Citat:
Om nu motivet är sexualsadistiskt, vilket jag inte betvivlar en sekund, så är hans agerande vid landstigningsfilmen ganska typiskt.Intressant och det ger ju en bild av Madsen som en person som kan reflektera över sin egen barndom och kanske över hur den kan ha påverkat honom.
Trots detta drivs han kanske av mörka lustar. Ett snedvridet libido som ibland förknippar kärlek och intimitet med våld. Även en inneboende vrede som genom åren släppts ut ibland.
En dag kan han dock inte stå emot längre. Och nere i ubåtens mörker sker det fruktansvärda.
Ödet har placerat Kim Wall i hans väg. Det ultimata offret och den slutgiltiga frestelsen. Madsen ger upp att kämpa emot sin inneboende natur och blir det han formats att bli. En mördare...
Kanske även därför han efteråt seglade runt på havet efteråt som i ett töcken? Inte helt olikt Raskolnikovs vandringar efter sitt vanvettiga dåd.
Möjligen hade Madsen inte helt planerat något och inte alls vetat hur det skulle kännas efter? Fast efteråt visste han och funderade på att ta sitt liv. Detta kunde han dock inte så han återvänder halvt triumferande och halvt uppgivet.
Nu får rättvisan ta hand om honom och detta kanske han ändå anser sig förtjäna? Möjligen kommer han erkänna allt under rättegången.
Trots detta drivs han kanske av mörka lustar. Ett snedvridet libido som ibland förknippar kärlek och intimitet med våld. Även en inneboende vrede som genom åren släppts ut ibland.
En dag kan han dock inte stå emot längre. Och nere i ubåtens mörker sker det fruktansvärda.
Ödet har placerat Kim Wall i hans väg. Det ultimata offret och den slutgiltiga frestelsen. Madsen ger upp att kämpa emot sin inneboende natur och blir det han formats att bli. En mördare...
Kanske även därför han efteråt seglade runt på havet efteråt som i ett töcken? Inte helt olikt Raskolnikovs vandringar efter sitt vanvettiga dåd.
Möjligen hade Madsen inte helt planerat något och inte alls vetat hur det skulle kännas efter? Fast efteråt visste han och funderade på att ta sitt liv. Detta kunde han dock inte så han återvänder halvt triumferande och halvt uppgivet.
Nu får rättvisan ta hand om honom och detta kanske han ändå anser sig förtjäna? Möjligen kommer han erkänna allt under rättegången.
Det han gjort mot Kim har gett honom den ultimata tillfredsställelsen. Han har återtagit sin förlorade kontroll. All ångest, alla spänningar har släppt när han har fått utlopp för sina lustar, sina drifter.
Han mår så gott som han aldrig gjort förr, en euforisk känsla, ett klimax - han befinner sig nästan som i ett rus och känner sig oövervinnerlig. Det syns på fimen hur välmående han är, han gör tummen upp, pratar frenetiskt med journalister och sen polisen.
Hans hjärna präglas för alltid av detta rus han känner, vilket gör att han kommer att vilja återuppleva den känslan genom ett nytt sexualsadistiskt mord. Så är det nästan alltid för dessa sexualsadistiska mördare, åker de inte fast så fortsätter de och blir då serimördare.