och läran om denna har stor betydelse i vissa tillämpningar. Glödtråden i en (gammaldags) glödlampa avger något som är nära svartkroppsstrålning. Färgsammansättningen av ljuset som lämnar lampan speglar glödtrådens temperatur. Om man har en dimmer till en glödlampa så kan man se det vita ljuset förskjutas allt mer mot först gult och sedan rött, om man dimmar. En LED-lampa är i stort sett kall. Den strålning som den avger speglar inte temperaturen inne i lysdioden. Ett lysrör är ett annat exempel på en ljus/strål-källa som avger strålning som inte speglar lysrörets temperatur.
3. När Jorden avger sin värmestrålning kan den approximeras som svartkroppsstrålning. Atmosfären är inte i närheten av att vara en svartkropp. Det gäller i hög grad den strålning som lämnar Jorden som värmestrålning, nära svartkroppsstrålning, till stor del tas upp av atmosfären och sedan skickas vidare i alla riktningar med ett slutresultat som innebär att en hel del av det som lämnar Jorden kommer tillbaka. I siffror, så är det ca 396 W/m2 som lämnar jorden på grund av den temperatur som jordytan har. Den strålningen finns i ett våglängdsintervall där en stor del tas upp av molekyler i atmosfären. Mest av vatten och CO2-molekyler. Molekylerna tar upp energi för en mycket kort tid och skickar sedan iväg den igen. Skickas den nedåt kanske den kommer tillbaka till Jorden. Skickas den i en annan riktning är det sannolikt att den fångas upp av en annan H2O eller CO2-molekyl för en kort stund innan den skickas iväg igen. Slutresultatet, som vi kan mäta genom att mäta strålning i olika riktningar, är att av de ca 396 W/m2 som lämnar jorden så kommer ungefär 333 W/m2 tillbaka. Det är det vi kallar växthuseffekten. Det är vad som gör att jordens medeltemperatur är ca 14-15°C. Hade vi inte CO2 och H2O i atmosfären så skulle medeltemperaturen på Jorden vara drygt 30° lägre än den temperatur som vi har i dag.
Jag hoppas du läst och förstått detta. I så fall så hoppas jag att du också förstår hur meningslös den så många gånger upprepade frågan är i den här tråden.
"Kan en kall gas värma upp en varmare värmekälla?"
Ja, men det är ett dåligt och vilseledande sätt att beskriva det som pågår och orsakar det som vi kallar växthuseffekten. Påståendet tillför inget. Det kan möjligen förvirra någon som har sovit på fysiklektionerna i skolan. Det är kanske det som är syftet?
Kan någon förklara för mig vad syftet är om man försöker hindra förståelsen av fysik med retorik som inte är baserad på fakta? Kan det gynna olje- eller kärnkraftsindustrin? Är det postmodernism? "Alla får hitta på sina egna fakta..."
–