Vad minns ni av er första tid på internet?

Runt -95 fick jag mitt första internet-abb. Via Telia var det och bara boxen man hade med sig hem innehöll typ 10 st 3,5" disketter som skulle installeras. Datorn var en 486:a med 14.4-modem som jag köpt begagnat. Datorer kändes svindyra på den tiden jämfört med idag.

Det var fan inte billigt att surfa heller. 20 öre/minut innan kl 18, och därefter 10 öre/minut. Berättar man det för ungarna idag tror de man snackar skit. Farsan var rosenrasande när telefonräkningen kom, men han trodde jag använde internet mycket i skolarbeten så det fick vara värt det. Sen vet jag inte hur många ggr han lyfte på telefonluren ute i köket och bröt uppkopplingen. Han gormade satan varenda gång han fick bruset i örat, och jag gormade lika mycket tillbaka för att jag skulle få koppla upp mig igen.

Minns att det inte fanns så jävla mycket att pyssla med ute på nätet. Surfade in på riktigt trubbigt byggda amerikanska nazistsidor kopplade till KKK och liknande. Nynazisterna var helt klart tidigt ute på nätet, både utomlands och i Sverige.

Sökmotorn Altavista var the shit, självklara valet av webläsare var Netscape.

mIRC blev snabbt grejen man fastnade i. Träffade ett par tjejer via chattkanalerna där. Idag hade man nog baxnat om man försökt använda gränssnittet. Eller folk kanske fortfarande mIRC:ar?

Ouch! Som Host 2:205/0 och Hub 2:205/200 hade jag kvartalsräkningar på 14000 i början av 90-talet. BBS-möten med Bingmert, Birchen, LG m.fl. uppe på Fonus där vi en gång tog in Henrik Pontén som gäst att babbla om BSA och pirater.

När 56K modemet tuggade i en halvtimma för att ladda ett flashspel som hette typ 'Club the seals' på Newgrounds. Det var liksom #framtiden då, spel man kunde spela gratis i webbläsaren.

1994 med Algonet, 14400 bps modem och terminalprogram på en Amiga. E-post, FTP, IRC, Usenet samt websidor med Lynx. 1998 blev det PC med Tripnet-abonnemang, 56K-modem, med programmen Netscape och Eudora. Har för mig jag även använde WS_FTP. Skaffade ADSL med Bostream runt 2002 2,5 Mbit...
Hade teleräkningar på runt 2500 per kvartal. Surfade oftast på helgerna då det kostade 7 öre/min lokalsamtal.
23 timmar/100-lapp...

Har börjat köra en del IRC sedan byte till Linux - Krävs snabb support ifrån ubernördarna när det krisar ;-)

Minns inte år men 90-talet. Spendera en hel dag för att ladda hem EN låt. Även att farsan var ursinnig på att han ej kunde ringa hem från jobbet om man satt på internet. Men det jag främst minns är hur mytomspunnet och spännande man tyckte det var, nästan lite farligt antagligen för att det var något nytt och inte lika självklart som i nutid.

Åh herregud minns nostalgiskt åsynen av en japansk kvinna som lät blodiglar surfa hennes vagina,åsneporr i mexico,dildon i rymden...ja imternet har verkligen berikat mitt betyelselösa liv...
https://youtu.be/SYTBfOkd3DM

Många fina minnen och berättelser från det tidiga internet. Jag umgås ju på jobbet med folk som är 20-25 och alltså inte jättemycket yngre en mig men det är ju enorm skillnad på dom som var med innan/efter att internet kom. Dom som är 20 har ju i princip alltid haft smartphones till exempel.

Kommer ihåg föräldrars uppmaningar om att INTE berätta någonting om sig själv. Att lägga upp en bild på sig själv någonstans var ju inte ens att tänka på!
Samma föräldrar är nu i konkurens med snapchat-20-åringar absulut sämst och minst anonyma på internet. Föräldragenerationen är usla på att bete sig på internet typ facebook tycker jag. Och dom kom dessutom in sent, det var först för ett fåtal år sedan typ morsan och kompisars farsor kom till facebook och där började kommentera märkligt och dela dagens horosop eller bilder på tecknade kärringar som slängde tuttarna över axlarna och sen åkte till blåkulla, typ.

Unabombaren Ted Kaczynski var inne på att moderna framsteg var till ondo. Att visst, bilar gjorde att du kunde åka men du var tvungen att ha ett körkort, du var tvungen att köpa en bil som du fick skatta för och få besiktad osv och du var tvungen att följa regler och sitta i köer.
Samhället byggdes om för bilisten. Förut kunde en man på häst eller till fots ta sig fram var som helst men det var nu inte längre möjligt pga byggnation och vägar. Har du inte en bil är du hänvisad till buss och då är din frihet ännu mer begränsad. Så det som skulle ge frihet blev snarare tvärtom.

Samma sak med internet. Man skulle kunna träffa fler som var som en själv och säga sin åsikt och så var det nog också i början men vad det led tycks alla blivit strömlinjeformade och tycker likadant.
Nu blir du anmäld och kanske av med jobbet om du skrivit ordet neger på facebook eller så kanske du blir uthängd eller att medier som bör granska makthavarna istället gör hembesök hos en flashbackare som kallat Aschberg för hora i en chattråd.
Visar det sig att du inte följer företaget du jobbar vid värdegrund även privat så kan det bli komplicerat. Vem äger dig, du själv eller företaget? Ska du ha en egen åsikt eller vara en produkt av stat och företag där du tycker saker du vet är 'rätt'? Till slut tycker man bara 'rätt' för det är enklast så.

Subkulturer känns som dom dog ut på 90-talet då det var lätt att se en som var grunge, skatare, skinhead, punkare eller estet. Nu ser alla likadana ut och verkar tycka ungefär likadant.
Tjejerna på jobbet som är 18-25 är det mest osäkra jag träffat på, små flockdjur som knappt tycks säga att dom gillar en annan frukt än nån annan.

Sorry för långt utlägg

Minnena av Kazaa, 123spill, Fun Planet och Lunarstorm är riktigt granna när man tänker tillbaka på det

Känner även igen beskrivningarna av tidigt porrsurfande, bilderna tog jävligt lång tid att ladda klart i webbläsaren

Jag brukade få 15 minuter vid internet efter skolan! Hängde då på aftonbladets chatt och flirtade med äldre pojkar.

Uppkopplingen tjöt och var långsam, men Flashback stod mer för sitt motto än idag.

Farsan fattade verkligen noll av nätet på 90-talet, men han försökte ändå komma in i datorernas värld. Minns hur han satt på mitt pojkrum och skulle skriva ett mail. Det tog jävlar i min låda timmar att få ihop ett halvt A4. Hela tiden skrek han att vissa bokstäver inte fanns. Jag gick dit och visade honom och fick bara ett muttrande "jaha" som tack. Sen tog det 5 minuter så skrek han igen att nån bokstav inte fanns.